Momentet "Utbildnings- och kultursociologi" (3,75 hp)
inom forskarutbildningskursen Utbildningsvetenskap, traditioner (15 hp)
Uppsala universitet, sept. 2010

URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-10-utbvet-trad.htm

Kursen "Utbildningsvetenskap, traditioner" (15 hp) är en introduktionskurs främst avsedd för relativt nyantagna doktorander i ämnena didaktik, pedagogik och utbildningssociologi vid Uppsala universitet. I synnerhet för doktorander antagna vid Institutionen för didaktik, Pedagogiska institutionen eller Institutionen för utbildning, kultur och medier, dvs. de tre institutioner som ingår i Pedagogikumorganisationen. Lärare är Donald Broady, donald.broady@edu.uu.se, Ulf P. Lundgren, ulf_p.lundgren@ped.uu.se; Leif Östman, leif.ostman@did.uu.se, och Ann-Carita Evaldsson, ann-carita.evaldsson@ped.uu.se, vilka ansvarar för var sin fjärdedel av kursen. Kursen ger en översikt över vetenskapliga traditioner inom bland annat pedagogisk psykologi, sociologi, tysk hermeneutik och fenomenologi, fransk strukturalism och poststrukturalism, amerikansk pragmatism, etnometodologi och samtalsanalys, utvecklingspsykologi och barndomssociologi. Examinator för hela kursen är Gunilla Roos, gunilla.roos@ped.uu.se.

Momentet "Utbildnings- och kultursociologi" (3,75 hp) utgör den inledande fjärdedelen av kursen. Lärare är Donald Broady, donald.broady@edu.uu.se. Syftet är att ge en överblick över klassisk tysk och fransk sociologi, tysk hermeneutik och fenomenologi samt fransk strukturalism och poststrukturalism.

Schema för det inledande momentet "Utbildnings- och kultursociologi" (v. 37-41)

Lokal: Blåsenhus, rum 14:213

Torsd 9 sept kl 13.15-16.30, Seminarium 1:
Tysk hermeneutik och fenomenologi, fransk strukturalism och poststrukturalism. Samt något om klassisk tysk och fransk sociologi. Seminarieledare: Donald Broady. Läs i förväg Gilje & Grimmen, Samhällsvetenskapernas förutsättningar.

Torsd 16 sept kl 13.15-16.30, Seminarium 2:
Klassisk och nyare fransk sociologi med tonvikt vid studier av utbildning. Seminarieledare: Donald Broady. Läs i förväg Durkheim, L'Évolution pédagogique en France. Ta även med häftet Läsestycken för samhällsvetare.

Senast sönd 26 sept kl 24 skall deltagarna mejla en examinations-pm till donald.broady@edu.uu.se. Det räcker med att ni skickar till denna adress så kommer era pm att distribueras till samtliga deltagare. Förslag till hur era pm kan utformas finns nedan.

Torsd 30 sept kl 13.15-16.30, Seminarium 3:
Ventilering av deltagarnas pm. Seminarieledare: Donald Broady

Litteratur till kursens första fjärdedel, momentet "Utbildnings- och kultursociologi"

motsv. seminarierna i veckorna i sept. 2010 med Donald Broady som seminarieledare

Broady, Donald, utg. (1998): Läsestycken för samhällsvetare. 5 uppl., 1998. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6.
PDF-version (128 KB) www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-6.pdf. (66 s.).

Durkheim, Émile (1969): L'Évolution pédagogique en France (1938). Paris: P.U.F. 2 uppl. 1969 (403 s.).
[Eng övers. The Evolution of Educational Thought. London: Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977; denna engelska översättning torde vara omöjlig att hitta i bokhandeln men kursledningen har utlåningsexemplar.]

Gilje, Nils & Harald Grimmen (2002): Samhällsvetenskapernas förutsättningar. Göteborg: Daidalos 1992 (320 s.).
[Övers. av Samfunnsvitenskapenes forutsetninger. Införing i samfunnsfagenes vitenskapsfilosofi, 1992.]

Bland dessa texter är Gilje & Grimmen den enda som deltagarna behöver skaffa på egen hand.

Examinations-pm

Kursens första fjärdedel examineras genom att deltagarna senast sönd 26 sept kl 24 mejlar en kort (5 sidor är tillräckligt) pm till donald.broady@edu.uu.se vilket ventileras under avslutningseminariet 30 sept. Förslagsvis kan du jämföra några olika forskningstraditioner som behandlas i litteraturen och som vi diskuterat. Relatera gärna dessa till dina egna planer på avhandlingsarbete. Du kan exempelvis utgå från någon eller några forskningstraditioner du känner dig förtrogen med och eventuellt tänker ansluta till i avhandlingsarbetet och jämföra dessa med andra traditioner.

En alternativ uppläggning av din pm är att du skriver en text där du tar utgångpunkt i något problem som ligger dig varmt om hjärtat och som du kanske avser att utforska i ditt avhandlingsarbete, och försöker besvara frågan: hur skulle en durkheimian utforska detta problem? En marxist? En weberian? En fenomenolog? Någon som är inspirerad av Habermas, Foucault, Bourdieu, Giddens...?

Du kan välja andra sätt att skriva din pm, huvudsaken är att du på något sätt förhåller dig till somliga av de forskningstraditioner vi behandlat. Och allra viktigast är förstås att du lär dig något.

Hör av dig per mejl till mig (Donald) vid behov.

Prel. seminarierubriker och litteratur för återstoden av kursen

(den följande sammanställningen härrör från Gunilla Roos 2009-09-10. Ändringar kan ha tillkommit sedan dess. Lita på eventuell ny information ni får från resp. seminareledare, som även meddelar tid och plats.)

? Psykologi och ramfaktorteori.
Seminarieledare: Ulf P. Lundgren

? Utbildningspolitik.
Seminarieledare: Ulf P. Lundgren

? Ventilering av deltagarnas pm.
Seminarieledare: Ulf P. Lundgren

? Didaktik.
Seminarieledare: Leif Östman. Läs i förväg Altman & Rogoff, Fann, Wittgenstein.

? Didaktik, forts.
Seminarieledare: Leif Östman.

? Ventilering av deltagarnas pm.
Seminarieledare: Leif Östman.

? Etnometodologi och samtalsanalys.
Seminarieledare: Ann-Carita Evaldsson

? Utvecklingspsykologi, barndomssociologi.
Seminarieledare: Ann-Carita Evaldsson.

? Ventilering av deltagarnas pm
Seminarieledare: Ann-Carita Evaldsson

***

Litteratur till kursens andra fjärdedel, med Ulf P. Lundgren som seminarieledare

Fransson, Karin & Ulf P. Lundgren (2003): Utbildningsvetenskap - ett begrepp och dess sammanhang. Stockholm: Vetenskapsrådet, s. 9-75. [PDF-version kan laddas ned från http://www.cm.se/webbshop_vr/pdfer/VR2003_1.pdf eller www.skeptron.uu.se/broady/uv/p-fransson-lundgren-03-utbildningsvetenskap.pdf]

Lundgren, Ulf P. (1984): Ramfaktorteorins historia, s. 69-81 i Skeptron 1. Texter om läroplansteori och kulturreproduktion utgivna av Donald Broady och Ulf P. Lundgren. Tema: Rätten att tala. Stockholm: Symposion Bokförlag.

Lundgren, Ulf P. & Bo Lindensjö (2000): Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: LHS Förlag (220 s.).

Pedagogik som examensämne 100 år. Uppsala universitet, Pedagogiska insstitutionen

Sundberg, Daniel (2007): Läroplansteori efter den språkliga vändningen. Några ansatser inom den samtida svenska pedagogiska och didaktiska teoribildningen, konferensen "Läroplansteori", Örebro universitet, 7-8 sept 2007. (41 s.)
PDF-version (199 KB) www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-sundberg-daniel-071012-laroplansteori.pdf

***

Litteratur till kursens tredje fjärdedel, med Leif Östman som seminarieledare

Altman, Irwin & Rogoff, Barbara (1987). World views in psychology: trait, interactional, organismic and transactional perspectives. I Daniel Stokols & Irwin Altman, red., Handbook of Environmental Psychology, s. 7-40. New York: John Wileys & Sons.

Fann, K. T. (1993). Ludwig Wittgenstein. En introduktion. Göteborg: Daidalos. (127 sidor)

Bentley, A. & Dewey, J (1949/1991). Knowing and the known. I J. A. Boydstone, red., The Later Works, 1925-1953, vol 16., s 1-294. Carbondale: Southern Illinois University press. (valda delar: ca 100 sidor)

Pleasants, Nigel (1999). Wittgenstein and the idea of a critical social theory. A critique of Giddens, Habermas and Bhaskar. London & New York. Routledge, s. 1-31.

Rorty, R. (1985): Solidarity or Objectivity?. I J. Rajchman & C. West, red., Post-analytical Philosophy (s. 3-19). New York: Columbia University Press.

Thayer, H. S. Eds. (1982). Pragmatism. The Classic Writings. Cambridge: Hackett Publishing Company. (valda delar: ca 200 sidor).

Wittgenstein, L. (1969/1992). Om visshet. Stockholm: Thales. (103 sidor)

Utbildning och demokrati. Tidskrift för didaktik och utbildningspolitik 2008, nr 3. Tema didaktiska undersökningar. (ca 70 sidor)

Tillkommer artiklar om ca 50 sidor som behandlar didaktik

***

Litteratur till kursens fjärde fjärdedel, med Ann-Carita Evaldsson som seminarieledare

Litteratur: Samtalsanalys och Etnometodologi:

Duranti, A., & Goodwin, C. (Eds.) (1992). Rethinking context. Language as an interactive phenomenon. (introduktionskapitel) New York: Cambridge University Press. Pp. 1-42

Goffman,E. (1964). The neglected situation. American Anthropologist; 66(3)

Goffman, E. (1981). Footing. Forms of Talk. Philadelphia: University of Pennsylvania Press. Pp. 124-159.

Hammersley, Martin (2003) Conversation Analysis and Discourse Analysis: Methods or Paradigms? Discourse & Society, Vol. 14, No. 6, 751-781 Heritage, J. (2001). "Goffman, Garfinkel and Conversation Analysis". In Wetherell, Margret, Taylor, Stephanie, & Simeon, J. Yates (Eds.). Discourse Theory and Practice. A Reader. London: Sage Publications. p. 47-56.

Hester, S. & Francis, D. (2000). Local educational order. Ethnomethodological studies of knowledge in action. Amsterdam: John Benjamins. (introduktionskapitel)

Maynard, D.W. & Clayman, S.E. (1991). The diversity of ethnomethodology. Annual Review of Sociology, 17; 385-418

Stokoe, E. & Smithson, J. (2001). "Making gender relevant: Conversation analysis and gender categories in interaction", Discourse & Society, 12(2): 243-269.

Litteratur: Utvecklingspsykologi och Barndomsociologi:

Corsaro, W. (1997). The Sociology of Childhood. Thousand Oaks: Pine Forge Press. (kap. 1-2, 5-8)

Corsaro W. & D. Eder (1990). Children's Peerculture. Annual Review of Sociology. 16:197-220.

Evaldsson, Ann-Carita (2009). Play and games. I Jens Qvortrup, William Corsaro, Michael-Sebastian Honig & Gill Valentine, Handbook of Childhood Studies. Palgrave Macmillan. Pp. 316-331.

Hallden, G. (2003). Barnperspektiv som ideologiskt eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk forskning i Sverige, nr. 8:1-2, s. 13-24.

James, A., C. Jenks & A. Prout (1990). Constructing and Reconstructing Childhood: Contemporary Issues in the Sociological Study of Childhood. London: The Falmer Press. (kap 1)

James, A. Agency. I Jens Qvortrup, William Corsaro, Michael-Sebastian Honig & Gill Valentine, Handbook of Childhood Studies. Palgrave Macmillan. Pp. 34-45

För mer information kontakta Ann-Carita.Evaldsson@ped.uu.se