This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/broady/sec/.


Hälsopolitik i Stockholms folkskolor, särskilt Maria folkskola, åren 1880–1930

 Lena Hammarberg

Presentation av pågående avhandlingsarbete. Underlag för seminariet "Skolbarn och hygien. Hälsopolitik i Stockholms folkskolor, särskilt Maria folkskola, åren 1880-1930", LHS, torsd 17 januari 2000 kl 13.15-14.30
(om seminariet, se http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-00.htm)

 

Avhandlingen behandlar föreställningar om elevers hälsa och hygien under femtio år runt sekelskiftet, liksom den praktik som utvecklades runt dessa frågor. Geografiskt har den avgränsats till Stockholm stads folkskolor och i synnerhet till Maria Magdalena församlings folkskola/skolor på Söder. Det är således inte i första hand en beskrivning av elevers hälsotillstånd som åsyftas, även om sådana beskrivningar i viss mån är ofrånkomliga, både som bakgrund till ämnet och kanske också som konsekvenser av detta. Snarare önskar jag förstå varför skolans företrädare i skilda positioner såg på hälsa som de gjorde och hur detta påverkade verksamheten rörande hälso- och hygienfrågor.

Skolan är en institution, skapad för att reproducera samhällets värden och bidra till att fostra dugliga samhällsmedborgare. Eller annorlunda uttryckt, pedagogik innebär att utveckla instrument för den sociala kontrollen av liv.[1] Politik om barns hälsa aktualiserar frågor om frihet, makt och kontroll. Genom att studera en epok i folkskolans barndom och en kommuns och en skolas syn på och arbete med hälsofrågor, avser jag att ge ett vidgat perspektiv på dagens undervisning och synsätt i hälsofrågor.

 

Huvudsyftet är att beskriva vilka föreställningar om hälsa som var verksamma i Maria folkskola åren 1880-1930. Motiven för och konsekvenserna av dessa föreställningar skall och kartläggas och beskrivas.

Syftet är vidare att beskriva de praktiker som syftade till att befrämja barnens hälsa.

 

Följande frågor kan ställas;

 

Varför just Maria folkskola och varför just den tidsepoken? Stockholms folkskolor med Maria folkskola är knappast representativa för landets folkskolor under denna tid. Som vi strax ska se, fanns i Överstyrelsen för Stockholms folkskolor många kvinnor och män med framträdande positioner i samhället och bland dem flera betydande företrädare för folkskolans utveckling. Dessa personers närvaro gav sannolikt en särskild dynamik till diskussionerna. Annika Ullman menar i sin avhandling Rektorn att vissa stockholmskretsar under1880-talet kännetecknades av ett oupphörligt sammanträdande och diskuterande av såväl sociala som pedagogiska frågor.[2] Kontrasten mellan de styrande och barnen var skarp. Bland barnen på Söder rådde stor fattigdom och stundtals nöd, samtidigt som industrialiseringen och det urbaniserade livet förändrade barnfamiljernas liv i grunden. Reformivern bland Överstyrelsens ledamöter var påtaglig. Stockholm och en stockholmsskola kan därför ses som en plats där stora förändringar iscensattes och nya diskurser skapades under de femtio år som undersökningsperioden omfattar.

Även tidsperioden har valts eftersom den i flera avseenden var så dynamisk. Från statens sida genomfördes ett antal förändringar av läroplanerna, som innebar en utökning av innehållet i läroplanen med nya ämnen, längre skolgång och en fastare styrning av skolan genom införandet av timplaner. Jämsides med detta minskade kyrkans inflytande över skolan, i 1919 års undervisningsplan togs exempelvis katekesläsningen bort. I 1919 års undervisningsplan fick också handens arbete större plats. Hartman och Lundgren menar att detta var en indirekt påverkan från Dewey, via Europa. Skolan skulle vara ett laboratorium, inte ett auditorium.[3]

Folkskolan i Stockholm attraherade under perioden en allt större andel barn. En rad reformer inom hälsoområdet genomfördes inom skolans ram och läroplanerna fick efter hand fler ämnen med anknytning till hälsa, som gymnastik, lek, m.m. Perioden inramas av normalplanen 1878 och undervisningsplanen 1927. Den sistnämnda var ett första steg mot en gemensam start för landets skolbarn, genom anknytningen mellan folkskola och realskola.[4]

Perspektivval

Bör fotgängare bära hjälm? Den retoriska frågan ställdes hösten 1999 i Svenska Dagbladet av en debattör i en kritisk betraktelse av myndigheternas omsorg om individernas väl och ve som han menar övergått till förmynderi.[5] Beskrivningar av svensk socialpolitik kan kanske, något hårdraget, sägas följa två huvudriktningar. Den ena berättelsen är en skildring av svensk välfärds utveckling med start i fattigvård och med betoning på 30-och 40-talens omfattande socialpolitiska satsningar. Det är, med etnologen Karin Samuelssons formulering, en framgångsskildring utan slut, eftersom välfärden förväntas stå sig in i 2000-talet om än utvecklingen mattas av. [6] Den andra sättet att beskriva socialpolitiken tar istället fasta på den kontrollapparat som staten byggt upp, parallellt med välfärdsutvecklingen. I denna ingår subtila utstötningsmekanismer som drabbar dem som inte anses passa in i mönstren.[7] Ett exempel på en sådan skildring är Att lägga livet till rätta, Yvonne Hirdmans uppgörelse med den radikala utopism som hon menar präglade den svenska välfärdspolitiken under 30-och 40-talens Sverige.[8] Jag avser att ansluta mig till det kritiska sättet att betrakta skol- och socialpolitiken, om möjligt dock utan att överbetona makt- och kontrollaspekterna.

Denna senare skola är bland annat inspirerad av Foucaults analyser av makt och vetande[9], och har tagits upp av socialkonstruktionismen som under senare år vunnit insteg i många forskarmiljöer.[10], Hälsa har en nära koppling till levnadsmönster eller livsstilar. När befolkningen blev en faktor att räkna med i produktionen, blev också hälsan en resurs att bevaka för samhället. Detta ledde till ett behov av kontroll och styrning: en styrning som utövats på skilda sätt och som framför allt riktat in sig på människors kroppar. Denna befolkningspolitik uppkom enligt Foucault på 1700-talet.

”Regeringarna upptäcker att de inte har bara med undersåtar att göra, inte ens med ett ´folk´, utan med en ´befolkning´ och alla dess specifika företeelser och egna variabler: nativitet, hälsoförhållanden, livslängd, fruktsamhet, sjukdomsfrekvens, närings- och bostadssituation.”[11]

 


[1] Lundgren 1983, s 15.

[2] Ullman 1997, s 91. Ullman återger Anna Sandström, som skriver att dessa möten ofta var ”kombinerade med sällskapsliv: ena dagen var man bjuden på hygien med supé, en annan dag på geografíkurser med chokladfrukost”. Några av reformvännerna bildade UFFE-gruppen, i vilken bröderna Fridtjuv och Hjalmar Berg ingick, tillsammans med läroverkslektor Sigrid Almqvist, lärarinnan Sofi Almqvist och läroverkslektor Nils G W Lagerstedt.

[3] Henschen, red, 1985, 306-309. Under de femtio år som undersökningsperioden omspänner förekommer en rad olika normal- eller undervisningsplaner och stadgor. År 1880 hade folkskolan funnits ett par år och hunnit ta form, åtminstone i Stockholm. Den normalplan som gällde för folkskolan trädde i kraft 1878 och innebar en fastare organisation än tidigare, med skolformerna småskola och folkskola. Småskola infördes emellertid aldrig i Stockholm, som i stället lät barnen börja direkt i folkskolan med folkskollärarinnor som lärare. Med 1889 års normalplan infördes minimikurser för fattiga barn, en mycket omdiskuterad reform som togs bort igen i den normalplan som kom i sekelskiftet, år 1900. Med 1919 års undervisningsplan markerades ett brott med kyrkans starka inflytande över undervisningen. Timplaner infördes och de medborgerligt bildande ämnena stärks medan kristendomsämnet minskar i omfattning. Åtta år senare, 1927, genomförs ett första steg mot förverkligande av bottenskolan då folkskolan anknöts till realskolan.; Hartman & Lundgren KOLLA; Olsson, Ole, 1999, s 266.

[4] Isling 1980, kap 14.

[5] Eklund, SvD. Samtider, 1999, 29 augusti

[6] Samuelsson 1998, s 22.

[7] A.a.

[8] Hirdman 1990.

[9] Foucault 1976, s 117-121. Makten förstås av Foucault inte som en individs eller en grupps privilegium. Han menar att man först och främst bör inrikta sig på att förstå ”den mångfald av styrkeförhållanden som är immanenta i det område där de driver sitt spel och som är grundläggande för ordningen…” Makten utövas med detta sätt att tänka från olika håll och i ett växelspel av ojämlika och rörliga relationer. De finns inbyggda i bekantskapsförhållanden, sexuella relationer, arbetsrelatoner, etc. Han pekar också på att där makt finns, finns alltid motstånd mot densamma.

[10] Se t.ex. Burr 1995, Olausson 1996, s 127. Den sociala konstruktionismen baseras på Berger & Luckmans arbete.

[11] Foucault 1976, s 35. Med regeringarna avsåg Foucault sannolikt Västeuropas regering


URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-hammarberg-000117.htm
Back to SEC home page
This HTML version created by Donald Broady. Last updated 17 Jan 2000



This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive