UPPSALA UNIVERSITET : Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden : Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi : Nationella forskarskolan i utbildningshistoria
Uppsala universitet
Hoppa över länkar
 

Utbildningshistorisk introduktionskurs (5 p)

Kursen ges inom forskarutbildningen i historia, idéhistoria och pedagogik i samverkan mellan Nationella forskarskolan i utbildningshistoria, Institutionen för lärarutbildning samt Historiska institutionen vid Uppsala universitet, Institutionen för samhälle, kultur och lärande vid Lärarhögskolan i Stockholm, Pedagogiska institutionen vid Örebro universitet, Institutionen för sociologi, idéhistoria, samtidshistoria och arkeologi vid Södertörns högskola.

Mål

Kursens syfte är att ge en introduktion till trender inom internationell utbildningshistorisk forskning.

Innehåll

Kursen tar upp olika trender inom internationell utbildningshistorisk forskning och exempel på dess tillämpning inom svensk forskning.

Genomförande

Kursen genomföres i form av seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång. En skriftlig examinationsuppgift lämnas in i slutet av kursen.

Examination

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges. 

Kurslitteratur

Margaret S. Archer, Social Origins of Educational Systems. University edition. London: Sage, 1984 (234 p.).

Peter Cunningham, ”Educational History and Educational Change. The Past Decade of English Historiography” in History of Education Quarterly, Vol. 29, No. 1. (Spring, 1989), pp. 77-94.

Émile Durkheim, L’évolution pédagogique en France [1938] (ed. Maurice Halbwachs). Paris: P.U.F., 2 uppl. 1969 (403 p.). Eng. övers. The Evolution of Educational Thought. Lectures on the formation and development of secondary education in France. London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul, 1977.

Andy Green, Education and state formation. The rise of education systems in England, France and the USA (353 p.). London: Macmillan, 1990, kap 2 (pp. 26-75)

Jurgen Herbst, ”Beyond the Debate over Revisionism: Three Educational Pasts Writ Large” in History of Education Quarterly, Vol. 20, No. 2. (Summer, 1980), pp. 131-145.

Konrad H. Jarausch, ”The Old ’New History of Education’: A German Reconsideration” in History of Education Quarterly, Vol. 26, No. 2. (Summer, 1986), pp. 225-241.

Michael B. Katz, ”The Origins of Public Education: A Reassessment” in History of Education Quarterly, Vol. 16, No. 4. (Winter, 1976), pp. 381-407.

Esbjörn Larsson, Från adlig uppfostran till borgerlig utbildning. Kungl. Krigsakademien mellan åren 1792 och 1866. Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia 220, Uppsala 2005 (411 p.).

Detlef K. Müller, Fritz Ringer & Brian Simon (eds.), The Rise of the Modern Educational System. Structural Change and Social Reproduction 1870-1920. Cambridge: Cambridge University Press, 1987 (264 p.).

Lars Petterson, ”Pedagogik och historia – en komplicerad förbindelse”, i Selander, Staffan (red.) Kobran, nallen och majjen. Tradition och förnyelse i svensk skola och skolforskning. Stockholm 2003, pp. 359-374. 

Brian Simon, ”The History of Education in the 1980s” in British Journal of Educational Studies, Vol. 30, No. 1. (Feb., 1982), pp. 85-96.

Valbar litteratur (exempel)

Pierre Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989 (569 p.). [Eng övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996, 475 p.]

Randall Collins, The Credential Society. A Historical Sociology of Education and Stratification, Academic Press, New York 1979
(222 p.).

Daniel Lindmark, Reading, writing and schooling. Swedish practices of education and literacy, 1650-1880, Institutionen för litteraturvetenskap och nordiska språk, Umeå universitet, Umeå 2004
(270 p.).

Björn Olsson, Den bildade borgaren. Bildningssträvan och folkbildning i en norrländsk småstad, Carlsson, Stockholm 1994
(371 p.).

Michael Parak, Hochschule und Wissenschaft in zwei deutschen Diktaturen. Elitenaustausch an sächsischen Hochschulen 1933-1952, Böhlau, Köln 2004 (563 p.).

Lars Petterson, Frihet, jämlikhet, egendom och Bentham. Utvecklingslinjer i svensk folkundervisning mellan feodalism och kapitalism, 1809-1860, Acta Universitatis Upsaliensis. Studia Historica Upsaliensia 168, Uppsala 1992 (351 p.).

Sheldon Rothblatt & Björn Wittrock (eds.), The European and American University Since 1800. Historical and Sociological Essays, Cambridge University Press, Cambridge UK 1993 (370 p.).

Nils Runeby, Dygd och vetande. Ur de bildades historia, Atlantis, Stockholm 1995 (518 p.).

Crister Skoglund, Vita mössor under röda fanor. Vänsterstudenter, kulturradikalism och bildningsideal i Sverige 1880-1940, Almqvist & Wiksell International, Stockholm 1991 (304 p.).

Sverker Sörlin, De lärdas republik. Om vetenskapen internationella tendenser, Liber-Hermods AB, Malmö 1994 (349 p.).

Per-Johan Ödman, Kontrasternas spel. En svensk mentalitets- och pedagogikhistoria, Norstedt, Stockholm 1995 (634 p.).