<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-05-vt.htm>
F�rel�sningarna "Vetenskapliga traditioner" ing�r i delkursen "Undervisning i ett samh�llsperspektiv".
Ansvariga f�r f�rel�sningsserien �r professor Donald Broady och doktorand Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>, b�da verksamma vid ILU. Kontakta n�gon av dem om du undrar �ver n�got.
F�rel�sningarna intr�ffar vissa torsdagar kl 16.15-17.30 i Aulan, Institutionen f�r l�rarutbildning (ILU), Seminariegatan 1, Uppsala. Det �r l�mpligt att vara i god tid om du vill vara s�ker p� att f� plats. Om det kommer fler �n aulan rymmer, g�ller principen f�rst till kvarn, dvs. de sist anl�nda f�r inte plats.
Fyra f�rel�sningar ordnas under v�ren, se schema nedan. V�lj de tv� som intresserar dig mest (du �r f�rst�s v�lkommen till fler om du vill). Om var och en av dessa tv� f�rel�sningar ska du skriva en mycket kort redog�relse, bara en A4-sida, d�r du f�rs�ker karakt�risera det slags forskning som f�rel�sningen handlat om. G�r pappersutskrifter som l�mnas i Ida Lidegrans fack i kanslikorridoren. Ida Lidegran kan ocks� n�s per mejl p� adressen ida.lidegran@ilu.uu.se.
OBS: Redog�relserna skall vara inl�mnade senast fredagen den 10 juni 2005.
Se �v.
tidigare f�rel�sningar i samma serie h�sten 2004
<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-04.htm>
F�ljande torsdagar:
2005-02-24 kl 16.15-17.30
2005-03-17 kl 16.15-17.30
2005-04-28 kl 16.15-17.30
2005-05-12 kl 16.15-17.30
***
Torsd 24 febr 2005 kl
16.15-17.30: Utbildningshistorisk forskning
Esbj�rn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets f�delse"
Esbj�rn Larsson �r doktorand i historia vid Uppsala universitet.
L�stips:
Esbj�rn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets f�delse - olika
perspektiv p� den svenska l�roverksutbildningens utveckling under 1800-talet",
i Forskningsfronten flyttas fram, red. Hans Albin Larsson, Bromma,
2003.
PDF-version
(183 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-03-sv-utbsystemets-fodelse.pdf>
Esbj�rn Larsson:
Manligt och omanligt p� Karlberg. En studie av pennalistiskt v�ld inom
Kungl. Krigsakademiens kadettk�r. Utbildningsvetenskapliga doktorandr�dets
forskningsdag den 10 maj 2004, ILU, Uppsala universitet.
PDF-version
(314 KB) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-040510-manligt-karlberg.pdf>
***
Torsd 17 mars 2005 kl
16.15-17.30: Forskning om spr�ket i skolan
Birgitta Garme: "Vad �r det f�r intressant med spr�ket i skolan?"
Birgitta Garme �r lektor
vid Institutionen f�r nordiska spr�k, Uppsala universitet, med stor erfarenhet
av bl.a. arbete med de nationella proven. Se vidare
http://www.nordiska.uu.se/natprov
***
Torsd 28 april 2005
kl 16.15-17.30: Forskning om utbildningspolitik
Ulf P. Lundgren: "Utbildningspolitikens f�r�ndringar under 1990-talet och
2000-talet"
Ulf P. Lundgren �r professor i pedagogik vid Uppsala universitet och sedan juli 2004 huvudsekreterare f�r Vetenskapsr�dets utbildningsvetenskapliga kommitt�. Har tidigare bl.a. varit rektor f�r L�rarh�gskolan i Stockholm och generaldirekt�r f�r Skolverket.
Ulf P. Lundgren leder forskningsgruppen Studies in
Educational Policy and Educational Philosophy (STEP) <http://130.238.25.247/ILU_portal/externt/forskning/STEP/index.htm>
Se �ven Utbildningspolitiska Institutet <http://www.upi.artisan.se/>
***
Torsd 12 maj 2005 kl
16.15-17.30: Forskning om l�s- och l�rprocesser
Caroline Liberg: "Barn och ungdomar som textresurser
-- ett spr�kligt perspektiv p� l�roprocesser"
Caroline Liberg �r professor i utbildningsvetenskap med inriktning mot l�s- och l�rprocesser. Verksam vid ILU, Uppsala universitet.
L�stips:
Liberg, Caroline (2001). Den livsvida och
livsl�nga l�s- och skrivutvecklingen och svenskl�rarens uppdrag. I: Att v�xa
med spr�k och litteratur. Svenskl�rarf�reningens �rsskrift 2000, s. 109-124.
pdf-version (157 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-01-denlivsvida.pdf>
Liberg, Caroline, Edling, Agnes, Folkeryd, Jenny W. & af
Geijerstam, �sa (2002). Analys- och tolkningsramar f�r elevers m�te med skolans
textv�rldar. I: Lise Iversen Kulbrandstad og Gunvor Sj�lie (red.) �P� Hamar
med norsk�. Rapport fra konferansen �Norsk p� ungdomstrinnet� januar 2001.
Del I: Skriving og lesing. Elverum: H�gskolen i Hedmark: Rapport nr. 11. 2001,
s. 21-32.
pdf-version (233 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-02-analys-o-tolkn.pdf>
Liberg, Caroline (2003) Flerst�mmighet, skolan
och samh�llsuppdraget. I: Utbildning och demokrati. Tidskrift f�r
didaktik och utbildningspolitik. Vol. 12, nr 2 2003, s. 13-29.
pdf-version (182 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-03-flerstammighet.pdf>
Liberg, Caroline (2003) Att l�ra i en vidgad
spr�klig rymd � ett spr�kdidaktiskt perspektiv. I: Spr�k och l�rande. Rapport
fr�n ASLA:s h�stsymposium, Karlstad, 7-8 november 2002. ASLA:s skriftserie
nr 16, s. 22-36
pdf-version (175 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-03-attlara.pdf>
Liberg, Caroline, OH-bild "L�randerymd. Med n�gra t�nkbara
v�gar f�r l�rande om ..."
pdf-version (104 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-liberg-03-laranderymd-oh.pdf>
Vetenskapliga traditioner �r en f�rel�sningsserie som ges v�ren 2005 i anslutning till kursen L�rares Arbete A vissa torsdagar kl 16.15-17.30 i Aulan, ILU, Seminariegatan 1, Uppsala.
Det �r l�mpligt att vara i god tid om du vill vara s�ker p� att f� plats. Om det kommer fler �n aulan rymmer, g�ller principen f�rst till kvarn, dvs. de sist anl�nda f�r inte plats.
F�rel�sningsseriens webbsida hittar du via en l�nk p� sidan http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/. D�r finns schema, eventuella �ndringar, upplysningar om f�rel�sarna och om de forskningstraditioner som presenteras, nedladdningsbara texter, f�rslag till annan l�sning och nyttiga l�nkar.
Syftet med f�rel�sningsserien �r att l�rarstudenter ska f� inblickar i den livaktiga forskningen i Uppsala om utbildningsvetenskapliga fr�gor, dvs. fr�gor som ber�r bildning, utbildning, undervisning, fostran och l�rande. S�dan forskning p�g�r inom m�nga olika �mnen och vid m�nga av universitets institutioner, alltifr�n studier av fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livs�sk�dningsstudier vid Teologiska institutionen. Vid Institutionen f�r psykologi intresserar man sig f�r ADHD-barn och andra s.k. bokstavsbarn. Vid Historiska institutionen p�g�r en rad avhandlingsarbeten om utbildningens historia. Lingvisterna unders�ker klassrumsspr�ket. Pedagogerna vid Pedagogiska institutionen och vid ILU unders�ker klassrumsinteraktionen, skolreformerna, skolans och h�gskolans sociologi och IT i utbildningen. En hel del didaktisk forskning f�rekommer b�de vid ILU och andra institutioner, och didaktik har nyss blivit ett eget examens�mne vid universitet. Det finns mycket mer.
F�rel�sningsserien om forskningstraditioner ger dej tillf�lle att m�ta n�gra f�
bland alla dessa forskare och du f�r f�rst�s bara glimtar av allt som p�g�r. Men
under den �vriga l�rarutbildningen kommer du att erbjudas m�jligheter till
f�rdjupningar i n�gon eller n�gra forskningstraditioner som du blir nyfiken p�.
F�rs�k g�rna sj�lv ta reda p� mer, till exempel genom att ta del av artiklar och
rapporter fr�n n�gon forskargrupp, eller genom att bes�ka �ppna f�rel�sningar
vid n�gon institution eller n�gon doktorsdisputation (alla disputationer �r
�ppna f�r alla intresserade). F�rs�k g�rna hitta ett omr�de inom vilket du s�
sm�ningom kan t�nka dig att skriva ditt examensarbete, kanske med handledare
fr�n n�gon forskningsmilj� som du tycker verkar sp�nnande. Under vissa
betingelser kan examensarbetet genomf�ras som en C-uppsats i n�got �mne. Du
kanske till och med har lust att f�rbereda dig f�r att i framtiden eventuellt
s�ka till n�gon forskarutbildning.
I den obligatoriska utbildningen ing�r att du ska bes�ka tv� f�rel�sningar som
du sj�lv v�ljer. Om var och en av dessa tv� f�rel�sningar ska du skriva en
mycket kort redog�relse, bara en A4-sida, d�r du f�rs�ker karakt�risera det
slags forskning som f�rel�sningen handlat om. G�r
pappersutskrifter som l�mnas till Ida Lidegran, som har ett fack i
kanslikorridoren. Men om du vill
�r du f�rst�s v�lkommen till fler av f�rel�sningarna.
Redog�relserna skall vara inl�mnade senast fredagen den 10 juni 2005.
De skriftliga redog�relserna bed�ms som godk�nda eller som inte godk�nda. F�rfattarna som l�mnar in redog�relser som inte godk�nns kommer senast tre veckor efter inl�mnandet att f� ett meddelande d�r de uppmanas att snarast l�mna in en ny eller kompletterad redog�relse. De som l�mnar in godk�nda redog�relser f�r inga individuella besked. I st�llet ges feedback p� webben, d�r intressanta synpunkter fr�n redog�relserna �terges och d�r ocks� fler l�nkar, l�stips och s� vidare l�ggs till efter hand.
H�r av dig om du undrar �ver n�got.
Donald Broady och Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>.
Det har varit intressant att l�sa er inl�mningar fr�n f�rel�sningarna under momentet "Vetenskapliga traditioner" inom L�rares arbete A. Tanken har varit att ge ett smakprov p� den forskning som bedrivs inom universitetet med utbildningsvetenskaplig relevans och att i n�gon m�n avmystifiera hur forskning g�r till. Era inl�mningar visar att vi lyckats ganska bra men att det kan bli �nnu b�ttre. Ibland har f�rel�sningarna blivit lite f�r generella och inte fullt ut visat p� s�rdragen i den typ av utbildningsforskning som presenteras, ibland har presentationerna blivit f�r resultatorienterade och inte visat p� "hantverket" i forskningsprocessen. Det sv�ra tycks vara att hitta balansen mellan att presentera � ena sidan forskningsresultat, � andra sidan hur man bedriver vetenskapligt arbete.
M�nga av er har utformat inl�mningen som ett referat och det �r helt i sin ordning. Roligt �r n�r ni �ven har f�rs�kt karakt�risera forskningen p� ett mer sj�lvst�ndigt vis och relaterat presentationerna till annan typ av litteratur som ni st�tt p� under utbildningen eller erfarenheter fr�n skolans v�rld.
En sak som jag t�nkt p� n�r jag l�st era inl�mningar �r att det �r sv�rt att uppfatta namn r�tt vid muntliga presentationer. M�nga av er har inte uppfattat f�rel�sarnas namn korrekt och ni har �ven haft sv�righeter med andra referenser som givits under f�rel�sningarna. Det har slagit mig att n�r det g�ller vetenskap �r just namn viktigt att f� ner korrekt. F�r att man ska kunna kolla upp och anv�nda referenser till forskare eller verk �r det viktigt att det �r r�tt stavat, annars faller po�ngen med refererandet. I detta fall har jag dock full f�rst�else f�r era sv�righeter d� det har varit lite ljudsv�righeter i aulan. Vi skall ocks� t�nka p� att ni p� l�mpligt s�tt f�r se namn och referenser i skrift.
Det har som sagt varit roligt att l�sa era reflektioner och m�nga av er har
skrivit fram mycket inneh�llsfokuserade inl�mningar som tyder p� att ni f�tt ut
�tskilligt av f�rel�sningarna, vilket gl�der mig.
Uppsala den 8 juni 2005
Med v�nlig h�lsning
Ida Lidegran
Back to Forskning och forskarutbildning
med utbildningsvetenskaplig inriktning
vid Uppsala universitet
URL to this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-05-vt.htm
Created by Donald Broady. Last updated
09 Mar 2011