Doktorander

Forskarskolans doktorander

Elin Gardeström <elin.gardestrom@sh.se>, Idéhistoria, Institutionen för kultur och kommunikation, Södertörns högskola.

Journalistutbildningen i Sverige – uppkomst och etablering
Var det möjligt att utbilda människor till att bli journalister eller var det bara en medfödd talang, en instinkt, en känsla för tidens frågor? Detta diskuterades vid 1900-talets början och meningarna gick isär – och har fortsatt att gå isär om hur en journalist ska vara och hur den personen ska utbildas. Min avhandling, inom ämnet idéhistoria, ska studera journalistutbildningen i Sverige mellan 1945 och 1967. Detta satt i en samhällig kontext och utifrån en förståelse att diskussionen om utbildningen är en del av kampen om den allmänna opinionen.

Thomas Neidenmark <thomas.neidenmark@ped.su.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet.

Det publicistiska fältet 1810-1830 - utbildningspolitiska ambitioner i den gryende medborgerliga offentligheten
Avhandlingsprojektet syftar till att belysa symboliska maktstrukturer som påverkade den utbildningspolitiska debatten i Sverige under 1810- och 1820-talen. Studieobjektet för att uppnå syftet är att fokusera framväxten av ett publicistiskt fält. Mellan stat och medborgare växte i Sverige under 1700- och 1800-talen en särskild social sfär fram, ett slags intellektuellt resonerande skikt, som i olika sociala sammanhang närde en politisk opinion. Publicistik var denna medborgerliga offentlighets viktigaste verktyg. En av de debatter som var särskilt livliga var frågan om bildningen av det uppväxande släktet. Vilka aktörer som vann inflytande i denna fråga, och varför, är utgångspunkt för avhandlingsprojektet.
Se även: http://www.neiden.se

Stefan Rimm <stefan.rimm@oru.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Örebro universitet.

Retorikundervisning, medborgarideal och maskuliniteter i svenska skolor 1724-1807
Avhandlingen syftar till att undersöka hur retorikundervisningen under framför allt frihetstid och gustaviansk tid fungerat i fostrandet av skolpojkar och ynglingar in i rollen som den gode medborgaren och den dygdige mannen.
Retorikämnet hade ända sedan antiken följts av en diskussion kring dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren. Den gode talaren var också en god man, en vir bonus – med allt vad det innebar av moraliskt ansvarstagande, dygd och manlighet.
Den klassiska retoriken och dess teori- och begreppsapparat utgör en central utgångspunkt i undersökningen och mot denna bakgrund studeras hur retoriken som teori, praktik och konst varit delaktig i skapandet och upprätthållandet av ideal, roller och identiteter.

Andreas Åkerlund <andreas.akerlund@hist.uu.se>, Historia, Historiska institutionen, Uppsala universitet.

Svenska lektorer vid tyska universitet ca 1933-1945
Undersökningen fokuserar de svenskar som var anställda som lektorer i svenska språket, alternativt nordiska språk vid tyska universitet under den nationalsocialistiska diktaturen.
Projektet har dels ett biografiskt perspektiv: Vilka var lektorerna? Hur kan vi förklara valet att arbeta i en diktatur där vetenskapsvärlden officiellt hade underordnats politiken utan att använda det förenklande tolkningsmönstret nazist/antinazist? Hur påverkades lektorernas undervisning och arbete av de olika grupper som ville ideologisera undervisningen om ”Norden” och hur förhöll sig lektorerna till detta tryck?
Lektorerna var dock inte vilka universitetsanställda som helst utan utsågs på förslag och efter kompetensförklaring av det svenska utrikesdepartementets upplysningsnämnd. Projekt kommer alltså även att delvis belysa den svenska regeringens kulturpolitik gentemot Nazityskland.

Associerade doktorander

Stina Andersson <stina.andersson@ped.uu.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Skriver om styrning och påverkan av lärarutbildningen.

Anna Alm <anna.alm@hist.lu.se>, Historia, Historiska institutionen, Lunds Universitet (Forskarskolan i Historia). Skriver om utbildning, bildning och förändring av livsvillkor för kvinnor och män utifrån slöjdseminariet på Nääs 1880-1940.

Cecilia Axell <cecilia.axell@gmail.com>, Institutionen för samhälls- och välfärdsstudier, Linköpings universitet. Studerar teknikämnet i skolan utifrån ett utbildningshistoriskt perspektiv och ingår i projektet "Skolan som arena för kunskapsbildning".

Sara Backman Prytz <sara.prytz@edu.uu.se>, Utbildningssociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet. Skriver om elevtidningar vid svenska läroverk under perioden 1880 till 1960.

Anne Berg <Anne.Berg@hist.uu.se>, Historia, Historiska institutionen, Uppsala universitet. Skriver under rubriken "Bilda svenskar? Folkbildningen och kampen om nationen ca 1794-1870".

Peter Bernhardsson <peter.bernhardsson@edu.uu.se>, Utbildningssociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier,

Uppsala universitet. Skriver om språkundervisning under 1800-talets

första hälft.

Emil Bertilsson <Emil.Bertilsson@edu.uu.se>, Utbildningssociologi, Institutionen för utbildning, kultur och medier, Uppsala universitet. Skriver om lärarkårens rekrytering och lärarutbildningens utveckling sedan 1980-talet.

Helle Bjerg <HELLEB@dpu.dk>, Pædagogisk Psykologi, Institut for Pædagogisk Psykologi, Danmarks Pædagogiske Universitet. Skriver under rubriken "Skoleliv, kompetencer og køn i tre generationer. En analyse af elever og læreres erindringer om skoleliv i perioden 1945-2000".

Marianne Carlsson <marianne.carlsson@soc.uu.se>, Sociologi, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet. Skriver om hur man sett på (skol)begåvning i statliga offentliga utredningar under åren 1932-2001.

Henrik Åström Elmersjö <henrik.elmersjo@historia.umu.se>, Historia, Institutionen för idé och samhällsstudier vid Umeå universitet. Skriver om av föreningen Norden regisserade historieboksrevisionen under 1900-talet

Karin Fransson <karin.fransson@ped.su.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet/ STEP, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Skriver om hur tankemönster om utbildningens värde, mål och innehåll förändras under 1900-talets senare del.

Birgitta Hammarström-Lewenhagen <Birgitta.hammarstrom-lewenhagen@did.su.se>, Didaktik, institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete Stockholms universitet. Skriver om den svenska förskolemodellens framväxt 1968-1998.

Ramona Ivener <ramona.ivener@kau.se>, Historia, Avdelningen för politiska och historiska studier, Karlstads universitet. Skriver om modernitet, maskulinitet och kunskapstradition/lärande.

Agneta Järnankar <agneta.jarnankar@lnu.se>, doktorand i historia med inriktning mot didaktik i Växjö, Linnéuniversitetet. Skriver en avhandling om Hemmets Kokbok och Fackskolan för Huslig Ekonomi i Uppsala.

Peter Lilja <peter.lilja@mah.se>, Pedagogik, Barn-Unga-Samhälle, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Skriver om globalisering, utbildning och konstruktionen avläraren i skolpolitiska dokument.

Anna Lundin <anna.lundin@mdh.se>, Pedagogik, Institutionen för Samhälls- och Beteendevetenskap, Mälardalens högskola (Forskarskolan i vuxnas lärande). Skriver under rubriken "Folkbildningsforskning som fält - mellan politik och folkbildningens företrädare".

Ingela Nilsson <ingela.nilsson@historia.umu.se>, Historia, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Skriver om "Aldrig mer krig! Fredspedagogisk verksamhet i Sverige 1919-1939".

Ulrika Norburg <ulrno@iuv.liu.se>, Pedagogiskt Arbete, Institutionen för utbildningsvetenskap, Linköpings universitet (Forskarskolan Pedagogiskt Arbete). Skriver om medborgarskapsideal och uppfostran på anstalten Hall (1876-1940).

Julia Nordblad <julia.nordblad@idehist.gu.se>, Idéhistoria, Institutionen för idéhistoria och vetenskapsteori, Göteborgs universitet. Skriver under rubriken "Direktmetoden i nationens utkant: Nationalspråksdidaktik i Norrland, Bretagne och Franska Västafrika 1880-1925".

Ingrid Nordqvist <ingrid.nordqvist@hig.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet samt Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle. Skriver om realläroverket Athenæum i Gävle under perioden 1843-1859.

Lisa Rosén Rasmussen <lisa@dpu.dk>, Pædagogisk Sociologi, Institut for Pædagogisk Sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitet. Skriver under rubriken "Uddannelse eller ej – et spørgsmål om personlig succes?"

Johanna Ringarp <johanna.ringarp@sh.se>, Historia, Samtidshistoriska institutet, Södertörns högskola (Forskarskolan i historia). Skriver om kommunaliseringen av skolan och dess effekter för lärarkåren.

Britt-Marie Styrke <britt-marie.styrke@histstud.umu.se>, Idéhistoria, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Skriver under rubriken "Danspedagogutbildning som fält. Perspektiv på formeringen av svensk danspedagogutbildning 1939-1970".

Christian Ydesen < chyd@dpu.dk>, Pædagogisk sociologi, Institut for Pædagogisk sociologi, Danmarks Pædagogiske Universitetsskole. Skriver under rubriken "The fluctuations of testing in the Danish educational system from 1900-2005 – A philosophical and historical analysis of normality and alterity in testing".

Före detta associerade doktorander

Thom Axelsson <thoax@tema.liu.se>, Tema Barn, Institutionen för Tema, Linköpings universitet. Disputerade 2007-02-16 på avhandlingen Rätt elev i rätt klass. Skola, begåvning och styrning 1910–1950.

Carina Carlhed <carina.carlhed@mdh.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Disputerade 2007-12-14 på avhandlingen Medicinens lyskraft och skuggor: ― om trosföreställningar och symbolisk makt i habiliteringen 1960―1980.

Bodil Formark <Bodil.Formark@miun.se>, Historia, Institutionen för Humaniora vid Mittuniversitet (Genusforskarskolan). Skriver under rubriken "(Flick)scoutrörelsens bortglömda betydelser".

Gunnel Furuland <gunnel.furuland@swipnet.se>, Litteraturvetenskap, Litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet. Disputerade 2007-05-05 på avhandlingen Romanen som vardagsvara. Förläggare, författare och skönlitterära häftesserier i Sverige 1833-1851 från Lars Johan Hierta till Albert Bonnier.

Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>, Pedagogik, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Disputerade 2008-03-14 på avhandlingen Innehållsdesign: Principer, metoder och verktyg samt tillämpningar inom utbildningshistorisk forskning och undervisning.

Björn Norlin <bjorn.norlin@histstud.umu.se>, Historia, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Skriver om föreningsbildande, elevorganiserade verksamheter och bildningskultur bland gymnasister vid svenska läroverk från 1800-talets mitt fram till och med 1950-talet.

David Sjögren <david.sjogren@histstud.umu.se>, Historia, Institutionen för idé- och samhällsstudier, Umeå universitet. Disputerade juni 2010 på avhandlingen Den säkra zonen: Motiv, åtgärdsförslag och verksamhet i den särskiljande utbildningspolitiken för inhemska minoriteter 1913-1962.

Johannes Westberg <Johannes.Westberg@edu.uu.se>, Historia, Historiska institutionen, Uppsala universitet. Disputerade 2008-05-09 på avhandlingen Förskolepedagogikens framväxt.