<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvdii03.htm>
"Kulturvetenskapliga traditioner II" (5 p) och "Kulturvetenskapliga metoder II" (5 p) är läskurser som ges som delkurs inom tiopoängskursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning. fördjupningskurs. pedagogik D1" (kurskod 4LU327) . För information om hela tiopoängskursen, se http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-peddvt03.htm.
Att det är läskurser innebär att inga särskilda seminarier ordnas, du får läsa in litteraturen på egen hand. Om du vill läsa varianten "Utbildning och kultur" ska du i så fall välja delkurserna Kulturvetenskapliga traditioner II och Kulturvetenskapliga metoder II. Dessa ges således som läskurser, dvs. inga särskilda seminarier. Men om du har möjlighet är du hjärtligt välkommen till C/D-seminarierna <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-cdsemvt03.htm>, där liknande frågor behandlas även om litteraturen är en annan.
Dig som har möjlighet följa seminarier rekommenderar vi att du i stället för att välja läskurser genomför D-studierna genom att följa kursen Pedagogik C (kurskod 4LU356), varianten "Utbildning och kultur", som ges under perioden januari - juni 2003. För litteraturlista, schema etc se kurssidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm. Förutsättningen för att du på D-nivån skall kunna tillgodoräkna dig genomförandet av denna kurs är att du inte förut läst exakt samma kurs på C-nivån. Seminarier normalt vissa onsdagar kl 17.15.
Vid behov kan vi skräddarsy någon annan lösning.
Om du har frågor kontakta Donald Broady <broady@nada.kth.se>.
Kursledn. för Pedagogik D, varianten "Utbildning
och kultur": Donald Broady <broady@nada.kth.se>
i samarbete med Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>
Examinator: Donald Broady
<broady@nada.kth.se>
Admin.:
Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>,
ILU, rum 3256, tel 018-4712455. Postadress:
SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.
Förslag till uppsatsämnen, se
Förslag till ämnen för C- och D-uppsatser i anslutning till Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi (SEC) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-uppsatsamnen.htm>
Förslag till ämnen för C- och D-uppsatser i
anslutning till forskningsgruppen Studies in Educational Policy and Educational
Philosophy (STEP)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/step-uppsatsamnen>
Tanken är att de C- och D-studenter som läser varianten "Utbildning och kultur" skall ha kontakt med forskningsgrupperna SEC (Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi) <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/> och STEP (Studies in Educational Policy and Educational Philosophy) <http://130.238.25.247/ilu_portal/externt/forskning/STEP/index.htm>.
I normalfallet skriver ni uppsatser i anslutning till arbetet inom dessa grupper och har handledare därifrån. Ni är välkomna att delta i gruppernas seminarier.
SEC-seminarerna annonseras på sidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-03.htm. Om du har frågor skriv en rad till Donald Broady <broady@nada.kth.se> eller Mikael Börjesson <mikael.borjesson@ilu.uu.se>.
För information om STEP-seminarierna kontakta Ulf P Lundgren <ulf_p.lundgren@ilu.uu.se>, Eva Forsberg <eva.forsberg@ilu.uu.se> eller Henrik Román <henrik.roman@ilu.uu.se>.
Obs. kursplanen nedan gäller läskurs, dvs den som vill läsa in litteraturen på egen hand. Du som inte väljer läskurs kan i stället följa seminarierna inom kursen Pedagogik C (se kurssidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm>) och läsa den litteraturen som hör dit och tillgodräkna dig alltsammans på D-nivån.
____________
Utdrag ur
VETENSKAPLIGA TRADITIONER OCH METODER INOM UTBILDNINGSFORSKNING. FÖRDJUPNINGSKURS. PEDAGOGIK D1, 10 poäng
TRADITIONS AND METHODS IN EDUCATIONAL RESEARCH. ADVANCED COURSE. EDUCATION, 15 ECTS-credits
Kurskod: 4LU327
1 BESLUT OCH RIKTLINJER
Kursen är en fristående kurs på D-nivå och ingår i utbildningen för magisterexamen.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning
2 SYFTE
De studerande skall fördjupa sina kunskaper inom valda forskningsområden som grund för ett självständigt valt vetenskapligt arbete.
3 INNEHÅLL
Innehållet i kursen består av delkurser som var och en omfattar 5 poäng. Delkurserna är så upplagda att de kan studeras oberoende av varandra. Kursdeltagaren väljer två av följande delkurser:
[---]
Kulturvetenskapliga traditioner II, 5 poäng
De studerande skall fördjupa sina kunskaper om centrala klassiska humanistiska och samhällsvetenskapliga traditioner och författarskap. Kursen har följande innehåll:
Kulturvetenskapliga metoder II, 5 poäng
De studerande skall fördjupa sin kännedom om humanistiska och samhällsvetenskapliga metodproblem, samt skaffa sig inblick i samhällsvetenskapliga observationstekniker, elementära statistiska tekniker och tekniker för hantering av skriftliga källor. Kursen har följande innehåll:
Kursen skall vara ett stöd när de studerande förbereder sig för att skriva D-uppsats.
4 UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER
Undervisningen består av föreläsningar, seminarier, demonstrationer och/ eller självständiga arbetsuppgifter; alternativt läggs kursen upp som läskurs.
5 FÖRKUNSKAPSKRAV
Pedagogik 60 poäng
6 EXAMINATION
Examination sker genom bedömning av de muntliga och skriftliga uppgifter av olika slag som deltagarna föreläggs i de olika kurserna.
Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.
Studerande som har underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att genomgå förnyad examination för att få godkänt betyg.
7 ÖVRIGA FÖRESKRIFTER
Vid kursstarten skall betygsättande lärare alt lärarlaget efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.
Kurslitteratur, se bilaga
Litteraturlista till de valbara delkurserna "Kulturvetenskapliga traditioner II" (5 p), "Kulturvetenskapliga metoder II" (5 p) inom kursen "Vetenskapliga traditioner och metoder inom utbildningsforskning. fördjupningskurs. Pedagogik D1", 10 poäng.
(Obs. litteraturlistorna nedan gäller D-studenter som väljer läskurs, dvs som vill läsa in litteraturen på egen hand. Du som inte väljer läskurs kan i stället följa seminarierna inom kursen Pedagogik C -- se kurssidan http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt03.htm> -- och läsa den litteraturen som hör dit och tillgodräkna dig alltsammans på D-nivån.)
Kulturvetenskapliga traditioner II
Durkheim, Émile (1938). L´evolution pédagogique en France. Ed. Maurice Halbwachs. Paris: P.U.F. 2 uppl. 403 s. (Eng övers. The Evolution of Educational Thought. (1977). London, Henley and Boston: Routledge & Kegan Paul.)
Mauss, Marcel (1925). "Essai sur le don. Forme et raison de l´échange dans les sociétés archaïques". I: Mauss,Marcel (1950). Sociologie et anthropologie. Paris: P.U.F., 7 uppl. 1980. s 143-279. 137 s.(Eng övers. The Gift. Forms and Functions of Exchange in Archaic Societies. (1954). London: Routledge & Kegan Paul. Sv övers. Gåvan. (1972). Uppsala: Argos Förlag.)
Weber, Max (1922). "Kapitel I. Sociologische Grundbegriffe". I: Weber, Max (1922). Wirtschaft und Gesellschaft. Grundriß der verstehenden Soziologie. Ed. Johannes Winckelmann. Tübingen: J.C.B. Mohr (Paul Siebeck), 5 uppl. 1972. s 1-30. 30 s. (Sv övers. "I. Sociologiska grundbegrepp". I: Weber, Max. Ekonomi och samhälle. Förståendesociologins grunder. (1983). Del I: Sociologiska begrepp och definitioner. Ekonomi, samhällsordning och grupper. Lund: Argos. s 3-40.)
Ytterligare något eller några klassiska verk som väljes i samråd med kursledningen. Ca 400 s.
Sammanlagt ca 1 000 sidor
Kulturvetenskapliga metoder II
Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Skeptronhäften nr 15, Uppsala universitet, Institutionen för lärarutbildning. 16 s.
Heiman, Gary W. Basic Statistics for the Behavioral Sciences. New York: Houghton, Miflin. 614 s.
Lindblad, Sverker & Sahlström, Fritjof (1998). "Klasserumsforskning. En oversigt med fokus på interaktion og elever". I: Bjerg, Jens (red). (1998). Pædagogik - en grundbog til et fag. København: Hans Reizels Forlag s 224-257. 34 s. (Svensk utgåva på Liber Förlag.)
Østerberg, Dag (1977). Sosiologiens nøkkelbegreper og deres opprinnelse. Oslo: J. W. Cappelens Forlag. 139 s. (Sv övers. Sociologins nyckelbegrepp och deras ursprung. (1981). Göteborg: Bokförlaget Korpen.)
En doktorsavhandling i samhällsvetenskapligt eller humanistiskt ämne, ca 250 s.
Sammanlagt ca 1100 sidor
I delkursen Kulturvetenskapliga metoder II ingår att läsa en doktorsavhandling. Främst ska de metodiska aspekterna granskas.
Avhandlingen väljes i samråd med kursledningen. Det kan gärna
vara en avhandling som ni har nytta av då ni arbetar med C-uppsatsen. Ett förslag är Ingrid Heyman,
Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige.
Sjuksköterskors avhandlingar 1974-1991, Daidalos, Göteborg 1995, 346 s.
Se engelsk summary <http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hey-sum.htm>.
Utöver kurslitteraturen läses översiktsverk och introduktionslitteratur i mån av behov. En rekommendation är
Andersen, Heine & Kaspersen, Lars Bo: Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur, 1999, kap 1, 5, 6, 10, 11, 12, 13, 14, 15, 18, 19, 20, 21, 23 26 (276 sidor).
Varje deltagare skall för varje delkurs à 5 poäng lämna in en examinationsuppgift där skilda vetenskapliga och metodiska förhållningssätt diskuteras, gärna i anslutning till det egna kommande uppsatsarbetet.
I den avslutande examinationsuppgiften skall läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Omfång cirka tio sidor, något mer om du genomför kursen som läskurs. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt.
Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.
Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.
Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. En lämplig utgångspunkt kan vara de samhällsvetenskapens "eviga frågor" som finns i slutet av häftet Läsestycken för samhällsvetare. Nedan på denna sida finns ett utdrag som innehåller dessa eviga frågor. Välj en eller ett par sådana frågor som utgångspunkt för att skriva en självständig text där frågorna diskuteras. Examinationsuppgiften kan exempelvis handla om hur man inom olika forskningstraditioner hanterar frågor om individ kontra social system eller frågor om intentionsförklaringar kontra orsaksförklaringar. Utnyttja kurslitteraturen för att skaffa dig en överblick över forskningstraditioner, och även den litteratur ni hittat på egen hand - men med förstånd. Det finns för många usla introduktioner, välj helst originallitteratur i den mån ni hinner med mer än kurslitteraturen.
Utöver de slutliga examinationsuppgifterna skall deltagarna under hand skicka in preliminära texter till kursens webbplattform. Dessa texter kan så småningom utgör underlag för
de slutliga examinationsuppgifterna./Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/
Appendix: Samhällsvetenskapens eviga
frågor
För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:
· praktisk kunskap vs teoretisk
· kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv
· förhållandet mellan individ och samhälle
· metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”
· förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)
· olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)
· vad håller ihop ett samhälle?
· evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen
· förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”
· storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier
· kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism
· det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)
· förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap
· verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat
· samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)
URL of this page is
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-kvdii03.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated
11 Aug 2011