Forskarutbildningskursen
Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 p)

Uppsala universitet, ILU och Pedagogiska institutionen, mars-juni 2006

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap06.htm>

Se Influtna examinations-pm fr�n deltagarna

_____________

Kursledare: Donald Broady, <broady@nada.kth.se>, webb http://broady.se

Kursassistent: Emil Bertilsson <emil.bertilsson@ilu.uu.se>

Forskningssekreterare f�r SEC: Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4715883, rum 3248 p� ILU.

Administration forskarutbildningen i pedagogik: Ingegerd �fverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.

Kursstart 16 mars 2006 kl 13.15-17.30. Lokal. rum 1219, ILU, Seminarieg. 1, Uppsala.

Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema
Anvisningar och praktiska upplysningar
Mer om litteraturen
P. Bourdieu, bokutg�vor
Verktygsl�dan: n�gra av Bourdieus begrepp
Habitusbegreppet
Tumregler till ledning f�r bed�mning av graden av autonomi
Inneh�llsf�rteckning, Bourdieu, Science de la science et r�flexivit�
Inneh�llsf�rteckning, antologin Kulturens f�lt
V�gbeskrivning och karta
Deltagarnas prelimin�ra texter per 9 april 2006
    <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap06-texter-060409.htm>
Examinations-pm fr�n deltagarna

Fastst�lld 2004-03-26

Kursplan f�r forskarutbildningskursen
Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 p)

Kursplan

Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 po�ng)
(Capital and field. Methods for the study of education and culture, 7,5 ECTS)

Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i pedagogik i samverkan mellan Pedagogiska institutionen och Institutionen f�r l�rarutbildning. Kursen �r �ven �ppen f�r studerande p� D-niv� i pedagogik och pedagogik med inriktning mot personalutveckling. Kursplanen �r fastst�lld av institutionsstyrelsen vid Pedagogiska institutionen 2004-03-26.

M�l

Kursens syfte �r att f�rst� hur begreppen kapital och f�lt, som utvecklats av Pierre Bourdieu, anv�nds som verktyg i studier av dels kulturella f�lt (dvs. bl.a. konst, litteratur och vetenskap), dels utbildningsv�sendet.

Inneh�ll

• Bourdieus nyckelbegrepp s�som kapital, habitus, f�lt, strategi.
• Kapitalbegreppets och f�ltbegreppets anv�ndbarhet i studier av skilda forskningsobjekt.
• Metoder och forskningstekniker i studier av konst, litteratur, vetenskap och utbildning.

Kursen �r av metodkarakt�r, vilket inneb�r att intresset riktas mot hur Bourdieu och hans medarbetare och efterf�ljare anv�nt begreppen kapital och f�lt som verktyg i empirisk och historisk forskning.

 Genomf�rande

Kursen genomf�res i form av f�rel�sningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inl�mnas under kursens g�ng. En skriftlig examinationsuppgift l�mnas in i slutet av kursen.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underk�nd och Godk�nd ges. F�r studerande inom grundutbildningen ges betygen Underk�nd, Godk�nd och V�l godk�nd.

Kurslitteratur

Se s�rskild f�rteckning 

Fastst�lld 2004-03-26

Litteratur, forskarutbildningskursen Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 p)

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les h�ritiers. Les �tudiants et la culture. Minuit, Paris, s. 7-115. [Eng. �vers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979 s. 1-76.]

Bourdieu, Pierre (1992): Les r�gles de l�art. Gen�se et structure du champ litt�raire, Seuil, Paris. 480 sidor. [Sv. �vers. Konstens regler. Det litter�ra f�ltet uppkomst och struktur, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s. Eng. �vers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996.]

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et r�flexivit�. Cours du Coll�ge de France 2000-2001, �ditions Raisons d�agir, Paris (238 s.). [Eng. �vers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004. Sv. �vers. under f�rberedelse]

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronh�ften nr 15, 26 s. [PDF version, 129 kb, tillg�nglig p�
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf]

Sammanlagt 997 sidor

Deltagare forskarutbildningskursen Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur, mars-juni 2004

Om du inte vill ha din e-postadress synlig p� denna publika sida, meddela mej <broady@nada.kth.se> s� suddar jag.

Schema forskarutbildningskursen Kapital och f�lt. Metoder f�r studier av utbildning och kultur (5 p), mars-juni 2006

F�ljande torsdagar kl 13.15-17.30: 16 mars, 23 mars, 20 april, 11 maj, 1 juni och 8 juni 2006.

Lokal: rum 1219, ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminarieg. 1, Uppsala.

• Torsd 16 mars. Seminarium 1: Introduktion. Inledande om Bourdieus f�rfattarskap och forskningsredskapen, s�rskilt kapitalbegreppet och f�ltbegreppet. En handout p� 14 sidor delas ut.
• Torsd 23 mars. Seminarium 2. L�s i f�rv�g Bourdieu & Passeron, Les h�ritiers.
• Skriv en kort text, en sida eller s�, d�r du formulerar n�gra fr�gor som har att g�ra med hur Bourdieutraditionens verktyg (fr�mst begreppen kapital och f�lt) och metoder skulle kunna anv�ndas f�r att (alternativt inte duger till att) utforska n�got omr�de som du �r s�rskilt intresserade av, f�rslagsvis n�got omr�de som du sysslar med i ert avhandlingsarbete. Denna korta text mejlar du senast torsd 5 april till Emil Bertilsson <emil.bertilsson@ilu.uu.se>, som kommer att klippa ihop alltsammans till ett enda dokument som han s�nder till oss alla och som �ven l�ggs p� webben. Skriv s�ledes inga hemligheter. Om du s� vill, kan du senare utveckla denna korta text till den examinationsuppgift som skall f�rdigst�llas under senare delen av kursen.
• Torsd 20 april. Seminarium 3. L�s i f�rv�g Bourdieu, Les r�gles de l�art.
• Torsd 11 maj. Seminarium 4. L�s i f�rv�g Bourdieu, Science de la science et r�flexivit�
• Mejla examinationsuppgiften till broady@nada.kth.se senast fredag kv�ll 26 maj. Om du inte l�ter meddela annat s� accepterar du att din text l�ggs ut p� webben. Om du inte �nskar ha din text p� webben s� mejlar du den till alla deltagarna.
• Torsd 1 juni. Seminarium 5. Diskussion utifr�n fr�gor som v�ckts i deltagarnas examinations-pm. L�s i f�rv�g �vriga deltagares pm.
• Torsd 8 juni. Seminarium 6. Fortsatt diskussion. Avslutning. Vi slutar redan kl 16.

D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Senast reviderad 2004-05-06

Anvisningar om examinationsuppgiften

Prelimin�ra skriftliga redovisningar l�mnas in under kursens g�ng, och sammanst�lles i slutet av kursen till en skriftlig examinationsuppgift. Denna examinationsuppgift skall vara genomarbetad, �ven i spr�kligt avseende. D�r skall finnas genomt�nkt rubriks�ttning, paginering, korrekta och precisa k�llh�nvisningar med angivande av sidor, och i slutet en f�rteckning �ver inl�st litteratur. Det skall framg� vad du bygger dina slutsatser p�. L�saren m�ste kunna skilja mellan det du h�mtar ur originallitteratur, det du h�mtar ur handb�cker eller annan sekund�rlitteratur och det som �r dina egna sj�lvst�ndiga tolkningar. L�sningen redovisas p� ett sj�lvst�ndigt s�tt. Det inneb�r att det skall framg� vad du p� egen hand f�tt ut av litteraturen. T�nk sj�lv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hj�lp av handb�cker och sekund�rlitteratur. Undvik rena referat av den l�sta litteraturen, och undvik att okritiskt �terge uppfattningar som cirkulerar i sekund�rlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du sj�lv g�tt i n�rkamp med originallitteraturen. Samarbete till�tes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften m�ste framg� vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar f�r.

Det vore fint om ni snarast kunde b�rja skriva p� en text som sen kan redigeras till en examinationsuppgift. Det duger bra med korta och prelimin�ra noteringar, bara det blir en start. F�rslagsvis kan ni f�rs�ka besvara fr�gan: Hur skulle det g� till (som ett tankeexperiment) att med hj�lp av Bourdieus verktyg (s�som begreppen kapital, f�lt etc) och Bourdieus och hans medarbetare och l�rjungars metoder studera n�got som �r f�rem�l f�r ert avhandlingsarbete eller som ni av andra sk�l �r intresserade av att begripa er p�? Ett alternativ �r att ni f�rs�ker j�mf�ra Bourdieutraditionen med n�gon eller n�gra andra forskningstraditioner. Man kan t�nka sig fler s�tt att utforma examinationsuppgiften. Huvudsaken �r att ni f�r n�gon gl�dje av arbetet och att ni visar att ni f�tt ut n�got av l�sningen. Den f�rdiga uppgifter b�r vara h�gst 10 sidor l�ng.

Mer om litteraturen

Den egentliga kurslitteraturen

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les h�ritiers. Les �tudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Finns i flera senare utg�vor. Eng. �vers. The Inheritors. French students and their relation to culture. The University of Chicago Press, Chicago/London 1979, ISBN 0-226-06739-4, s. 1-76. Till den engelska �vers�ttningen som troligen �r sluts�ld i bokhandeln kommer kopieringsunderlag att finnas.

Bourdieu, Pierre: Les r�gles de l�art. Gen�se et structure du champ litt�raire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagd analys av ett kulturellt f�lt, n�mligen konstens och litteraturens f�lt i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. �vers. Konstens regler. Det litter�ra f�ltet uppkomst och struktur, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, stockholm/Stehag 2000, 523 s., ISBN 91-7139-116-9. Eng. �vers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. P� engelska finns �ven ett antal f�rarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature, Ed. Randal Johnson, Polity Press, Cambridge 1993.

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et r�flexivit�. Cours du Coll�ge de France 2000-2001, �ditions Raisons d�agir, Paris (238 s.).
Eng �vers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004, ISBN 0-226-06738-6, 129 s.
Sv. �vers. f�rberedes.

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronh�ften nr 15, 26 s.
PDF version, 129 kb, tillg�nglig p�
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf

Fler l�stips

N�gra av Bourdieus texter, fr�mst s�dana som finns i svensk �vers�ttning

P. Bourdieu, "La sp�cificit� du champ scientifique et les conditions sociales du progr�s de la raison", Sociologie et soci�t�s (Les Presse de l'Universit� de Montr�al), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118. Bourdieus f�rsta syntetiska utl�ggning om det vetenskapliga f�ltet. Rekommenderas.
�v publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales, vol. II, no 2-3, juin 1976.
Eng. �vers "The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47.

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN 2-7073-0298-8. Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som �nskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket inneb�r att f�ltbegreppet �nnu inte �r s�rskilt utvecklat.
Eng. �vers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, 333 s., ISBN 0-7456-1015-3. Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une th�orie de la pratique, Droz, Gen�ve/Paris 1972, 282 s., Entwurf einer Theorie der Praxis, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976, 494 s. samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s. Den grundligare framst�llningen i Le sens pratique �r att f�redra framf�r dessa tidigare versioner. Som en sista mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta M�ditations Pascaliennes, Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9; eng. �vers. Pascalian Meditations, Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN  0-7456-2055-8.

P. Bourdieu, La noblesse d'�tat. Grandes �coles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9. Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens f�lt och maktens f�lt i Frankrike.
Eng �vers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996, 475 s., ISBN 0-8047-1778-8.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus �stling Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9. En liten urvalsvolym med j�mf�relsevis l�ttl�sta texter. Kan fungera som introduktion f�r den som inte �r s�rskilt bekant med Bourdieus f�rfattarskap. De flesta texterna belyser f�ltbegreppets till�mpning p� olika omr�den.

P. Bourdieu och Y. Delsaut, "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, n^o 1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen �r en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensf�lt.
Sv. �vers. "Modeskaparen och hans m�rke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus �stling Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Sk�ne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1 (inneh�llsligt of�r�ndrad utg�va av den bok som 1986 utkom p� Salamander Bokf�rlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, n^o 13, 1977, pp. 3-43. �nnu en uppsats om ett socialt f�lt, n�mligen det parisiska kulturliv d�r konstn�rer och gallerister, f�rfattare och f�rl�ggare, pj�sf�rfattare och teaterdirekt�rer r�r sig.
Sv. �vers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i a.a. 1991 (P. Bourdieu, Kultursociologiska texter).

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. �mnet �r det tyska intellektuella f�ltet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi d�r Heidegger genomf�rde sin revolution.
Tysk �vers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, 121 s., ISBN 3-8108-0004-X, 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform �r L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, 123 s., ISBN 2-7073-1166-9.

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN 2-7073-0696-7. Bourdieus studie av det f�lt d�r han sj�lv vistades, den parisiska universitets- och forskarv�rlden.
Sv. �vers. Homo academicus, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996, 304 s., ISBN 91-7139-055-3. Eng. �vers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, 325 s., ISBN 0-7456-0258-4. Tysk �vers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, 455 s., ISBN 3-518-57893-6.

P. Bourdieu och Lo�c J.D. Wacquant, R�ponses. Pour une anthropologie r�flexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4. En bred och j�mf�relsevis l�ttillg�nglig framst�llning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden �r b�ttre �n den franska, �r An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, 332 s., ISBN 0-7456-1033-1.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'�conomie des �changes linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte s�rskilt aktuella uppsatssamling b�r n�mnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) f�religger i svensk �vers.: "Vad det vill s�ga att tala. Det spr�kliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokf�rlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la t�l�vision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber �ditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. �vers. Om televisionen, f�ljd av Journalistikens herrav�lde, Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

Olika utg�vor av Bourdieu/Chamboredon/Passeron, Le m�tier de sociologue

Det finns tv� skilda franska utg�vor av Le m�tier de sociologue. F�rstaupplagan fr�n 1968 �r den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och f�rkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) �r den vi skall anv�nda, eftersom den �r tillg�nglig i bokhandeln och dessutom f�religger i engelsk och tysk �vers�ttning:

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le m�tier de sociologue. Livre I. Paris: Mouton; Bordas, 1968. (430 s.)

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Le m�tier de sociologue. Pr�alables �pist�mologiques [1968]. Paris; La Haye; New York: Mouton, 2 rev. o. f�rk. uppl. 1973. (357 s.) (Det finns ocks� en tredje upplaga 1980, ISBN 2-7132-0002-4, som �r helt identisk med 2 uppl 1973.)

Bourdieu, Pierre/Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: The craft of sociology. Epistemological preliminaries (Ed. Beate Krais). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (271 s.) (ISBN: 0-89925-555-8 (pbk.)) (�vers. av Le m�tier de sociologue, 2 rev. o. f�rk. uppl. 1973.)

Bourdieu, Pierre /Jean-Claude Chamboredon/Jean-Claude Passeron: Soziologie als Beruf. Wissenschaftstheoretische Voraussetzungen soziologischer Erkenntnis (Hrsg. Beate Kreis). Berlin/New York: Walter de Gruyter, 1991. (297 s.) (ISBN: 3-11-011941-2 (br.)). (�vers. av Le m�tier de sociologue, 2 rev. o. f�rk. uppl. 1973.)

Svenska unders�kningar av f�lt i Bourdieus mening

Kulturens f�lt (red. D. Broady), Daidalos, G�teborg, 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5.  En antologi som ger prov p� hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens f�lt
PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och inneh�llsf�rteckning tillg�nglig p� URL
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-98-kulturens-falt-inledn-o-frontmatter.pdf

Heyman, Ingrid: G�nge hatt till... Omv�rdnadsforskningens framv�xt i Sverige. Sjuksk�terskors avhandlingar 1974�1991, Daidalos, G�teborg 1995, 339 s., ISBN 91-7173-023-0.

Se ocks� ett tjugotal paper till de tre sessionerna under rubriken "Kulturens f�lt" vid den nationella forskarkonferensen Kulturstudier i Sverige arrangerad av ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden) i Norrk�ping 13-15 juni 2005. H�r ges smakprov p� aktuell svensk humanistisk och samh�llsvetenskaplig forskning som anv�nder f�tbegreppet.
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050613-kulfal.htm>.

Sekund�rlitteratur

Ut�ver den egentliga kurslitteraturen l�ses handbokslitteratur och sekund�rlitteratur i m�n av tid och behov. Alla b�r k�nna till �tminstone s� mycket som st�r i den �versiktliga texten Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, som ing�r i kurslitteraturen.

Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan n�mnas D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS F�rlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 s., ISBN 91-7656-269-7
- PDF-versioner, HTML-version och XML-version <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-broady-91.htm>,
samt Staf Callewaert, Kultur, p�dagogik og videnskab, Akademisk Forlag, K�benhavn, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4.

En anv�ndbar franskspr�kig introduktion �r Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la th�orie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN 2-226-10678-2.

En utm�rkt engelskspr�kig introduktion �r den ovan n�mnda P. Bourdieu & Lo�c J.D. Wacquant An Invitation to Reflexive Sociology, 1992.

Diverse

En uppm�rksammad bok som f�reslog en omtolkning av habitusbegreppet var Lahire, Bernard: La culture des individus. Dissonances culturelles et distinction de soi. La D�couverte, Paris 2004, 780 s, ISBN 2-7071-4222-0.

Bokhandlare

Bourdieu b�r om m�jligt l�sas p� originalspr�k, men det �r inget tv�ng.

En svensk bokhandel d�r man �r duktig p� att skaffa utl�ndsk litteratur �r Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post f�r allm�nna �renden hedengrens@hedengrens.se. Den utl�ndska avdelningen n�s per e-post utland@hedengrens.se eller tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.

Fransk litteratur kan man �ven f� hos lilla bokl�dan Librairie L�Arc, Sibylleg. 51, 114 43 Stockholm, tel 08-6619458, epost larc.livres@telia.com. �ppettider m�nd-torsd 13.00-17.00, l�rd 11.00-14.00.

Annars finns ju n�tbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste svenska sajten f�r s�kning av antikvariska b�cker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som s�ker av n�tbokhandlares webbplatser och j�mf�r priser

Bourdieu-bibliografi p� n�tet:

HyperBourdieu WorldCatalogue. Inneh�llsrik och ganska bra, v�lf�rsedd med l�nkar.
http://www.iwp.uni-linz.ac.at/lxe/sektktf/bb/HyperBourdieu.html

Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Underlag till forskarutbildningskursen
Kapital och f�lt, seminarium 1, 2004-03-31

- Sociologie de l'Alg�rie, P.U.F., Paris 1958, 2e �d., 1961.

- Travail et travailleurs en Alg�rie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).

- Le d�racinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Alg�rie, �d. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).

- Les h�ritiers. Les �tudiants et la culture, �d. de Minuit, Paris 1964, nouv. �d. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).

- Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, �d. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon).

- Rapport p�dagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie europ�enne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).

- Darras: Le partage des b�n�fices. Expansion et in�galit�s en France, �d. de Minuit, Paris 1966.

- L'amour de l'art. Les mus�es d'art europ�ens et leur public, �d. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).

- Le m�tier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 f�rk. uppl. 1973.

- La reproduction. �l�ments pour une th�orie du syst�me d'enseignement, �d. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron).

- Esquisse d'une th�orie de la pratique, pr�c�d� de trois �tudes d'ethnologie kabyle, Droz, Gen�ve 1972.

- Alg�rie 60. Structures �conomiques et structures temporelles, �d. de Minuit, Paris 1977.

- Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.

- La distinction. Critique sociale du jugement, �d. de Minuit, Paris 1979.

- Le sens pratique, �d. de Minuit, Paris 1980.

- Questions de sociologie, �d. de Minuit, Paris 1980.

- Ce que parler veut dire. L'�conomie des �changes linguistiques, Fayard, Paris 1982.

- Homo academicus, �d. de Minuit, Paris 1984.

- Choses dites, �d. de Minuit, Paris 1987.

- L'ontologie politique de Martin Heidegger, �d. de Minuit, Paris 1988.

- La noblesse d'�tat. Grandes �coles et esprit de corps, �d. de Minuit, Paris 1989.

- Les r�gles de l'art. Gen�se et structure du champ litt�raire, �d. du Seuil, Paris 1992.

- An Invitation to Reflexive Sociology,  Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. L.J.D. Wacquant).

- La mis�re du monde, �d. du Seuil, Paris 1993 (tills. med m�nga medarbetare).

- Libre-�change, �d. du Seuil, Paris 1994  (tills. m. H. Haake).

- Raisons pratiques. Sur la th�orie de l'action, �d. du Seuil, Paris 1994.

- Sur la t�l�vision, Liber �ditions, Paris 1997.

- M�ditations pascaliennes, �d. du Seuil, Paris 1997.

- Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.

- Contre-feux, �d. Liber Raisons d'agir, Paris 1998.

- La domination masculine, �d. du Seuil, Paris 1998.

- Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.

- Contre-feux 2. Pour un mouvement social europ�en, Liber-Raisons d�agir, Paris 2001.

- Les structures sociales de l��conomie, Seuil, Paris 2000.

- Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.

- Science de la science et r�flexivit�. Cours du Coll�ge de France 2000-2001, �ditions Raisons d�agir, Paris 2001.

- Le bal des c�libataires. Crise de la soci�t� paysanne en B�arn, Seuil, Paris 2002.

- Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (utg. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.

- Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. (Fransk utg�va Esquisse pour une auto-analyse, �ditions Raisons d�agir, Paris 2004.)

- Images d�Alg�rie. Une affinit� �lective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003.

Verktygsl�dan

Kapital

 �r enkelt sagt symboliska och materiella tillg�ngar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat spr�kbruk och f�rtrogenhet med den s.k. finkulturen, f�rm�gor som i Frankrike f�rv�rvas fr�mst i elitskolor), socialt kapital (sl�ktband, v�nskapsf�rbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, k�randa) och ekonomiskt kapital (materiella tillg�ngar samt k�nnedom om ekonomins spelregler), j�mte m�nga mer speciella kapitalarter s�som "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den l�rda v�rlden) eller "litter�rt kapital". En tillg�ng vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang d�r den tillerk�nnes v�rde. L�t s�ga en civilingenj�rsexamen utg�r ett utbildningskapital som �r verksamt som symboliskt kapital inom n�ringslivets f�lt men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som till�ter m�nniskor att handla, t�nka och orientera sig i den sociala v�rlden. En m�nniskas habitus grundl�gges genom de vanor hon inf�rlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsm�nster. Habitus kan betraktas som f�rkroppsligat kapital.

Strategier

 �r individers, gruppers eller institutioners f�rs�k att v�rna v�rdet p� sitt kapitalinnehav och att f�rsvara eller f�rb�ttra sin position. S�dana f�rs�k �r ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu anv�nder s�ledes termen "strategi" -- liksom "intresse", "investering", "vinst" -- p� annat s�tt �n i vardagsspr�ket eller i ekonomins vokabul�r d�r man brukar avse medvetna f�rest�llningar och �verlagd kalkyl.

Det sociala rummet

 �r systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus unders�kningar av det sociala rummet motsvarar s�ledes det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen �r detsamma som �verklassen, vilken enligt Bourdieu best�r av tv� stora fraktioner, � ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion d�r f�retagsledare spelar en framtr�dande roll och � andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ing�r universitetsl�rare, konstn�rer, f�rfattare. Tyv�rr klingar ordet "h�rska" alltf�r v�rdeladdat i nutida svenska �ron, annars kunde Bourdieus la classe dominante p� god svenska �vers�ttas med "den h�rskande klassen" (domination �r den g�ngse franska �vers�ttningen av den v�nsterhegelianska traditionens Herrschaft).

F�lt

kan, om vi s�ker en definition som �r s� generell som m�jligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt f�lt (�ven ben�mnt "kampf�lt" eller "konkurrensf�lt") avser Bourdieu ett f�r�nderligt omr�de i samh�llet d�r m�nniskor och institutioner strider om n�got de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens f�lt om r�tten att d�ma om litter�r kvalitet. Varje autonomt f�lt har sin egen specifika art av kapital, och f�ltbegreppet �r bl.a. ett verktyg f�r studiet av f�rdelningen av kapital. En typisk studie av det litter�ra f�ltet bygger p� information om f�rfattares, kritikers eller f�rl�ggares innehav av b�de specifikt litter�rt kapital (som ger dem anseende bland f�rfattare eller kritiker) och andra arter av kapital s�som kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett f�lt kan �ven konstrueras p� grundval av information om l�t s�ga f�rlagens och tidskrifternas egenskaper. Det �r d� inte fr�ga om ett socialt f�lt utan ett f�lt av institutioner. Begreppet maktens f�lt anv�nder Bourdieu f�r att f�nga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, fr�n konstn�rligt kapital �ver juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte s� mycket om l�sarna eller publiken (som tillh�r konsumtionsf�ltet) utan framf�r allt om produktionsf�lt, befolkade av f�rfattare, konstn�rer, kritiker, f�rl�ggare, gallerister etc. De kallas produktionsf�lt eftersom det �r h�r som verk, v�rden och trosf�rest�llningar -- men �ven "producenter", dvs. f�rfattarna eller konstn�rerna -- frambringas. Ett s�rskilt slag av produktionsf�lt �r kulturella f�lt (en mer precis ben�mning �r f�lten f�r kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subf�lt s�som teaterns f�lt, sociologins f�lt etc.

F�r att ett omr�de skall kunna analyseras som ett f�lt i Bourdieus mening kr�vs att det besitter en v�l utvecklad autonomi, dvs. sj�lvst�ndighet i f�rh�llande till andra f�lt och till omv�rlden i �vrigt.

(Ur D. Broady: "Inledning: en verktygsl�da f�r studier av f�lt", Kulturens f�lt, red. D. Broady, Bokf�rlaget Daidalos, G�teborg 1998, pp. 11-26. Citatet h�mtat fr�n s. 13-15.)

Bourdieus begrepp habitus

[Ur L�sestycken f�r samh�llsvetare, i urval och �vers�ttning av Donald Broady, Rapporter fr�n Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, s. 12]

Les conditionnements associ�s � une classe particuli�re de conditions d�existence produisent des habitus, syst�mes de dispositions durables et transposables, structures structur�es pr�dispos�es � fonctionner comme structures structurantes, c�est-�-dire en tant que principes g�n�rateurs et organisateurs de pratiques et de repr�sentations qui peuvent �tre objectivement adapt�es � leur but sans supposer la vis�e consciente de fins et la ma�trice expresse des op�rations n�cessaires pour les atteindre, objectivement � regle�es � et � r�guli�res � sans �tre en rien le produit de l�ob�issance � des r�gles, et, �tant tout cela, collectivement orchestr�es sans �tre le produit de l�action organisatrice d�un chef d�orchestre*.

* Il faudrait pouvoir �viter compl�tement de parler des concepts pour eux-m�mes, et de s�exposer ainsi � �tre � la fois sch�matique et formel. Comme tous les concepts dispositionnels, le concept d�habitus, que l�ensemble de ses usages historique pr�dispose � d�signer un syst�me de dispositions acquises, permanentes et g�n�ratrices, vaut peut-�tre avant tout par les faux probl�mes et les fausses solutions qu�il �limine, les questions qu�il permet de mieux poser ou de r�soudre, les difficult�s proprement scientifiques qu�il fait surgir.

Pierre Bourdieu: Le sens pratique. Paris: �d. de Minuit, 1980, p. 88 f.

De med en s�rskild klass av existensbetingelser f�renade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och �verf�rbara dispositioner, strukturerade strukturer som �r �gnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill s�ga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina m�l utan att f�ruts�tta n�gon medveten m�linriktning, och utan att f�rm�gan att bem�stra de operationer som kr�vs f�r att n� dessa m�l beh�ver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner �r objektivt �reglerade� och de �r �regulj�ra� utan att alls vara resultatet av att man �tlyder regler. Allt detta g�r att de �r kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.

** F�r att inte riskera att bli p� en och samma g�ng schematisk och formalistisk, m�ste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det anv�nts genom historien �r �gnat att beteckna ett system av f�rv�rvade, varaktiga och genererande dispositioner, �ger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt fr�msta v�rde d�ri, att det undanr�jer falska problem och falska l�sningar, att det till�ter att fr�gorna formuleras b�ttre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga sv�righeter.

�vers. D. Broady.

Tumregler
till ledning f�r bed�mning av graden av autonomi

Att ett f�lt, l�t s�ga det litter�ra f�ltet, �r autonomt inneb�r att det bland annat besitter

• sin egen specifika art av kapital (det litter�ra kapitalet �r det anseende som vissa genrer, verk, f�rfattare eller kritiker �tnjuter; detta kapital existerar �ven i f�rkroppsligat tillst�nd, n�mligen i form av en f�rfattares eller kritikers f�rm�ga att handskas med litteraturens verkningsmedel och k�nnedom om tidigare och aktuella strider inom litteraturens f�lt).

• en grundstruktur definierad av dels en polaritet som st�ller de mest erk�nda f�rfattarna och genrerna mot de ringaktade eller ok�nda, dels en polaritet som st�ller stora innehav av litter�rt kapital mot sm� innehav.

• ett eget "rum av m�jligheter", det vill s�ga ett utbud av t.ex. genrer och verkningsmedel som st�r till buds f�r f�rfattare vid en given tidpunkt (ett autonomt f�lt har en struktur som liknar strukturen hos detta rum av m�jligheter; det finns med andra ord dels ett socialt f�lt d�r st�llningarna intas av olika l�ger bland f�rfattarna, dels ett homologt rum av m�jligheter som inrymmer de tillg�ngliga st�llningstagandena och litter�ra genrerna och verkningsmedlen).

• en "omv�nd ekonomi", varmed avses att deltagarna v�rderar det litter�ra kapitalet h�gt, blundar f�r verksamhetens materiella betingelser och nedv�rderar f�rs�ljningssiffror och andra "v�rldsliga" m�tt p� framg�ng (denna omv�nda ekonomi �r mest framtr�dande i den region av av f�ltet d�r det specifika kapitalet v�ger tyngst, i det litter�ra f�ltet s�ledes den region d�r de renodlat litter�ra kvaliteterna �r utslagsgivande).

• egna slag av intr�deskrav, insatser i spelet, vinster (bel�ningen best�r fr�mst i att vinna erk�nnande och anseende som f�rfattare eller kritiker).

• egna trosf�rest�llningar (som Bourdieu ben�mner doxa).

• ett eget slags drivkrafter, engagemang, h�ngivenhet, intresse (Bourdieus term �r illusio) som sporrar deltagarna att g�ra sina insatser i spelet.

• egna inr�ttningar som hallst�mplar verken och f�rfattarna (Bourdieus term �r "konsekrationsinstanser", exempel �r litteraturkritiken, de mest v�lrenommerade f�rlagen, litteraturhistorikerna, akademierna).

• en f�rm�ga att till f�ltets egen logik �vers�tta teman och diskussioner som importeras fr�n omv�rlden (s�som n�r sociala eller politiska fr�gor transformeras till fr�gor om litter�r stil).

• samt att man inom f�ltet f�ster vikt vid att skriva f�ltets egen historia.

Citerat fr�n s. 51-52 i D. Broady: "N�tverk och f�lt", pp. 49-72 i Sociala n�tverk och f�lt (red. H�kan Gunneriusson), Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002.

---

Inneh�llsf�rteckning, Bourdieu, Science de la science et r�flexivit�, 2001

Avant-propos

Introduction

1. L��tat de la discussion [Diskussionsl�get]

1. Une vision enchant�e [En f�rtrollad synvinkel]

2. La science normale et les r�volutions scientifiques [Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]

3. Le programme dit fort [Det s� kallade starka programmet]

4. Un secret de polichinelle bien gard� [En v�l bevarad offentlig hemlighet]

 2. Un monde � part [En v�rld f�r sig]

1. Le �m�tier� du savant [Forskarens �hantverk�]

2. Autonomie et droit d�entr�e [Autonomi och intr�desbiljett]

3. Le capital scientifique, ses formes et sa distribution [Det vetenskapliga kapitalet, dess former och f�rdelning]

4. Une lutte r�gl�e [En reglerad kamp]

5. Histoire et v�rit� [Historia och sanning]

3. Pourquoi les sciences sociales doivent se prendre pour objet [Varf�r samh�llsvetenskaperna borde g�ra sig sj�lva till objekt]

1. Objectiver le sujet de l�objectivation [Objektivera objektiveringens subjekt]

2. Esquisse pour une auto-analyse [Skiss till en sj�lvanalys]

Conclusion

Bibliographie

Index des noms

Inneh�llsf�rteckning, antologin Kulturens f�lt

Kulturens f�lt, red. D. Broady, Bokf�rlaget Daidalos, G�teborg 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5

Inledning: en verktygsl�da f�r studier av f�lt
Donald Broady

1. Pengarna eller od�dligheten. Fosforisterna och romantikens litter�ra f�lt
Petra S�derlund

2. Kalfstek och rosor. En studie i August Strindbergs strategier under 1870-talet
och sj�lvanalysen i R�da rummet
David Gedin

3. "Galet nog att vara modernt": om Strindbergs Inferno och f�ltens lagar
Staffan Ericson

4. Agent och struktur i det litter�ra f�ltet. Tv� fallstudier: Jan Frideg�rd och Jan Wictor
Erik Peurell

5. Skaldinnans r�relser p� f�ltet
Eva Lilja

6. Intr�det. Om litteraturkritik som intellektuellt f�lt
Donald Broady och Mikael Palme

7. Postmodernism som avantgardestrategi
Barbro Andersson

8. Konstmuseif�ltet
Johan Ericstam

9. Balettdansare och paradoxen med det kulturella kapitalet
Helena Wulff

10. Hilma Borelius -- pionj�r p� f�ltet
Anna Nordenstam

11. De intellektuellas f�lt: fallet Finland
Keijo Rahkonen och J. P. Roos

12. Omv�rdnadsforskning -- ett vetenskapligt f�lt i vardande?
Donald Broady och Ingrid Heyman

13. Bokmarknad och litter�ra f�lt
Bo Peterson

14. Rektorn och det kulturella kapitalet
Annika Ullman

15. Det musikpedagogiska f�ltets framv�xt
Jonas Gustafsson

16. Arkitekturens f�lt
Niels Albertsen

17. Sund handel och osunda g�rdfarihandlare.
Lars Kaijser

18. Befrielseteologin i det transnationella katolska f�ltet. Exemplet Peru
Ulf Borelius

19. F�rfattaren och f�ltets tid
Bo G. Ekelund

20. F�lt i skuggan av f�lt: sensocialismens dubbelliv
J. P. Roos & Anna Rotkirch

21. Intellektuell multipositionalitet: exemplet Tel Quel (1963--1971)
Niilo Kauppi

V�gbeskrivning och karta

Seminarierna sker i rum 1219,  ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning), Seminariegatan 1, Uppsala. V�gbeskrivning f�r resen�rer: ILU �r en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordv�stra h�rn. Fr�n Uppsala C en halvtimmes promenad (g� l�ngs Fyris�ns v�stra strand i nordv�stlig riktning s� kommer du r�tt till slut). Bil�kare fr�n Stockholm forts�tter p� E4an tills Uppsala b�rjar ta slut, sen n�r det dyker upp skylt mot Svartb�cken ta av till v�nster och k�r Gamla Uppsalagatan s� kommer du fram till ILU omedelbart efter �n. P� g�rden brukar finnas parkeringsplats, stoppa 10 kr i automaten f�r en dags parkering. Se karta <http://www.skeptron.uu.se/broady/images/kartamedilu.gif>.

F�r att komma till rum 1219, g� in genom v�nstra ytterporten och ta trappan till v�nster upp en v�ning.

Examinations-pm fr�n deltagarna

Lena Andr�n: N�gra tankar kring Moderna Dansteaterns etablering, pm 2006-05-26

Erik Backman: What is valued in friluftsliv according to Swedish PE teacher educators? - thoughts about friluftsliv in the perspective Pierre Bourdieu, pm 2006-05-26 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Madeleine Boll: [Orubr, om Bourdieutraditionen och den hermeneutiska traditionen], pm 2006-05-26.

Marianne Carlsson: Bourdieu och den svenska skolan. Kampen om skolan som konsekreringsmedel, pm 2006-05-26

Marta Edling: Reflektioner kring den svenska h�gre bildkonstn�rliga utbildningens egenart, pm 2006-07-09 (finns ej p� webben)

Anna Ekstr�m: [Orubr., om forskarutbildning och doktoranders strategier p� det vetenskapliga f�ltet], pm 2006-05-26

Elin Gardestr�m: Bourdieu och media och journalistik, pm 2006-05-31 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Mattias Hess�rus: Modets f�lt - en komparativ studie, pm 2006-05-29

Birgitta Johansson: Det journalistiska f�ltets framv�xt, pm 2006-05-31 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Charlotte J�rgensen: Udkast til en analyse af idr�tsfeltet og dets autonomi, pm 2006-05-27 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Anders J�rnesten: Att anv�nda sig av Bourdieus f�ltbegrepp vid studier av det vetenskapliga f�ltet i Sverige, pm 2006-05-26

Lena Larsson: [Orubr, om idrottsl�rare], pm 2006-05-25

Eline Noiesen: Social variations in treatment of allergic contact dermatitis - reflexions on the construction of a questionnaire, pm 2006-05-27 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Ludwig Qvarnstr�m: [Orubr, om striden kring dekoreringen av vigselrummet i Stockholms r�dhus], pm 2006-05-26

Ingrid Redbark-Wallander: Bourdieus nyckelbegrepp och en till�mpning av dessa p� dansens omr�de, pm 2006-05-26 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

Andreas �kerlund: Den nationalsocialistiska diktaturen och det vetenskapliga f�ltet. Teoretiska �verl�ggningar om vetenskapsv�rldens transformation i Tredje Riket, pm 2006-05-26

Trine �land: Teoretisk konstruktion af progressiv p�dagogik i dansk folkeskole, pm 2006-05-26 (uts�nd till deltagarna, finns ej p� webben)

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kap06.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 2006-07-13