This document is an historical remnant. It belongs to the collection Skeptron Web Archive (included in Donald Broady's archive) that mirrors parts of the public Skeptron web site as it appeared on 31 December 2019, containing material from the research group Sociology of Education and Culture (SEC) and the research programme Digital Literature (DL). The contents and file names are unchanged while character and layout encoding of older pages has been updated for technical reasons. Most links are dead. A number of documents of negligible historical interest as well as the collaborators’ personal pages are omitted.
The site's internet address was since Summer 1993 www.nada.kth.se/~broady/ and since 2006 www.skeptron.uu.se/broady/sec/.

URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-060928-eli.htm

Sessionen "Eliternas utbildningsstrategier", 29 sept 2006

Tredje nordiska konferensen om pedagogikhistorisk forskning, Stockholm, 28-29 september 2006

Tredje nordiska konferensen om pedagogikhistorisk forskning anordnas 28-29 september 2006 vid Lärarhögskolan i Stockholm. Tema: Kultur, makt och utbildning.

Se vidare konferensens officiella sajt http://www.lhs.se/lhskonferens/pedhist06/
eller kontakta någon i arrangemangskommittén:
Herman Grill <herman.grill@lhs.se>, samordnare
Donald Broady <broady@nada.kth.se>,
Ning De Coninck-Smith <ning@dpu.dk>,
Trude Evenshaug <trude.evenshaug@ped.uio.no>,
Boel Englund <boel.englund@lhs.se>,
Agneta Linné <agneta.linne@pi.oru.se>,
Kerstin Skog-Östlin <kerstin.skog-ostlin@pi.oru.se>


Programmet för sessionen "Eliternas utbildningsstrategier"
samt länkar för nedladdning av PDF-versioner av papren

Sessionen inträffar fred 29 sept 2006

10.30-11.00 Ingrid Nordqvist: En skola som svarar mot ändamålets och tidens fordringar. Diskussionen av en utbildningsreform i Gävle 1833-1843
PDF-version (337 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec/p-nordqvist-ingrid-060929-en-skola.pdf>
Kommentatorer: Martin Gustavsson och Mikael Börjesson

11.00-11.30 Monica Langerth Zetterman: "Människor av god vilja" - om utbildningens betydelse för kvinnor kring sekelskiftet 1900
PDF-version (730 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-zetterman-monica-langerth-060903-manniskor-av-god-vilja.pdf>
Kommentatorer: Elisabeth Hultqvist och Mikael Palme

11.30-12.00 Maria Sundkvist: Klassens klasser
PDF-version (182 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-sundkvist-maria-060830-klassens-klasser-paper.pdf>
Kommentator: Monica Langerth Zetterman

Lunch

13.15-13.45 Ida Lidegran: Meriter och börd - utbildningsstrategier bland kvinnor och män från Uppsala
PDF-version (382 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lidegran-ida-060901-meriter-och bord.pdf>
Kommentator: Maria Sundqvist

13.45-14.15 Anna L. Ottosen: Utdanning og ulikhet. Forklaringsmodeller og systemer for mulige tiltak
PDF-version (69 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec/p-ottesen-anna-060922-utdanning-og-ulighet.pdf>
Kommentator: Ida Lidegran

14.15-14.45 Elisabeth Hultqvist och Mikael Palme: "Om de kunde ge en mall". Ett sociologiskt perspektiv på lärarstudenternas möte med utbildningen
PDF-version (182 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-hultqvist-elisabeth-&-palme-mikael-060904-om-de-kunde.pdf>
Kommentator: Ingrid Nordqvist

14.45-15.15 Martin Gustavsson och Mikael Börjesson: Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär 1945-2007
 - ett forskningsprogram
PDF-version (112 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-gustavsson-martin-&-borjesson-mikael-060901-konsten-att-lyckas.pdf>
Kommentator: Anna Ottosen

För mer information kontakta sessionsledaren Donald Broady <broady@nada.kth.se>


Abstracts

 

Ingrid Nordqvist: En skola som svarar mot ändamålets och tidens fordringar. Diskussionen av en utbildningsreform i Gävle 1833-1843

Abstract:

Att utbildningssystemet ska hänga samman tar vi idag för givet. Att delarna är relaterade till varandra är just det som gör att vi kan kalla det ett utbildningssystem. Utbildningshistorikern Detlef K. Müller lägger i begreppet utbildningssystem att det "innefattar klart avgränsade institutioner i relation till varandra."  I den meningen fanns inget utbildningssystem vid 1800-talets början. G. A. Silverstolpe sammanfattar 1813 sakernas tillstånd i sin inventering av läroanstalter så här: "Sverige äger en myckenhet Uppfostringsanstalter, men numera utan inbördes sammanhang."

I mitt paper diskuterar jag de argument som framfördes för och emot den reform av undervisningsväsendet som borgerskapet i Gävle i slutet av 1830-talet ville genomföra genom att samla de i staden befintliga skolorna utom lärdomsskolan till ett enhetligt undervisningsverk för borgerlig bildning och därmed skapa skolor som var relaterade till varandra.

Inför det beslut som skulle tas trycktes 1838 de protokoll och förslag som dittills hade inkommit så att alla som skulle delta i beslutet skulle ha möjlighet att förbereda sig. Texterna är utgivna under titeln Handlingar i anledning a wäckt fråga om reform af de i Gefle befintlige Underwisnings-Anstalter för Borgerlig Bildning och det är dessa som är föremål för min analys.

Adress:
Ingrid.Nordqvist, doktorand
Ingrid.Nordqvist@hig.se
Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, 801 76 Gävle

***

Monica Langerth Zetterman: "Människor av god vilja" - om utbildningens betydelse för kvinnor kring sekelskiftet 1900

Abstract:

Syftet med artikeln är att med hjälp av olika metoder utforska Kungliga Högre Lärarinneseminariets betydelse för de kvinnor som studerande där. Seminariet hade en viktig roll för utbildning av lärarinnor och skolföreståndare men även för flera andra verksamhetsområden, inte minst dåtidens kvinnliga kulturelit. Vilka var mötesplatserna och vilka sociala nätverk deltog dessa kvinnor i? På vilket sätt bidrog högre lärarinneseminariet och de tillhörande sociala nätverken till ackumulering av kvinnornas symboliska kapital?

För studien används en prosopografisk databas bestående av 1250 kvinnor i offentlighet kring sekelskiftet 1900. Prosopografin är uppbyggd inom projektet ”Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över stockholmskvinnor 1880-1920” där uppgifter om de offentliga kvinnornas samlats in. (Se http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ffo.htm för projektbeskrivning och skrifter från projektet.) Dessa uppgifter är bland annat bland annat indikatorer på kvinnornas sociala ursprung, utbildning, sociala och specifika symboliska kapital. Utmärkande för prosopografiska analyser är studier av en viss grupp och dess struktur och inte den enskilde individen.

Kvinnorna i prosopografin kommer huvudsakligen från samhällets övre sociala skikt, och där utgör intellektuell överklass den dominerande sociala klassen. Var tionde kvinna i prosopografin utbildade sig vid högre lärarinneseminariet.

Förutom ovan nämnda prosopografi utforskas även en ny prosopografisk databas med uppgifter om samtliga lärarinneseminariets elever under samma tidsperiod.

Adress:
Monica Langerth Zetterman, doktorand
monica.langerth@ped.uu.se
Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala
Tel. 018 471 7373, fax 018 471 1651

***

Maria Sundkvist: Klassens klasser

Abstract:

Vad händer när en skola som varit till för en exklusiv, manlig elit öppnas för alla? Papret handlar om hur högre allmänna läroverk förändrades och blev gymnasieskolor.

I papret problematiseras förändringarna utifrån gymnasisters egna handlingar. Genom gymnasieföreningar studeras det vardagliga livet i skolan från 1840-talet fram till 1990-talet. Särskilt intresse ägnas unga, borgerliga män, en grupp vars position inom skolan dramatiskt omgestaltats av samhällsförändringen.

Adress:
Maria Sundkvist, docent
marsu@kfu.liu.se
KfU, Linköpings universitet, 583 37 Linköping
Tel. 013 - 28 24 53, fax 013 - 28 24 53

***

Ida Lidegran: Meriter och börd - utbildningsstrategier bland kvinnor och män från Uppsala

Abstract:

I dag börjar högre studier för många bli en självklar fortsättning på gymnasiet. Statsmakterna har lanserat målsättningen att 50 procent i en årskull ska påbörja högre studier. I detta paper presenteras resultat från undersökningen av en Uppsalakohort som levde upp till ambitionen redan tio år innan ambitionen formulerades i utbildningspolitiken och den stora expansionen av högskolan tog fart.

I papret undersöks vilka likheter och skillnader i utbildningsstrategier som går att finna hos kvinnor och män från Uppsala. Den aktuella gruppen är alla elever som gick ut årskurs nio 1988 i Uppsala med fokus på eliternas döttrar och söner. Genom användning av en statistisk metod kallad euklidisk klassificering möjliggörs jämförelser av döttrar och söner med liknande meriter och börd. I förgrunden finns frågorna: Vilka skilda utbildningsstrategier finner vi bland elitens döttrar och söner? Är män mer selektiva i sina utbildningsval? På vilka sätt kan män kompensera för deras mindre skolmässiga tillgångar?

Adress:
Ida Lidegran
ida.lidegran@ilu.uu.se
SEC/ILU, Uppsala Universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala
Tel 018-4712400

***

Anna L. Ottosen: Utdanning og ulikhet. Forklaringsmodeller og systemer for mulige tiltak

Abstract:

Det finnes en rekke norske og nordiske studier av rekrutteringen til høyere utdanning. Studier som er gjort gjennom perioden fra 1970 og fram til i dag dokumenterer et høyt nivå av sosial ulikhet (NOU 1976:46, Aamodt 1982, Severeide 1988, Lindbekk 1990, 1993,1998, Hansen & Rogg 1991, Knudsen m.fl. 1993, Hansen 1995,1997,  Nordli Hansen 1999, 2003, Broady m. fl. 2000). Dette er et fenomen Norge har til felles med andre industrialiserte land. Shavit & Blossfield (1993) presenterer tall fra en rekke land, og dokumenterer et forholdsvis likt mønster av store og stabile forskjeller i disse landene. Til tross for at mange av landene har gjennomført flere og omfattende utdanningsreformer, ser ikke dette ut til å ha påvirket rekrutteringsmønstrene.

Ulike modeller kan brukes for å systematisere ulike forskeres forklaring på sosiale utdanningsforskjeller. (Boudon 1974, Nordli Hansen 1986). På samme måte kan tiltak som iverksettes for å dempe de sosiale utdanningsforskjellene også systematiseres (Howe 1997).

I Norge har den nye rød-grønne regjeringen satt et fornyet søkelys på utdanning og sosial ulikhet, og det signaliseres sterk vilje til å finne fram til nye tiltak. (Regjeringen har varslet at det skal legges fram en ny Stortingsmelding i løpet av 06 som skal omhandle utdanning og utjevning.) I den norske grunnskolen er tilpasset opplæring et sentralt begrep. I dette innlegget vil jeg forsøke å se nærmere på hva slags tiltak tilpasset opplæring er. Hva skal til for at sosiale utdanningsforskjeller dempes ved å tilpasse opplæringen til den enkelte elev?

Adress:
Anna L. Ottosen, høgskolelektor
anna.ottosen@lue.hihm.no
Høgskolen i Hedmark, Avdeling for lærerutdanning og naturvitenskap, LUNA Elverum, Lærerskolealleen 1, 2418 Elverum, Norge
Tel. 624 30067, mobil 92493041, fax 624 30001

***

Elisabeth Hultqvist och Mikael Palme: "Om de kunde ge en mall". Ett sociologiskt perspektiv på lärarstudenternas möte med utbildningen

Abstract:

Med utgångspunkt i Bourdieus sociologi analyseras utifrån en enkät rekryteringen till lärarutbildningen i jämförelse med den till andra högskoleutbildningar samt intervjuer med 27 lärarstudenter om deras möte med lärarutbildningen. I analysen särskiljs två skilda förhållningssätt till studierna.

Studenter med ett starkare kulturellt kapital, ofta sammanhängande med ett högre socialt ursprung eller en stark egen tidigare studiekarriär, formulerar ofta sina studier som ett eget projekt de själva kontrollerar. Detta uttrycks i en förmåga att orientera sig i det breda utbud av kurser som den nya lärarprogrammet utgör, i en beredskap att hantera i undervisningen inbyggda krav på läsning och skrivande och i en kritisk hållning till både utbildningens innehåll och former. Studenter med svagare kulturellt kapital, ofta med lägre socialt ursprung eller en svagare egen tidigare studiekarriär, uttrycker oftare ett normativt men mindre akademiskt förhållningssätt till det blivande yrket, förväntar sig ett omhändertagande från högskolans sida med färdiga studiegångar, avskräcks av ett mer opersonligt bemötande från lärarna samt efterfrågar tydliga anvisningar om hur textläsning och skrivande ska gå till. Övergången från en lärarutbildningstradition med en oral kultur med betoning på normativa förhållningssätt ("den goda läraren") till en icke-normativ akademisk, reflekterande skriftkultur är en utmaning för både dessa senare studenter och lärarutbildare.

Adresser:
Elisabeth Hultqvist och Mikael Palme
elisabeth.hultqvist@lhs.se, mikael.palme@lhs.se
LHS, Box 34101, 100 26 Stockholm
Telefon: 070-8648122, 070-4561370, fax 08-7379500

***

Martin Gustavsson, Mikael Börjesson, Ida Lidegran & Christina Wistman: Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär 1945-2007
 - ett forskningsprogram

Abstract:

Tankegångarna bakom ett nystartat projekt "Konsten att lyckas som konstnär. Socialt ursprung, kön, utbildning och karriär 1945-2007", finansierat av Vetenskapsrådet, kommer att presenteras. Se vidare
http://www.ekohist.su.se/konsten/
och http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/r-konsten.htm

Adresser:

Mikael Börjesson, FD
mikael.borjesson@ilu.uu.se
SEC/ILU, Uppsala Universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala
Tel. 018-471 24 00

Martin Gustavsson, FD
martin.gustavsson@ekohist.su.se
Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, 106 91 Stockholm
tel. 08 - 16 38 47, fax 08 - 16 81 08


URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/e-060928-eli.htm
Created by Donald Broady <broady@nada.kth.se>. Last updated 29 Sep 2006
Back to SEC home page



This page is an historical remnant, part of  Skeptron Web Archive