Clickable SEC logo   Start |  About |  Research |  Courses |  Events |  Archives |  Tools |  Forum |  Contact

Utbildnings- och kultursociologi
Sociology of Education and Culture at Uppsala University



Printout from the site SEC (Sociology of Education and Culture) at Uppsala University
 URL of this page is www.skeptron.uu.se/ broady/sec/k-15-kap.htm 

 

Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (7,5 hp)

Forskarutbildningskurs vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, januari–juni 2015

 

Kursen är avsedd för doktorander i olika humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. Den handlar om hur begrepp såsom symboliskt kapital, kulturellt kapital och sociala fält används som forskningsverktyg inom den sociologiska tradition som grundlagts av Pierre Bourdieu. Introduktion till relevanta undersökningstekniker såsom prosopografi och geometrisk dataanalys. Deltagarna ges tillfälle att arbeta med sina egna material.

Start tisdagen 27 januari 2015 kl 13.15-16.30. De följande seminarierna inträffar samma klockslag tisdagarna 3 febr, 24 febr, 10 mars, 31 mars, 14 april, 26 maj samt samt torsd 18 juni 2015.

Lokal:  Uppsala universitet, Campus Engelska parken, Sociologiska institutionen, Torgny Segerstedt-rummet (rum 2-1026). Gatuadress: Thunbergsv. 3H som vetter mot Kyrkogården. Gå in genom huvudingången och rakt fram tio meter förbi hissen, ta trappan till vänster upp två våningar till plan 1, in genom glasdörren, och sedan till höger (dvs inte in till Sociologiska institutionens lokaler bakom glasdörren till vänster) så har du hamnat i rätt korridor. Rumsnumret 2-1026 anger Hus 2, plan 1 rum 26.

Karta, Uppsala universitet.

Kursledare: Donald Broady <donald.broady@soc.uu.se>


Kursplan
Litteratur
Schema
Anvisningar för pm-skrivandet
Mer om litteraturen
P. Bourdieu, bokutgåvor och svenska översättningar
Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Habitusbegreppet
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité
Vägbeskrivning, karta och praktiska upplysningar


Kursplan och kurslitteratur

för forskarutbildningskursen Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (7,5 hp)

Kapital och fält. Metoder för studir av utbildning och kultur, 7,5 hp
(Capital and field. Methods for the study of education and culture, 7,5 ECTS)

Kursen ges som valfri kurs inom forskarutbildningen i sociologi. Kursplanen är fastställd av Forskarutbildningsnämnden, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, 2013-12-13.

Mål

Kursens syfte är att deltagarna ska förstå hur begreppen kapital och fält, som utvecklats av Pierre Bourdieu, används som verktyg i studier av dels kulturella fält (dvs. bl.a. konst, litteratur och vetenskap), dels utbildningsväsendet. Vidare ska deltagarna tillägna sig förmågan att använda dessa verktyg i egna analyser.

Innehåll

• Innebörden av Bourdieus nyckelbegrepp såsom symboliskt kapital, kulturellt kapital, socialt kapital, habitus, fält, strategi.
• Kapitalbegreppets och fältbegreppets användbarhet i studier av skilda forskningsobjekt.
• Metoder och forskningstekniker i studier av konst, litteratur, vetenskap och utbildning.
• ”Laborativa” inslag där deltagarna prövar att i analyser av egna material, exempelvis i anslutning till egna pågående avhandlingsarbeten, göra bruk av begrepp, metoder och tekniker hämtade från Bourdieu-traditionen.

Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att ett huvudintresse är hur Bourdieu och hans medarbetare och efterföljare använt begreppen kapital och fält som verktyg i empirisk och historisk forskning.

Genomförande

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges.

Kurslitteratur

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture. Minuit, Paris, s. 7-115. [Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. Chicago; London: The University of Chicago Press, 1979 s. 1-76.]

Bourdieu, Pierre (1992): Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris. 480 sidor. [Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996.]

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris (238 s.). [Eng. övers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004. Sv. övers. under förberedelse.]

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s. PDF-version, 129 KB, http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf

Sammanlagt 997 sidor


Schema

för forskarutbildningskursen Kapital och fält. Metoder för studier av utbildning och kultur (7,5 hp), jan – juni 2015

Start tisdagen 27 januari 2015 kl 13.15-16.30. De följande seminarier inträffar samma klockslag tisdagarna 3 febr, 24 febr, 10 mars, 31 mars, 14 april, 26 maj samt torsd 18 juni 2015. Lokal: Sociologiska institutionen, Torgny Segerstedt-rummet (rum 2-1026), Uppsala universitet, Campus Engelska parken. Gatuadress: Thunbergsv. 3H.

Tisd 27 jan. Seminarium 1: Begreppet kapital. Läs i förväg D. Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg  <www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf>.

Tisd 3 febr. Seminarium 2: Utbildningsfält och begreppet habitus. Läs i förväg Bourdieu & Passeron, Les héritiers.

Tisd 24 febr. Seminarium 3: Analyser av olika slag av fält, särskilt kulturella fält. Läs i förväg Bourdieu, Les règles de l’art.

Tisd. 10 mars. Seminarium 4.  Analyser av vetenskapliga fält. Läs i förväg Bourdieu, Science de la science et réflexivité.

Lörd 28 mars kl 24 deadline för inlämnande av kort utkast till examinations-pm. Någon eller några sidor räcker. Se vidare instruktionerna nedan. Skicka enbart till donald.broady@soc.uu.se som vidarebefordrar alla texter till alla deltagare.

Tisd 31 mars. Seminarium 5. Diskussionen utifrån de korta utkast till pm som deltagarna skickat in.

Tisd 14 april. Seminarium 6. Metodproblem, särskilt vid studier av fält.

Senast lörd 23 maj kl 24 deadline för inlämnande av examinations-pm som ska ventileras tisd 26 maj. Se vidare instruktionerna nedan. Mejla din pm till donald.broady@soc.uu.se och till övriga deltagare. Du väljer själv om du vill sända in din pm senast 23 maj eller om du vill vänta till det alternativa inlämningsdatumet 15 juni.

Tisd 26 maj 2015. Seminarium 7. Fortsatt diskussion av metodproblem. Ventilering av insända examinations-pm.

Senast månd 15 juni kl 24 deadline för inlämnande av examinations-pm som ska ventileras torsd 18 juni. Se vidare instruktionerna nedan. Mejla din pm till donald.broady@soc.uu.se och till övriga deltagare..

Torsd 18 juni. Seminarium 8. Fortsatt diskussion av metodproblem. Ventilering av resterande examinations-pm.


D. Broady, Sociologiska institutionen, Uppsala universitet
Senast reviderad 2015-05-11

Anvisningar om examinations-pm

Ett kort utkast till pm inlämnas senast lörd 28 mars. Om du inte har andra behov låt denna korta pm (någon eller några sidor räcker, hellre kort och koncist än pratigt) bli ett första utkast till den examinations-pm som du ska åstadkomma i slutet av kursen. Knyt gärna an till ditt avhandlingsarbete. Förslagsvis kan du redogöra för hur du tänker dig att i avhandlingsarbetet använda begrepp som kapital och fält och det slags metoder som Bourdieu & Co utvecklat; alternativt hur dessa begrepp och metoder hypotetiskt skulle kunna användas fast du själv inte tänker göra det. Ännu ett alternativ är att du prövar komparativa resonemang om hur dessa begrepp och metoder skiljer sig från någon eller några andra forskningstraditioner. Huvudsaken är att du gör något som du har nytta av och vill ha synpunkter på. Koncentrera dig alltså på metodproblem och liknande som tål att diskuteras. Inga referat av vad Bourdieu skrivit. Sådant finns det tillräckligt av.

Slutlig examinations-pm inlämnas antingen senast 23 maj alternativt senast 15 juni. Du har således två inlämningsdatum att välja på. Syftet med detta arrangemang är att ventileringarna ska kunna spridas ut över två seminarier.

Det följande är kanske självklarheter men för säkerhets skull: Din examinations-pm skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, samt en litteraturförteckning i slutet. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen. Textens omfång kan förslagsvis vara 10-15 sidor. Hellre koncist och genomarbetat än långt och pratigt. Samarbete tillåtes och uppmuntras, men om flera kursdeltagare skriver en pm gemensamt måste det framgå vem som ansvarat för vilka avsnitt.

Här två förslag till ämne för din examinations-pm:

(1) Besvara frågan: hur skulle det kunna gå till att med hjälp av Bourdieus verktyg (såsom begreppen kapital, fält, strategi etc) och Bourdieus och hans medarbetare och lärjungars metoder studera något som är föremål för ditt avhandlingsarbete eller som du av andra skäl är intresserad av att begripa dig på? Om så är lämpligt kan pm-skrivandet utgöra ett led i ett faktiskt forskningsarbete som du är engagerad i. Det kan också bli en skiss till en undersökning som du kan tänka dig att genomföra framöver. Eller ett rent tankeexperiment.

(2) Ett annat alternativ är att du ägnar din examinations-pm åt en jämförelse mellan å ena sidan Bourdieutraditionen, å andra sidan någon eller några andra forskningstraditioner.

Det finns många fler alternativ. Huvudsaken för dig själv är att du utöver kurspoängen får glädje och nytta av arbetet. Försök hitta på ett meningsfullt ämne och rådgör med kursledningen vid behov. Huvudsaken när det gäller godkännande är att du visar att du tillgodogjort dig och fått ut något väsentligt av litteraturen och våra diskussioner.

Välj om möjligt en form som tillåter att du använder texten för andra syften än enbart för att ackumulera kurspoäng. Din pm kan t.ex. utformas som en preliminär version av en artikel du vill skriva, eller också kan du skriva sådant som kan återanvändas i metodavsnitt i ett pågående avhandlingsarbete. Det är med andra ord okej att du lämnar in text som till formen liknar ett artikelmanus, avsnitt ur en avhandling el-dyl.


Mer om litteraturen

Den egentliga kurslitteraturen

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron (1964): Les héritiers. Les étudiants et la culture, Minuit, Paris, s. 7-115. (dvs 108 s.)
Finns i flera senare utgåvor. Eng. övers. The Inheritors. French students and their relation to culture. The University of Chicago Press, Chicago/London 1979, ISBN 0-226-06739-4, s. 1-76. Av den engelska översättningen som är slutsåld i bokhandeln kommer utlåningsexemplar att finnas.

Bourdieu, Pierre: Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2.
Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers. Konstens regler. Det litterära fältet uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000, 523 s., ISBN 91-7139-116-9. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature, Ed. Randal Johnson, Polity Press, Cambridge 1993.

Bourdieu, Pierre (2001): Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d'agir, Paris, ISBN 2-912107-14-8 (238 s.).
Engelsk övers. Science of Science and Reflexivity, The University of Chicago Press, Chicago 2004, ISBN 0-226-06738-6, 129 s.
Sv. övers. förberedes.

Broady, Donald (1998): Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 26 s.
PDF version, 129 kb, tillgänglig på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf

 

Fler lästips

Några av Bourdieus texter, främst sådana som finns i svensk översättning:

Bourdieu, Pierre & Jean-Claude Passeron, La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement. Paris: Minuit, 1970. (Tills. m. Jean-Claude Passeron)
Sv. övers. Reproduktionen. Bidrag till en teori om utbildningssystemet, Arkiv, Lund 2008, 295 s., ISBN 978-91-7924-212-1.

P. Bourdieu, "La spécificité du champ scientifique et les conditions sociales du progrès de la raison", Sociologie et sociétés (Les Presse de l'Université de Montréal), vol. VII, no 1, mai 1975, pp. 91-118.
Bourdieus första syntetiska utläggning om det vetenskapliga fältet. Rekommenderas.
Äv publ. som "Le champ scientifique", Actes de la recherche en sciences sociales, vol. II, no 2-3, juin 1976.
Eng. övers "The specificity of the scientific field and the social conditions of the progress of reason", Social Science Information, Vol. XIV, No. 6, pp. 19-47.

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, 475 s., ISBN 2-7073-0298-8.
(Tysk övers. Sozialer Sinn. Kritik der theoretischen Vernunft, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1987, 503 s., ISBN 3-518-57829-4; eng. övers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, 333 s., ISBN 0-7456-1015-3.)
Rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med i synnerhet habitusbegreppet. Dock var boken ganska tidig, vilket innebär att fältbegreppet och annat ännu inte är särskilt utvecklat. Inte heller gör framställningen rättvisa åt den empiriska forskning utöver de tidiga studierna i Algeriet som skänker full mening åt ett begrepp som habitus — notera Bourdieus varningsord i en fotnot på sidan 89: "För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter."
Två tidigare, teoretiskt inte lika djupgående versioner var Esquisse d'une théorie de la pratique précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève/Paris 1972, 282 s. (ty. övers. Entwurf einer Theorie der Praxis auf der ethnologischen Grundlage der kabylischen Gesellschaft, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1977, 494 s., ISBN 978-3-518-27891-8) samt den kraftigt reviderade engelskspråkiga versionen Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977, 248 s., ISBN 0-521-21178-6 (inb.), 0-521-29164-X (hft.).
 Som en fjärde mer filosofiskt orienterad version kan man betrakta Méditations Pascaliennes, Seuil, Paris 1997, 316 s., ISBN 2-02-032002-9 (tysk övers. Meditationen. Zur Kritik der scholastischen Vernunft, Suhrkamp, Frankfurt a.M. 2001, 335 s., ISBN 3-518-29295-1; eng. övers. Pascalian Meditations, Polity Press, Cambridge 2000, 256 s., ISBN 0-7456-2055-8).

P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989, 569 sidor, ISBN 2-7073-1278-9.
Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996, 475 s., ISBN 0-8047-1778-8.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella (red. D. Broady), Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, 208 s., ISBN 91-7139-035-9.
En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter, mest från från populärvetenskapliga ammanhang. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.

P. Bourdieu och Y. Delsaut, "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36.
Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1 (innehållsligt oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i a.a. 1991 (P. Bourdieu, Kultursociologiska texter).

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156.
Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde sin revolution.
Tysk övers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, 121 s., ISBN 3-8108-0004-X, 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, 123 s., ISBN 2-7073-1166-9.

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, 295 s., ISBN 2-7073-0696-7.
Bourdieus studie av det fält där han själv vistades, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996, 304 s., ISBN 91-7139-055-3. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, 325 s., ISBN 0-7456-0258-4. Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, 455 s., ISBN 3-518-57893-6.

P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, 268 s., ISBN 2-02-014675-4.
En bred och jämförelsevis lättillgänglig framställning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än den franska, är An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, 332 s., ISBN 0-7456-1033-1.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

P. Bourdieu, Sur l’État. Cours au Collège de France (1989-1992), Raisons d’agir/Seuil, Paris 2012, 664 s., ISBN 978-2-02-066224-6. Den första volymen, publicerad i januari 2012, av Bourdieus föreläsningsserier vid Collège de France. Här föreläsningarna jan 1990 - dec 1991 då ämnet var staten.

P. Bourdieu, Manet. Une révolution symbolique. Cours au Collège de France (1998-2000) suivis d'un manuscript inachevé de Pierre Bourdieu et Marie-Claire Bourdieu. Éditions Raisons d'agir/ Éditions Seuil, Paris 2013, 776 s., [utgiven nov 2013]. ISBN 978-2-02-113540-4..
Den andra volymen, publicerad i november 2013, av Bourdieus föreläsningsserier vid Collège de France. Här föreläsningarna jan 1999 - mars 2000, då ämnet var Maneta målarskola och konstfältet. Dessutom (s. 547-735) ett ofullbordat manuskript "Manet l'hérésiarque. Genèse des champs artistique et critique" med hustrun Marie-Claire Bourdieu som medförfattare.

 

Olika utgåvor av Bourdieu/Chamboredon/Passeron, Le métier de sociologue

Det finns två skilda franska utgåvor av Le métier de sociologue. Förstaupplagan från 1968 är den mest omfattande men finns ej i bokhandeln. Den andra reviderade och förkortade upplagan 1973 (eller den identiska 3 uppl. 1980) är den vi skall använda, eftersom den är tillgänglig i bokhandeln och dessutom föreligger i engelsk och tysk översättning:

 

Svenska undersökningar av fält i Bourdieus mening

Kulturens fält (red. D. Broady), Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s., ISBN 91-7173-091-5.
En antologi som ger prov på hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält
PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och innehållsförteckning:
http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf

Heyman, Ingrid: Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995, 339 s., ISBN 91-7173-023-0.

Se också ett tjugotal paper till de tre sessionerna under rubriken "Kulturens fält" vid den nationella forskarkonferensen Kulturstudier i Sverige arrangerad av ACSIS (Advanced Cultural Studies Institute of Sweden) i Norrköping 13-15 juni 2005. Här ges smakprov på aktuell svensk humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning som använder fältbegreppet.
Webb-versioner http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-050613-kulfal.htm.

 

Sekundärlitteratur

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Alla bör känna till åtminstone så mycket som står i den översiktliga texten Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, som ingår i kurslitteraturen.

Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas:

D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, 645 s., ISBN 91-7656-269-7
PDF-versioner, HTML-version och XML-version <http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-910501-soc-epist.htm>,

samt

Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, 201 s., ISBN 87-500-32026-4.

En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, 264 s., ISBN 2-226-10678-2.

En utmärkt engelskspråkig introduktion är den ovan nämnda P. Bourdieu & Loïc J.D. Wacquant, An Invitation to Reflexive Sociology, 1992.

 

Diverse

En uppmärksammad bok som föreslog en omtolkning av habitusbegreppet var Lahire, Bernard: La culture des individus. Dissonances culturelles et distinction de soi, La Découverte, Paris 2004, 780 s, ISBN 2-7071-4222-0.

 

Bokhandlare

Läs förstås om möjligt på originalspråk men det är inget tvång i samband med denna kurs.

En svensk bokhandel där man är kunnig beträffande utländsk inklusive fransk litteratur och duktig på att skaffa in sådan är Hedengrens Bokhandel vid Stureplan, papperspostadress box 5509, 114 85 Stockholm, webb http://www.hedengrens.se/, e-post för allmänna ärenden hedengrens@hedengrens.se. Den utländska avdelningen nås per e-post utland@hedengrens.se eller tel 08-611 51 32, fax 08-611 51 38.

Annars finns ju nätbokhandlarna, t.ex.
http://www.amazon.com
http://www.amazon.fr
http://www.antikvariat.net, viktigaste svenska sajten för sökning av antikvariska böcker
http://www.bokfynd.nu, prisagent som söker av nätbokhandlares webbplatser och jämför priser

På nätet finns förstås mycket för nedladdning. Ett jämförelsevis bekvämt sätt att hitta somlig relevant litteratur är att teckna ett abonemang hos www.scribd.com varifrån man kan ladda med pdf-versioner eller ebook-versioner. Ett slags Spotify för texter. Kostar kostar 9 dollar per månad efter den första gratismånaden. Där finns exempelvis den i bokhandeln svåråtkomliga engelska översättningen Bourdieu & Passeron, The Inheritors, 1979, som ingår i kurslitteraturen.

 

Bourdieu-bibliografi på nätet

HyperBourdieu WorldCatalogue. Innehållsrik och ganska bra, välförsedd med länkar.
http://www.iwp.uni-linz.ac.at/lxe/sektktf/bb/HyperBourdieu.html


Pierre Bourdieu (1930-2002), bokutgåvor och svenska översättningar

Sociologie de l'Algérie, P.U.F., Paris 1958, 2e éd., 1961.

Travail et travailleurs en Algérie, Mouton, Paris-La Haye 1963 (tills. m. A. Darbel, J.-P. Rivet, C. Seibel).

Le déracinement. La crise de l'agriculture traditionnelle en Algérie, Éd. de Minuit, Paris 1964 (tills. m. A. Sayad).

Les héritiers. Les étudiants et la culture, Éd. de Minuit, Paris 1964, nouv. éd. augm. 1966 (tills. m. J.-C. Passeron).

Un art moyen. Essai sur les usages sociaux de la photographie, Éd. de Minuit, Paris 1965, ny korr. uppl. 1970 (tills. m. L. Boltanski, R. Castel, J.-C. Chamboredon). [S. 63-76 i 2 uppl. 1970 övers. som "Amatörfotografen", s. 63-76 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986,  senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Rapport pédagogique et communication, Cahiers du Centre de sociologie européenne, 2, Mouton, Paris-La Haye 1965 (tills m. J.-C. Passeron, M. de Saint-Martin).

Darras: Le partage des bénéfices. Expansion et inégalités en France, Éd. de Minuit, Paris 1966.

L'amour de l'art. Les musées d'art européens et leur public, Éd. de Minuit, Paris 1966, ny utv. uppl. 1969 (tills. m. A. Darbel, D. Schnapper).

Le métier de sociologue, Mouton-Bordas, Paris 1968 (tills. m. J.-C. Chamboredon, J.-C. Passeron), 2 förk. uppl. 1973.

La reproduction. Éléments pour une théorie du système d'enseignement, Éd. de Minuit, Paris 1970 (tills. m. J.-C. Passeron). [Övers. Reproduktionen, Arkiv, Lund 2008]

Esquisse d'une théorie de la pratique, précédé de trois études d'ethnologie kabyle, Droz, Genève 1972. [S. 13-44, 60-64 övers. som "Hederskänslan", s. 19-61 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Algérie 60. Structures économiques et structures temporelles, Éd. de Minuit, Paris 1977.

Outline of a Theory of Practice, Cambridge University Press, Cambridge 1977.

La distinction. Critique sociale du jugement, Éd. de Minuit, Paris 1979. [S. 107-146, 189-199 övers. som "Distinktionen", s. 237-304 i Kultursociologiska texter, Salamander, Stockholm 1986, senare utgåvor på Brutus Östlings Bokförlag Symposion]

Le sens pratique, Éd. de Minuit, Paris 1980.

Questions de sociologie, Éd. de Minuit, Paris 1980. [Övers. Kultur och kritik, Daidalos, Göteborg 1994. Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]

Leçon Inaugurale faite le Vendredi 23 Avril 1982, Collège de France, Paris 1982. [Äv. utgiven som Leçon sur la leçon, Minuit, Paris 1992]

Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistiques, Fayard, Paris 1982. [De första hundra sidorna övers. som "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", s. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984]

Homo academicus, Éd. de Minuit, Paris 1984. [Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996]

Propositions pour l’enseignement de l’avenir élaborées à la demande de Monsieur le Président de la République par les professeurs du Collège de France. Paris: Collège de France, 1985 (kollektivt arbete). [Övers. i utdrag i Ord & Bild, nr 1 1992, s. 27-32, fullst. översättn. s. 371-393 i Skola för bildning. Huvudbetänkande av Läroplanskommittén, SOU 1992:94]

Choses dites, Éd. de Minuit, Paris 1987. [Ett par kapitel övers. i Texter om de intellektuella, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992]

L'ontologie politique de Martin Heidegger, Éd. de Minuit, Paris 1988.

La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Éd. de Minuit, Paris 1989.

Les règles de l'art. Genèse et structure du champ littéraire, Éd. du Seuil, Paris 1992. [Övers. Konstens regler. Det litterära fältets uppkomst och struktur, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 2000]

An Invitation to Reflexive Sociology,  Polity Press, Cambridge 1992 (tills. m. Loïc J.D. Wacquant).

La misère du monde, Éd. du Seuil, Paris 1993 (tills. med många medarbetare).

Libre-échange, Éd. du Seuil, Paris 1994  (tills. m. H. Haake).

Raisons pratiques. Sur la théorie de l'action, Éd. du Seuil, Paris 1994. [Övers. Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori, Daidalos, Göteborg 1995]

Sur la télévision, Liber éditions, Paris 1997. [Övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998]

Méditations pascaliennes, Éd. du Seuil, Paris 1997.

Les usages sociaux de la science, INRA, Paris 1997.

Contre-feux, Éd. Liber Raisons d'agir, Paris 1998. [Övers. Moteld. Texter mot nyliberalismens utbredning, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1999]

La domination masculine, Éd. du Seuil, Paris 1998. [Övers. Den manliga dominansen, Daidalos, Göteborg 1999]

Propos sur le champ politique, Presses universitaire de Lyon, Lyon 2000.

Contre-feux 2. Pour un mouvement social européen, Liber-Raisons d’agir, Paris 2001.

Les structures sociales de l’économie, Seuil, Paris 2000.

Langage et pouvoir symbolique, Fayard, Paris 2001.

Science de la science et réflexivité. Cours du Collège de France 2000-2001, Éditions Raisons d’agir, Paris 2001.

Le bal des célibataires. Crise de la société paysanne en Béarn, Seuil, Paris 2002.

Interventions, 1961-2001. Science sociale & action politiques (ed. Franck Poupeau & Thierry Discepolo), Agone, Marseille 2002.

Ein soziologischer Selbstversuch, Suhrkamp, Frankfurt am Main 2002. [Fransk utgåva Esquisse pour une auto-analyse, Éditions Raisons d’agir, Paris 2004.]

Images d’Algérie. Une affinité élective. Actes Sud/Camera Austria/Fondation Liber, u.o. 2003

Esquisses algériennes (ed. Tassadit Yacine), Seuil, Paris 2008.

Sur l’État. Cours au Collège de France (1989-1992). Raisons d’agir/Seuil, Paris 2012.

Manet. Une révolution symbolique. Cours au Collège de France (1998-2000) suivis d'un manuscript inachevé de Pierre Bourdieu et Marie-Claire Bourdieu. Raisons d'agir/Seuil, Paris 2013.

 


Verktygslådan

[Ur Donald Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält", Kulturens fält, Daidalos, Göteborg 1998, s. 11-26. Citatet från s. 13-15.]

Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom "utbildningskapital" (examina), "vetenskapligt kapital" (anseende i den lärda världen) eller "litterärt kapital". En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.

Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen "strategi" ― liksom "intresse", "investering", "vinst" ― på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.

Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en "dominerande" ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en "dominerad" kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet "härska" alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med "den härskande klassen" (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).

Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt "kampfält" eller "konkurrensfält") avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar ― men även "producenter", dvs. författarna eller konstnärerna ― frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.

För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt. 


Bourdieus begrepp habitus

[Ur Läsestycken för samhällsvetare. Urval och översättning Donald Broady. Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi, nr 6, SEC, ILU, Uppsala universitet, 5 uppl. 1998,  p. 12.]

Les conditionnements associés à une classe particulière de conditions d’existence produisent des habitus, systèmes de dispositions durables et transposables, structures structurées prédisposées à fonctionner comme structures structurantes, c’est-à-dire en tant que principes générateurs et organisateurs de pratiques et de représentations qui peuvent être objectivement adaptées à leur but sans supposer la visée consciente de fins et la maîtrice expresse des opérations nécessaires pour les atteindre, objectivement « regleées » et « régulières » sans être en rien le produit de l’obéissance à des règles, et, étant tout cela, collectivement orchestrées sans être le produit de l’action organisatrice d’un chef d’orchestre*.

* Il faudrait pouvoir éviter complètement de parler des concepts pour eux-mêmes, et de s’exposer ainsi à être à la fois schématique et formel. Comme tous les concepts dispositionnels, le concept d’habitus, que l’ensemble de ses usages historique prédispose à désigner un système de dispositions acquises, permanentes et génératrices, vaut peut-être avant tout par les faux problèmes et les fausses solutions qu’il élimine, les questions qu’il permet de mieux poser ou de résoudre, les difficultés proprement scientifiques qu’il fait surgir.

Pierre Bourdieu: Le sens pratique. Paris: Éd. de Minuit, 1980, p. 88 f.

 

[Övers:]

De med en särskild klass av existensbetingelser förenade betingningarna producerar habitus, system av varaktiga och överförbara dispositioner, strukturerade strukturer som är ägnade att fungera som strukturerande strukturer, det vill säga som strukturer som genererar och organiserar praktiker och representationer, vilka kan vara objektivt anpassade till sina mål utan att förutsätta någon medveten målinriktning, och utan att förmågan att bemästra de operationer som krävs för att nå dessa mål behöver vara artikulerad. Dessa system av dispositioner är objektivt ”reglerade” och de är ”reguljära” utan att alls vara resultatet av att man åtlyder regler. Allt detta gör att de är kollektivt orkestrerade utan att vara produkten av en orkesterdirigents organiserande handlande**.

** För att inte riskera att bli på en och samma gång schematisk och formalistisk, måste man helt undvika att tala om begrepp i sig. Begreppet habitus, som tack vare hur det använts genom historien är ägnat att beteckna ett system av förvärvade, varaktiga och genererande dispositioner, äger kanske, i likhet med alla dispositionsbegrepp, sitt främsta värde däri, att det undanröjer falska problem och falska lösningar, att det tillåter att frågorna formuleras bättre eller besvaras, att det ger upphov till egentliga vetenskapliga svårigheter.


Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi

[Ur Donald Broady, ”Nätverk och fält”, pp. 49-72 i Sociala nätverk och fält (red. Håkan Gunneriusson).
Opuscula Historica Upsaliensia 28, Uppsala universitet, 2002. Citatet från sidorna 51-52.]

Här tio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av autonomi. Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det besitter

• sin egen specifika art av kapital (det litterära kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens verkningsmedel och kännedom om tidigare och aktuella strider inom litteraturens fält).

• en grundstruktur definierad av dels en polaritet som ställer de mest erkända författarna och genrerna mot de ringaktade eller okända, dels en polaritet som ställer stora innehav av litterärt kapital mot små innehav.

• ett eget ”rum av möjligheter”, det vill säga ett utbud av t.ex. genrer och verkningsmedel som står till buds för författare vid en given tidpunkt (ett autonomt fält har en struktur som liknar strukturen hos detta rum av möjligheter; det finns med andra ord dels ett socialt fält där ställningarna intas av olika läger bland författarna, dels ett homologt rum av möjligheter som inrymmer de tillgängliga ställningstagandena och litterära genrerna och verkningsmedlen).

• en ”omvänd ekonomi”, varmed avses att deltagarna värderar det litterära kapitalet högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar försäljningssiffror och andra ”världsliga” mått på framgång (denna omvända ekonomi är mest framträdande i den region av av fältet där det specifika kapitalet väger tyngst, i det litterära fältet således den region där de renodlat litterära kvaliteterna är utslagsgivande).

• egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet, vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som författare eller kritiker).

• egna trosföreställningar (som Bourdieu benämner doxa).

• ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet, intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina insatser i spelet.

• egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna (Bourdieus term är ”konsekrationsinstanser”, exempel är litteraturkritiken, de mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna).

• en förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor transformeras till frågor om litterär stil).

• samt att man inom fältet fäster vikt vid att skriva fältets egen historia.


Innehållsförteckning, Bourdieu, Science de la science et réflexivité, 2001

Avant-propos
Introduction

1. L'état de la discussion
    
[Diskussionsläget]
     1. Une vision enchantée
     [En förtrollad synvinkel]
     2. La science normale et les révolutions scientifiques
     [Normalvetenskapen och de vetenskapliga revolutionerna]
     3. Le programme dit fort
     [Det så kallade starka programmet]
     4. Un secret de polichinelle bien gardé
     [En väl bevarad offentlig hemlighet]

2. Un monde à part
    
[En värld för sig]
     1. Le "métier" du savant
     [Forskarens "hantverk"]
     2. Autonomie et droit d'entrée
     [Autonomi och inträdesbiljett]
     3. Le capital scientifique, ses formes et sa distribution
     [Det vetenskapliga kapitalet, dess former och fördelning]
     4. Une lutte réglée
     [En reglerad kamp]
     5. Histoire et vérité
     [Historia och sanning]

3. Pourquoi les sciences sociales doivent se prendre pour objet
[Varför samhällsvetenskaperna borde göra sig själva till objekt]
     1. Objectiver le sujet de l'objectivation
     [Objektivera objektiveringens subjekt]
     2. Esquisse pour une auto-analyse
     [Skiss till en självanalys]

Conclusion
Bibliographie
Index des noms

 

skeptronlogga

 Printout from the site SEC (Sociology of Education and Culture) at Uppsala University 
 URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-15-kap.htm 

Valid CSS!

 


Clickable SEC logo   Start |  About |  Research |  Courses |  Events |  Archives |  Tools |  Forum |  Contact
© 2015 SEC, Uppsala universitet |  Responsible: Donald Broady | Last updated 11 May, 2015