Folkbildningens finansiering 1872–1991:
ekonomisk styrning, normer och praxis i spänningsfältet mellan offentlig och frivillig sektor
Deltagande forskare: Samuel Edquist (projektledare) och Anne Berg
Finansieras av Handelsbankens forskningsstiftelser 2011–2014
Sammanfattning av projektet:
Den svenska folkbildningen beskrivs inte sällan som en oberoende, fri och frivillig sfär. Samtidigt har den under större delen av sin historia i hög grad varit beroende av offentliga ekonomiska anslag. Den svenska folkbildningen skulle kort sagt inte vara vad den var idag utan frikostig offentlig finansiering. Statsbidrag infördes till folkhögskolor 1872, populärvetenskapliga föreläsningar 1884, folkbibliotek 1905 och studiecirklar 1947, och anslagens fördelning administrerades fram till 1991 av en statlig byråkrati i framför allt Skolöverstyrelsen. Därutöver har kommuner och landsting dragit sina strån till stacken. Verksamheten kom i många fall mer eller mindre att falla med de offentliga ekonomiska bidragen, och dessutom påverkades den på många andra sätt. Exempelvis har betydligt över hälften av studieförbundens intäkter sedan länge kommit från stat, kommun och landsting.
Länge har det förts en diskussion om den paradoxala relationen mellan myndigheter och folkbildning – å ena sidan frihet, å andra sidan beroende. Men hittills har det saknats ett helhetsgrepp i forskningen på den rent ekonomiska sidan av folkbildningens relation till det offentliga.
I forskningsprojektet Folkbildningens finansiering 1872–1991: ekonomisk styrning, normer och praxis i spänningsfältet mellan offentlig och frivillig sektor avser jag att i ett historiskt perspektiv analysera statens och i viss mån kommunernas ekonomiska bidrag till folkbildning i enskild sektor. Det har just påbörjats, och är tänkt att pågå till 2014. Jag ämnar kartlägga och analysera anslagen till studiecirklar, föreläsningsverksamhet och icke offentligägda folkhögskolor under tidsperioden 1872–1991. Vilka regler och villkor har satts för de offentliga bidragen? Hur stora har bidragen faktiskt varit, och hur har de förändrats över tid? Vilka konsekvenser har de fått? Hur bör bidragsfördelningen betraktas i ett vidare perspektiv, dels i förhållande till den offentlig-finansiella situationen i sin helhet, dels i relation till andra utgiftsområden (utbildning och/eller kultur)? Studien inordnas i det spirande forskningsfältet utbildningsekonomi, liksom till problematiken om relationen mellan stat och civilt samhälle.
Konferenspresentationer
8 november 2011: Mimers forskarkonferens, Linköping.
