UPPSALA UNIVERSITET : Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi : utbildningens sociala och ekonomiska historia
Uppsala universitet
Hoppa över länkar

Utbildningens sociala och ekonomiska historia
(Social and Economic History of Education)

Arbetsgruppens projekt

Här återfinns de projekt som arbetsgruppens medlemmar är eller har varit involverade i.

Pågående projekt, Avslutade projekt, Planerade projekt

Pågående projekt

Folkskolans finansiering: de ekonomiska förutsättningarna för den allmänna folkundervisningens framväxt, 1842–1937

Under de hundra år som följde efter 1842 års folkskolestadga genomgick den svenska folkundervisningen en oerhörd utveckling. Detta skeende kan illustreras med siffror. Antalet elever fördubblades från 270 000 år 1850 till 605 000 år 1950. Samtidigt ökade antalet lärare nästan åtta gånger från 3 500 till 27 500. I samband med detta ökade naturligtvis också kostnaderna för folkskolan dramatiskt. Mellan 1874 och 1942 ökade kommunernas utgifter från 14 till 268 miljoner kronor, räknat i 1942 års penningvärde.

Föreliggande forskningsprogram avser att genom två delstudier analysera de ekonomiska förutsättningarna för denna anmärkningsvärda utveckling. Delstudie 1 analyserar de övergripande förändringarna i det finansieringssystem som möjliggjorde att utgifterna för skolväsendets multiplicerades nästan nitton gånger. Delstudie 2 behandlar dessa förändringars konsekvenser för folkskolornas verksamhet.

Mot bakgrund av den utbildningsekonomiska forskningens tillväxt och skolväsendets centrala position i den utbildningshistoriska forskningen är det anmärkningsvärt att de ekonomiska förutsättningarna för folkskoleväsendets expansion inte studerats närmare. Detta forskningsprogram avser att fylla denna kunskapslucka, och kan därmed ge en ny ekonomhistorisk bild av den allmänna folkundervisningens trots allt mycket kostsamma framväxt. Projektet förser därmed samtidigt det utbildningsekonomiska studiet av skolfinansiering med ett välbehövligt historiskt perspektiv.

Medverkande: Johannes Westberg, Esbjörn Larsson
Webbplats >>

Från språkmästare till språklärare: förändrade förutsättningar för undervisningen i moderna språk, ca: 1820-1880

[Information kommer]

Medverkande: Peter Bernhardsson

Kampen om skolans kungsväg: Nya Elementarskolan och den svenska läroverksutbildningen, 1828–1849
[Detta projekt är en delstudie inom Skolans kungsväg: det naturvetenskapliga programmets plats i utbildningssystemet]

Det svenska utbildningsväsendet genomgick en genomgripande omvandling under 1800-talet. Detta gällde inte minst läroverksutbildningen som gick från att ha varit en utpräglad prästutbildning till en förberedande utbildning för pojkar ur samhällets övre skikt. Denna utveckling kan ses som en mycket segdragen strid som kan sägas ha börjat med 1812 års uppfostringskommitté och som fick sitt slutgiltiga avgörande i och med reallinjens tillkomst genom 1878 års skollag.

Ser man till de skolordningar som styrde läroverkens verksamhet kom de avgörande förändringarna först under 1800-talets senare hälft. Tiden dessförinnan präglades i stället av en livlig debatt samt en rad försök att starta alternativa skolor, vilka i sin tur kan ses som ett försök att utmana den gängse läroverksutbildningen. I föreliggande studie är det framförallt en av dessa skolors verksamhet som undersöks - Nya elementarskolan.

Nya elementarskolan grundades 1828 som ett direkt svar på 1825 års uppfostringskommittés svårigheter att komma fram till ett förslag till ny skolordning. Nya elementar fick därigenom i uppgift att som statlig provskola pröva nya pedagogiska idéer, såsom möjligheten till befrielse från klassiska språk och nya undervisningsmetoder. Föreliggande undersökning intresserar sig framförallt för hur Nya elementarskolan bidrog till att utmana det klassiska bildningsidealet. På vilket sätt försökte man skapa en ny utbildning vid Nya elementar? Vilka var det som sökte sig till denna utbildning? I vilken mån bidrog Nya elementarskolan till omstöpningen av den svenska läroverksutbildningen?

Medverkande: Esbjörn Larsson

Kampen om nationen - Nationsbildning och nationsbyggare 1778-1870

Syftet med mitt forskningsprojekt är att ge en delförklaring till hur nationsbyggnadsprocessen utvecklades mellan 1778 och 1870, med fokus på olika politiska och sociala grupperingars konstruktioner av nationella föreställningar och i förlängningen ett nationalmedvetande.

Undersökningsobjekten utgörs av de sällskap, föreningar och enskilda initiativ som sysslade med folkbildning, bildning eller "folkuppfostran" under denna tidsperiod. Via dessa sällskap, som t.ex. Upfostrings-sällskapet, Manhemsförbundet och Stockholms bildningscirkel, eller bildningstidningar såsom "Läsning för svenskar" och "Läsning för medborgare af alla classer", söker jag utreda vilka "nationsbildningar" som var i omlopp under denna tidsperiod samt hur den sociala strukturen såg ut bakom dessa projekt; med andra ord vilka sociala och politiska grupperingar som utgjorde "nationsbyggarna".

Projektets titel: "Kampen om nationen", syftar på en förståelse av nationsbyggnadsprocessen som just en kamp om att definiera, sprida och äga tolkningsföreträde över nationalmedvetandet.

Medverkande: Anne Berg

Mellan disciplinering och självverksamhet: skillnader i växelundervisningens användning vid skolor för olika samhällsklasser i Sverige, ca 1820–1870

När det svenska utbildningssystemet tog form under 1800-talet skapades parallella skolformer för män och kvinnor från olika samhällsklasser. Här problematiseras de pedagogiska implikationerna av denna utveckling genom att uppmärksamma växelundervisningens tillämpning i Sverige. Dess undervisningsmetoder byggde på användandet av mer erfarna elever som biträden i undervisningen; ofta i kombination med exercisliknande undervisningsformer.

I såväl svensk som internationell forskning har växelundervisningen beskrivits som en metod som användes för kontroll och disciplinering av samhällets bredare befolkningslager. En närmare granskning av metodens tillämpning i Sverige visar dock att det även finns exempel på mer prestigefyllda utbildningar som också gjorde bruk av olika former av monitörsystem. Undervisningen präglades då i stället av självverksamhet och individualisering.

I den planerade studien kommer undervisningen vid Nya elementarskolan och Hillska skolan i Barnängen att jämföras med bland annat växelundervisningssällskapets normalskola. Studiet av dessa skolor kommer sedan att ställas mot metodens plats i den pedagogiska debatten. Syftet med studien är att undersöka hur främst klass, men också kön, påverkade skolans praktiska arbete. I ett vidare perspektiv skulle denna historiska studie av växelundervisningens tillämpning i Sverige även kunna ge ökad kunskap om mötet mellan pedagogiska idéer och den sociala miljö som skolans värld utgör.

Medverkande: Esbjörn Larsson

Reproduktion av genus och social klass i högre flickskolor och högre allmänna läroverk 1870-1927

[Information kommer]

Medverkande: Sara Backman Prytz

Retorikundervisning, medborgarideal och maskuliniteter i svenska skolor 1724–1807

Avhandlingen syftar till att undersöka hur retorikundervisningen i svenska trivialskolor och gymnasier under perioden 1724 –1807 fungerat i fostrandet av skolpojkar och ynglingar in i rollen som den gode medborgaren och den dygdige mannen. Retorikämnet hade ända sedan antiken följts av en diskussion kring dess förhållande till den idealiske samhällsmedborgaren. Den gode talaren var också en god man, en vir bonus – med allt vad det innebar av moraliskt ansvarstagande, dygd och manlighet.

I 1724 års skolordning hade retorikämnet en fortfarande en framträdande plats i den svenska lärdomsskolan, och i undersökningen studeras retorikundervisningen som en grundläggande del av ett klassiskt pedagogiskt program syftande till bildning och karaktärsdanande, till moralisk och medborgerlig fostran. Avhandlingen fokuserar såväl på litteraturen och övningarna som innehållet i dessa. Mot denna bakgrund undersöks hur retoriken som teori, praktik och konst varit delaktig i skapandet och upprätthållandet av ideal, roller och identiteter.

Medverkande: Stefan Rimm

Svenska lektorer vid tyska universitet 1913-1945

I centrum för min doktorsavhandling står lektoraten i svenska språket, alternativt nordiska språk vid tyska universitet. Undersökningsperioden sträcker sig från 1913, då det första lektoratet inrättades, fram till det Andra världskrigets slut 1945.

Projektet fokusserar i första hand förhållandet mellan lektoraten och politiska intressenter. Dels kommer inrättandet av lektorat under Weimarrepubliken som en del av en tysk satsning på utlandsvetenskap att behandlas, men även dent intresse som Riksföreningen för svenskhetens bevarande i utlandet visade för lektoraten som spridare av svensk kultur. Frågan är även hur lektoraten påverkades av det nationalsocialistiska maktövertagandet 1933 och av de olika grupperingar som ville ideologisera undervisningen om Norden. Under samma tid inrättades på det svenska utrikesdepartementet en speciell upplysningsnämnd som skulle övervaka tillsättningen av svenska lektorer i utlandet. Projekt kommer alltså även att delvis belysa den svenska regeringens kulturpolitik gentemot Nazityskland.

Medverkande: Andreas Åkerlund

Tillkomsten av realläroverket Athenæum

[Information kommer]

Medverkande: Ingrid Nordqvist

 

Avslutade projekt

Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning: Kungl. krigsakademien mellan åren 1792 och 1866

Hösten 1792 anlände de första kadetterna till Kungliga Krigsakademien och Karlbergs slott. Krigsakademiens verksamhet skilde sig från vad man idag förknippar med en yrkesutbildning. De som kom till Karlberg befann sig i de lägre tonåren. En stor del av undervisningen ägnades åt sådant som vanligtvis förknippas med elementär utbildning och karaktärsdaning. I denna avhandling ifrågasätts den gängse bilden av 1800-talets utveckling på utbildningsområdet. Med utgångspunkt i Krigsakademiens funktion lanseras tesen om Krigsakademien som en manlighetsfostrande institution med syftet att reproducera samhällets övre skikt. Undersökningen startar 1792 och slutar 1866. Därmed behandlas de förändrade förutsättningarna för manlig social reproduktion under en period präglad av det kapitalistiska samhällets framväxt och det svenska utbildningssystemets tillkomst. Teoretisk inspiration hämtas från såväl Pierre Bourdieus sociologi som genusforskning om män.

Medverkande: Esbjörn Larsson
Publikation >> (Fulltext)
Populärvetenskaplig presentation >>

Speaking of Geometry: a study of geometry textbooks and literature on geometry instruction for elementary and lower secondary levels in Sweden, 1905-1962, with a special focus on professional debates

This dissertation deals with geometry instruction in Sweden in the period 1905-1962. The purpose is to investigate textbooks and other literature used by teachers in elementary schools (ES) and lower secondary schools (LSS) – Folkskolan and Realskolan – connection to geometry instruction. Special attention is given to debates about why a course should be taught and how the content should be communicated.

Medverkande: Johan Prytz
Publikation >> (Fulltext)

Förskolepedagogikens framväxt: pedagogisk förändring och dess förutsättningar, ca 1835-1945

Under andra hälften av 1800-talet och första hälften av 1900-talet förändrades de svenska förskolornas verksamhet dramatiskt. Den tidigare bedrivna undervisningen i bland annat läsning och matematik ersattes av förskolepedagogikens pyssel, handarbeten och lekar.

Föreliggande avhandling avser att beskriva och förklara denna förändring. Utifrån ett organisationshistoriskt perspektiv och ett omfattande arkivmaterial presenteras en bred bild av de svenska förskolornas första hundra år. Avhandlingen fördjupar vår kunskap om bland annat den debatt, den ekonomi och det sprängfyllda tomrum som gjorde förskolornas förändring möjlig. Den betydelse som tillskrivits barnträdgårdsrörelsen och ett romantiskt barnbegrepp ifrågasätts, samtidigt som folkskoleväsendets roll diskuteras. Avhandlingen reviderar därigenom antaganden om pedagogisk förändring och hur sådan kan förklaras. Eftersom förskolorna drevs av filantropiska sällskap väcks också frågor av filantropihistoriskt intresse.

Medverkande: Johannes Westberg
Publikation >> (Fulltext)

Planerade projekt