Demokratens födelse: demokratisk fostran i svensk folkbildning 1830–1940
Projektet finansieras av Vetenskapsrådet, och inleddes i februari 2012.
Deltagande forskare: Samuel Edquist (projektledare) och Anne Berg.
Se forskningsplanen från ansökan.
Populärvetenskaplig sammanfattning av projektet, från ansökan:
Inom svensk folkbildning finns en självbild av att den egna rörelsen genomsyras av demokratiska värderingar, och att själva folkbildningsprocessen till sin natur är demokratisk. Rörelsens egen historieskrivning brukar också betona hur folkbildningen varit en betydelsefull faktor i den utveckling som gjorde Sverige till ett demokratiskt land. Vårt forskningsprojekt utgår från denna självbild, men det handlar ingalunda om att stämma in i en romantiserande historia om hur folkbildningen bringade ljus och frihet till folket. Vi vill istället förutsättningslöst granska den demokratiska fostran som svensk folkbildning faktiskt bedrivit från första början. Denna handlade om att sprida ett liberalt demokratiskt ideal, som också inkluderade en avgränsande aspekt mot allt det som inte ansågs höra till den demokratiska mallen. Vår undersökning gäller tiden 1830-1940 och vi kommer att studera olika grenar av folkbildningen som bildningscirklar, folkhögskolor och studiecirklar.
En stor mängd forskning har behandlat hur demokratiseringsprocesser gått till i Sverige och andra länder. Ofta har demokratiseringen setts som närmast en självklar följd av en naturlig process av industrialisering och modernisering. Med fabriker, städer och ny teknik kom också de liberala idéerna om demokrati, yttrandefrihet och allmän rösträtt. Det har snarare varit demokratiseringens problem än demokratiseringen själv som man velat förklara. Mot detta har under senare decennier en annan teoretisk tradition formulerats, som tvärtom betonat att den liberala demokratin till viktig del varit en sorts maktens kontrollinstrument. Genom att fostra medborgarna till att exempelvis rösta och kompromissa mellan skilda intressen, har man skapat en föreställning om delaktighet som delvis kunnat kompensera för exempelvis ekonomisk och social underordning. Vårt forskningsprojekt tar sin utgångspunkt i just faktum att demokratiseringsprocesser också har ett moment av demokratisk fostran, där vissa beteenden och tankar förmedlas.
Vad vi är ute efter är strävan att sprida ut det liberala demokratiska idealet. Däri ingick att lära folk att bli verkliga medborgare, att lära dem diskutera, debattera, hålla möten och att rösta. Det innebar en fostran i politiskt handlande, om man så vill bort från alternativa former av demokrati, exempelvis direktdemokrati och stormöten. I den liberala demokratimodellen ligger också ett starkt fokus på de rent politiska aspekterna av demokrati - det handlar inte att demokratisera ägandeförhållandena. I projektet kommer vi att analysera dessa idéer och metoderna för att realisera dem.
Denna demokratiska fostran hade alltid vissa gränser. Det handlade om att skilja ut det demokratiska från det som ansågs vara icke-demokratiskt. Mer konkret undersöker vi: vilka beteenden ansågs icke-demokratiska? Var gick gränserna för det demokratiska medborgarskapet? Ansågs alla svenskar redo att ingå bland de demokratiska medborgarna? Hur förhöll man sig till dem som inte ansågs redo? Här kommer studien att beröra de mer eller öppna konflikterna i frågan. Vi undersöker de eventuella rösterna mot den liberaldemokratiska fostran, exempelvis från radikala vänstergrupper inom folkbildningen. Att det fanns sådana konfliktytor är väl känt från tidigare forskning som behandlat folkbildningens ideologiska roll i samband med det socialdemokratiska folkhemmets glansdagar kring 1900-talets mitt. Det står alltså klart att folkbildningen vid det laget genomsyrades av en öppen demokratisk ideologi med udden mot tydliga motståndare. Vår hypotes är att denna demokratism utgjort en sorts övergripande folkbildningsideologi, varför vi vill undersöka den i ett långt historiskt perspektiv.
Projektet utförs under fyra år (2012–2015) av fil.dr Anne Berg och docent Samuel Edquist, vilka studerar tidsperioderna 1830–1880 respektive 1880–1940. De kommer att utgå från ett gemensamt knippe frågor: vilka metoder användes inom folkbildningen för att sprida liberalt demokratiska ideal? Det handlar både om idéer och om praktiskt handlande, som vi kan återfinna i bevarade skrifter, tidningar, studiematerial och i folkbildningsorganisationernas arkiv. Båda forskarna har god kännedom om folkbildningens historia utifrån sina tidigare studier, som behandlat andra aspekter. Resultaten kommer att presenteras i en gemensam längre bok och i ett antal artiklar.
Konferenspresentationer
9 november 2011: Mimers forskarkonferens, Linköping.
