Program för forskning och forskarutbildning
vid Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2002–2004

<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/uvf-foprog-020425.htm>

Program för forskning och forskarutbildning vid Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden 2002–2004.
Forskningsprogram 2002-03-26, reviderat 2002-04-25

Detta forskningsprogram har tre syften. Dess första uppgift är att vara ett framåtblickande måldokument för Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämndens arbete med att tillvarata och bygga upp forskning och forskarutbildning under den närmaste treårsperioden. Dess andra uppgift är att fullgöra det uppdrag som rektor givit fakultetsnämnden i Rektors förslag till förnyelse och fördelning av BASTU-medel (fastställt av konsistoriet 2001-10-31), nämligen att inkomma med den ”plan för uppbyggnad av forskningen inom området” som är ett vill­kor för att nämnden skall få disponera de 2 miljoner kronor vilka genom omfördelning re­serverats för ändamålet. En tredje uppgift har programmet som underlag för kommande framställningar om ytterligare bidrag till riktade satsningar i uppbyggnadsskedet av forsk­ning och forskarutbildning inom nämndens ansvarsområde.

Dokumentet är disponerat på följande sätt. Som bakgrund till nämndens plan för kommande satsningar inom området redogör avsnitt 1 för vilka forskningsresurser nämn­den hittills förfogat över och hur de använts. I avsnitt 2 sammanfattas en del av de viktiga skeenden på senare tid som har ändrat förutsättningarna för forskning och forskarutbild­ning inom lärarutbildningsområdet. Avsnitt 3 ger i starkt sammandrag en översikt av sådan pedagogisk forskning med utbildningsvetenskaplig inriktning som redan bedrivs vid Uppsala universitet (med eller – i större utsträckning – utan direkt stöd från nämnden). I avsnitt 4 (med underavdelningar) redovisas det egentliga och operativa forskningspro­grammet. Detta är satsningar som Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden idag bedömt vara särskilt angelägna steg i den förstärkning av utbildningsvetenskaplig forskning som nämnden vill medverka till. Förslagen utgår från en bedömning av behoven och inte av de resurser som är eller med säkerhet kommer att vara disponibla. När det i planen sägs att nämnden avser att vidta en viss åtgärd är det därmed underförstått att en förutsättning för åtgärden i flera fall är att de nödvändiga resurserna ställs till nämndens förfogande. I avsnitt 5 sätts olika förslag in i en tidsplan för åren 2002–2004 medan avsnitt 6, slutligen, innehåller en uppskattning av de resurstillskott som skulle krävas för ett förverkligande av forskningsplanen. Det är ofrånkomligt att tidsplanen kan komma att förryckas om de medel som måste till antingen uteblir, reduceras eller fördröjs.

Forskningprogrammet har antagits av Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden vid sammanträde 2002-03-26. Till grund för programmet ligger ett förslag utarbetat av nämn­dens forskningsutskott vars ledamöter är prof. Mats Thelander (ordf.), prof. Sven-Erik Brodd, prof. Ulf P. Lundgren, univ.lektor Eva Pärt-Enander, prof. Claes Sundelin, förvalt­ningschef Margit Wesslegård och doktorand Mikael Börjesson. Som sekreterare i utskottet fungerar Thord Österberg vid Områdeskansliet för humaniora och samhällsvetenskap. Pro­grammet har också varit huvudtema för ett tvådagarsseminarium som forskningsutskottet anordnade den 7–8 februari 2002 där även prof. Donald Broady, doc. Bo Johansson, univ.lektor Arne Lindquist, doc. Leif Östman samt doktorandrepresentanterna Esbjörn Larsson och Ida Lidegran medverkade i utskottets överläggningar. Synpunkter på pro­grammet har till sist också inhämtats från en grupp lärarutbildare inom universitetet i sam­band med att det 2002-03-14 presenterades vid sammankomsten ”En eftermiddag om lärarutbildning”.

1. Nämndens ekonomiska ramar och hittillsvarande forskningssatsningar

År 1977 fördes landets lärarutbildningar in i högskolesektorn från att dessförinnan ha haft samma huvudman som skolväsendet, närmast dåvarande Skolöverstyrelsen. Som andra grundutbildningar inom högskolan skulle därmed också lärarutbildningarna forsknings­anknyta verksamheten. Detta skulle liksom för annan högskoleutbildning ske inom givna resurser, vilket är en bidragande orsak till att utvecklingen gått långsamt. I propositionen Forskning och förnyelse (2000/01:3) konstaterar regeringen att lärarutbildningarnas forsk­ningsbas paradoxalt nog snarare har försvagats än förstärkts sedan 1977 och att forsk­ningen kring utbildning, lärande och kunskapsbildning därför fortfarande är svagt utveck­lad i Sverige.

Tjugo år efter att lärarutbildningen förts in i högskolan, dvs. inför bå 1997, avsatte Uppsala universitets konsistorium för första gången särskilda fakultetsmedel för uppbygg­nad av forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet. I samband med det ombildades också den tidigare Nämnden för lärarutbildning till att från 1998-03-01 utgöra Lärarutbildningsområdets utbildnings- och forskningsnämnd (LUF-nämnden). En första professor vid Institutionen för lärarutbildning (ILU) tillsattes under hösten 1997. Profes­suren bekostas av nämnden och har benämningen ”i pedagogik med inriktning mot lärar­utbildningarnas pedagogik”.

Den fasta resurs som Uppsala universitet avsatte för lärarutbildningens forskning uppgick för 1997 till 900 tkr och det beloppet har successivt ökat för att innevarande budgetår (2002) vara uppe i 2,1 miljoner kronor.[1] Som ett led i det s.k. BASTU-projektet har universitetet för 2002 reserverat ytterligare 836 tkr för forskning inom lärarutbild­ningsområdet och detta tillskott skall år 2004 uppgå till 2 miljoner kronor. Med början år 1999 har nämnden ur sina reservationer också tillfört egna medel för forskningsuppbygg­nad, de båda första åren ca 2 miljoner kronor årligen, år 2001 ca 1,5 miljoner och inne­varande år ca 1 miljon kronor. I det besparingsförslag som nämnden lämnade in i anslut­ning till BASTU-projektet är en fortsatt nedtrappning av den egna insatsen förutsedd. Reduktionen beror primärt på att reservationerna ganska snart kommer att vara förbrukade men är motiverad också av det faktum att grundutbildningsmedel (med vars hjälp över­skottet en gång har byggts upp) i princip inte skall utnyttjas för forskning och forskar­utbildning.

Förutom till att finansiera ILU:s professur (knappt 1 miljon per år inklusive vissa kringkostnader) har pengarna i växande grad använts för studiestöd. De första (i form av doktorandtjänster) togs i bruk från 1997-07-01 och under perioden 1999–2001 har nämn­den varje år utlyst två nya studiestöd (enligt grundmönstret 2 års utbildningsbidrag + 2 års doktorandtjänst). Detta har medfört att årskostnaden för studiefinansiering år 2002 är uppe i 1,5 miljoner kronor.

Under två läsår (1999–2001) bekostade nämnden 50 % forskning för två lektorer och mellan 1998 och 2000 utgick 437 tkr per år som medfinansiering av ”Klassrumsinteraktion och lärande i ett mångkulturellt samhälle”, ett HSV-projekt som under 3 år medgav an­ställning av bl.a. en forskare och en doktorand.

När avgifter för gemensamma ändamål dragits ifrån har av de disponibla forsknings­resurserna återstått i genomsnitt 500 tkr per år för strategiska engångssatsningar. I syfte att förmera dessa resurser har nämnden valt att i huvudsak fördela medlen i form av pla­neringsbidrag till forskare som förberett ansökningar om externfinansiering av utbild­ningsvetenskapliga projekt. Vissa av de nämndstödda projekten har sedan också beviljats externa anslag.

Antingen det gällt ansökningar om studiestöd, lektorsforskning eller bidrag till pro­jektplanering har nämndens policy hittills varit att vid bedömningen enbart se till veten­skaplig kvalitet och relevans för lärarutbildningsområdet – helt oberoende av den sökandes institutions- eller fakultetstillhörighet. Med större ekonomiskt svängrum skulle nämnden gärna slå vakt om denna princip. Under rådande betingelser kan det dock visa sig nödvän­digt att – för effektivare måluppfyllelse – koncentrera resursanvändningen till vissa områ­den under en kortare eller längre övergångsperiod. Beslut om detta förutsätter en analys av var forskning är mest angelägen.

2. Ändrade förutsättningar för lärarutbildningens forskning och forskarutbildning

Under de båda senaste åren har det – nationellt såväl som vid Uppsala universitet – inträf­fat åtskilligt som på ett ganska genomgripande sätt har ändrat förutsättningarna för arbetet med att stärka forskning och forskarutbildning inom lärarutbildningsområdet.

I propositionen En förnyad lärarutbildning (1999/2000:135), som i maj 2000 överläm­nades till riksdagen, uttryckte regeringen mycket tydligt behovet av forskning inom det ut­bildningsvetenskapliga området. Den påföljande utskottsbehandlingen (2000/01:UbU3) och riksdagens beslut 2000-10-25 strök under detta behov och bekräftade att det är väsentligt att den utbildningsvetenskapliga forskningen och forskarutbildningen i direkt anslutning till lärarutbildning breddas i förhållande till dagsläget. Universitet med lärar­utbildning uppmanas att vidta åtgärder för att flerfaldigt förstärka utbildningsveten­skaplig forskning och forskarutbildning. I arbetet med att skriva ovan nämnda proposition sände utbildningsdepartementet ut följande fråga till universiteten: Hur mycket satsar universite­tet på forskning med utbildningsvetenskaplig anknytning? Syftet var uppenbarligen att ta reda på vilken forskning som förekommer och från vilken nivå som satsningen på att ut­veckla utbildningsvetenskaplig forskning kan ta sin början. I svaret 1999-11-30 uppgav Uppsala universitet att summan – totalt sett över hela universitetet – uppgår till 7,5 miljo­ner kronor i form av fasta forskningsresurser. Det förefaller rimligt att uppfatta det belop­pet som den tilldelningsnivå som universitetet har att ”flerfaldigt förstärka” när det gäller forskning som ankyter till lärarutbildning inom det statliga anslaget. I samband med en ut­värdering av landets lärarutbildningar som HSV skall genomföra år 2004 har aviserats en granskning av hur lärosätena gjort verklighet av den omfördelning av forskningsresurser som statsmakterna uppmanat till.

I riksdagsbeslutet om en förnyad lärarutbildning ingick vidare krav på en förändrad organisationsstruktur. Det uttrycks i ett tillägg till högskolelagen (HL 2 kap 5a §) och in­nebär att ett särskilt organ måste inrättas med exklusivt ansvar för såväl grundläggande lärarutbildning som forskning och – där det är aktuellt – forskarutbildning i nära anslutning till lärarutbildning. I enlighet med detta ersatte Uppsala universitet den 1 juli 2001 dåvarande LUF-nämnden med Utbildningsvetenskapliga fakultetsnämnden (UVF-nämn­den). Den nya nämnden har i Uppsala sammanlagt 15 ledamöter med en majoritet av vetenskapligt kompetenta lärare. Lärarna hämtas från universitetets alla vetenskaps­områden och representerar f.n. sju olika fakulteter. I fakultetsnämnden ingår också två ex­terna representanter liksom fyra företrädare för studenterna. Med den formella status en fakultetsnämnd åtnjuter har också lärarutbildningsområdet numera rätt att t.ex. föreslå an­ställning av professorer och ansvara för forskarutbildning.

I syfte att på ett nationellt plan stärka forskningen inom lärarutbildningsområdet beslöt riksdagen att dels finansiera ett antal forskarskolor (av vilka ingen tilldelades Uppsala uni­versitet) och dels inom det nybildade Vetenskapsrådet inrätta en utbildningsvetenskaplig kommitté (UVK) med ansvar för att bereda ansökningar och besluta om medelsfördelning till forskning och forskarutbildning som bedrivs i utbildningsvetenskapliga nätverk. Vid de båda utdelningstillfällen som infallit under 2001 har projekt vid Uppsala universitet bevil­jats treåriga forskningsanslag med tillsammans 7 miljoner kronor per år (se också nästa avsnitt). Som villkor för projektanslag från UVK gäller att lärosäten som erhåller medel själva satsar egna resurser motsvarande minst en tredjedel av det tilldelade anslaget. I rek­torsbeslut 2001-12-18 har universitetet fastställt riktlinjer för denna medfinansiering och givit UVF-nämnden uppdraget att fr.o.m. 2003 års ansökningar – med hjälp av centralt av­satta medel – svara för handläggningen.

Andra lokala händelser av stor betydelse för UVF-nämndens forskningsuppbyggnad är dels det nämnda beslutet om ytterligare medel till UVF-nämnden inom ramen för BASTU-projektet (jfr ovan), dels rektors beslut 2002-01-15 om ett sammanförande av Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. I ett första steg skall en samlokalisering av de båda institutionerna påbörjas – det bör ske senast sommaren 2003. I ett andra steg skall institutionerna slås samman till en enda – här är tidsfristen 2004-01-01 – och flytta till gemensamma lokaler i kvarteret Blåsenhus. Prefekt för den sammanslagna institutionen skall enligt beslutet utses av vicerektor för området för humaniora och samhällsvetenskap. UVF-nämnden noterar att det t.v. är en öppen fråga hur den nya institutionen skall fakul­tetsanknytas eller över huvud taget inordnas i universitetets organisationsstruktur. Nämn­den skulle för sin del helst se att den nya institutionen organisatoriskt fördes till den utbild­ningsvetenskapliga fakulteten. Det skulle stärka nämndens möjligheter att ta ett självständigt ansvar för grundutbildning inom lärarutbildningsområdet och för forskning och forskarutbildning som knyter an till lärarutbildning.

3. Forskning och forskarutbildning vid Uppsala universitet med relevans för lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet

Utbildningsvetenskaplig forskning bedrivs och har bedrivits vid Uppsala universitet. Det kan vara skäl att här påminna om att landets första professur i pedagogik inrättades i Uppsala för att ge vetenskapligt stöd såväl till lärarutbildning som till yrkesverksamma lärare. Från Vetenskapsrådets Utbildningsvetenskapliga kommitté har f.n. sju forsknings­projekt vid universitetet erhållit medel. Dessa projekt kan exemplifiera bredden i den utbildningsvetenskapliga forskningen. De institutioner som under 2001 fått besked om forskningsmedel från kommittén är

– Historiska institutionen

– Institutionen för informationsteknologi

– Institutionen för lärarutbildning

– Litteraturvetenskapliga institutionen

– Matematiska institutionen

– Pedagogiska institutionen

I enlighet med riksdagens och regeringens uttalande om att utbildningsvetenskaplig forsk­ning behöver samlas och stärkas talar mycket för att ansvaret för den forsk­ning/forskarutbildning som knyter an till lärarutbildning förläggs till Utbildningsveten­skapliga fakultetsnämnden. Av pågående forskning kan i detta sammanhang särskilt näm­nas den som sker vid Pedagogiska institutionen och Institutionen för lärarutbildning. Även om det i det följande blir en uppdelning mellan institutionerna är verkligheten den att mycket av forskningen sker i samverkan mellan de två. Den sammanlagda volymen av de forskningsmedel som finns vid de båda institutionerna överträffar vida de medel som fakultetsnämnden för närvarande har till sitt förfogande. Vid båda institutionerna finns också ett ansenligt antal doktorander som genomgår forskarutbildning med utbildnings­vetenskaplig inriktning. De flesta av ILU:s doktorander är antagna i ämnet pedagogik, men där finns även doktorander som bedriver forskarstudier i andra ämnen. Framför allt vid ILU är det en påtaglig övervikt av forskarstuderande med extern finansiering. Tack vare gynnsam tillströmning till C- och D-nivån har ILU en god rekryteringsbas för forskar­studier samtidigt som Pedagogiska institutionen har viss överkapacitet av handlednings­resurser. En bättre samordning mellan de nuvarande institutionerna kommer att kunna ge betydande vinster.

Pedagogiska institutionen

I spänningsfältet mellan profession och akademi har institutionen arbetat med forsknings­frågor i termer av didaktik, pedagogisk professionalism och lärares praktiska kunnande. Många forskare med avlagd lärarexamen har lärarutbildning och lärarprofession i fokus för forskningen. Institutionen medverkar även i internationella nätverk med likartad inriktning, såsom PACT (Professional Actions and Cultures of Teaching) och ”Etnografiska studier i pedagogiska sammanhang”.

Bland forskningsprojekt kan nämnas EGSIE (Education Governance and Social Inte­gration and Exclusion), FISK (Förskola och skola i samverkan), KULT (Svensk skolkultur: Klassrumspraktik i komparativ belysning) och LÄROM (Lärarutbildningar: Rekrytering och yrkesidentitet under omstrukturering).

Den långa serie av nationella försök att implementera datorer och IT i skolan utvär­deras i ett forskningsprogram om IT-användning i ungdomsskolan, ELOIS (Elever, lärare och organisationer kring informationstekniken i skolan) och ett tiotal rapporter har produ­cerats inom forsknings- och utvärderingsprogrammet.

Institutionen för lärarutbildning

Forskningsprogrammet STEP (Research Unit for Studies in Educational Policy and Edu­cational Philosophy) engagerar 12 forskare i en mångfasetterad läroplansteoretisk forsk­ning. Här finns också ett internationellt samarbete med bl.a. Oslo universitet.

Ett forskningsprojekt dokumenterar och analyserar hur lärandets villkor förändras ge­nom att uppmärksamheten riktas mot skolväsendets utveckling under 1900-talet med ton­vikten lagd på reformer från 1970 till 2000. I samma forskningsgrupp finns ytterligare ett projekt i vilket skilda sätt att förstå utbildningsvetenskap står i centrum. Där har en omfat­tande referensdatabas utvecklats. Basen innehåller data om svensk utbildningsplanering och utbildningspolitik och kommer fr.o.m. mars månad 2002 att vara tillgänglig på nätet.

Forskningsprojektet om matematik behandlar två problemområden: begreppsbild­ningen i matematik hos barn i åldrarna kring skolstarten och undervisningen i matematik i grundskolan.

Inom Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi pågår projekten ”Kampen om studenterna. Det svenska högskolefältet och lärosätenas rekryteringsstrate­gier 1993–2003”, ”Gymnasieskolan som konkurrensfält” och ”Formering för offentlighet. En kollektivbiografi över Stockholmskvinnor 1880–1920”. Forskningsgruppen leder också det internationella forskarnätverket ”Formation des élites et internationalisation de la cul­ture”, med deltagare från 21 länder, och nätverket ”Utbildningsforskning i utvecklings­länder”.

Inom forskningsgruppen för didaktik pågår skolämnesdidaktisk forskning inom de naturorienterande och naturvetenskapliga ämnena, teknik, de samhällsorienterande ämne­na, hem- och konsumentkunskap, språk samt idrott och hälsa. Enheten bedriver också di­daktisk forskning om utbildning och lärande i förhållande till skolans värdegrund: genus, demokrati, miljö, medborgarskap och hälsa. Inom universitetsdidaktisk forskning bedrivs projektet ”Vad lär sig studenter under laborationer?”. Projekt som direkt involverar verk­samma lärare är ”Undervisning som insiktsfullt handlande”, ”Lärnot-projektet” och ”Klara-skivan”.

4. Mål för den fortsatta verksamheten

UVF-nämnden väljer att se utbildningsvetenskap som en bred samlingsbenämning för den forskning inom en rad olika ämnen i högskolan som ägnas – eller skulle kunna ägnas – åt bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande. Åtminstone i princip har utbild­ningsvetenskap därmed en plats vid universitetets alla vetenskapsområden, fakulteter och institutioner, och är på samma gång – med sitt uttalade fokus på skola och samhälle – djupt engagerad i en praktik utanför universitetet. Nämnden ser som en viktig uppgift att satsa på forskning och forskarutbildning inom hela sitt ansvarsområde. Ökade ansträngningar skall göras med siktet inställt på tre delmål:

• att öka andelen forskarutbildade lärare

• att höja den vetenskapliga kvaliteten inom grundutbildningen för lärare

• att höja den vetenskapliga kvaliteten inom grundutbildningen för lärare

Allt som ryms under dessa föresatser är det UVF-nämndens avsikt att försöka infria i så stor utsträckning som möjligt. Efter några inledande ord i detta avsnitt ägnas 4.1–4.3 åt att närmare utveckla vart och ett av delmålen.

Det är ett samhällsintresse att andelen forskarutbildade lärare och lärarutbildare ökar. Med tillräcklig bredd på forskarutbildningen kommer verksamma och blivande lärare oav­sett inriktning att kunna fördjupa den vetenskapliga kompetensen inom sitt område och allmänt sett utveckla ett vetenskapligt förhållningssätt, metodisk säkerhet samt förmåga till kritisk granskning. Behovet av erfarna lärare med forskarutbildning har fått ytterligare belysning genom nyligen presenterad statistik över väntade pensionsavgångar vid Uppsala universitet under perioden 2002–2010. Ingen av universitetets fakulteter tycks stå inför så omfattande personalomsättning som lärarutbildningen. Sedan gammalt har landets lärar­utbildningar haft en jämförelsevis låg andel disputerade lärare. Om det skall bli möjligt att i Uppsala fylla de många vakanser som förutses måste kraftfulla åtgärder snabbt sättas in för att erbjuda verksamma lärare i skolan en relevant forskarutbildning. Vid sidan av lärarutbildningens akuta rekryteringsbehov kan man inte bortse från att efterfrågan på forskarutbildade lärare i ungdomsskolan också kan komma att öka.

Utbildningsvetenskaplig forskning och forskarutbildning är viktiga inte bara för att skapa och vidmakthålla kunskap utan också som hävstång för att lyfta den vetenskapliga nivån på Lärarprogrammet och på fristående kurser. Detta förutsätter en levande forsk­ningsmiljö där studenter redan under grundutbildningen ges möjlighet att träna ett veten­skapligt synsätt, bl.a. genom forskningsförberedande moment i kursplanerna, genom un­dervisning av vetenskapligt kompetenta lärarutbildare, genom kurslitteratur som anlägger vetenskapliga perspektiv och speglar aktuell forskning samt genom kontakter med eller medverkan i pågående forskningsprojekt.

Under delmålet ”att stimulera till mer forskning om skola och utbildning” vill UVF-nämnden tillvarata, initiera och stödja forskning och kunskapsuppbyggnad inom utbild­ningsvetenskap i vidaste mening. Denna kunskapsuppbyggnad kan ske vid ett flertal av universitetets institutioner eller fakulteter. På grund av lärarutbildningens mångsidighet och rikedom på kontaktytor är betingelserna ovanligt goda för forskning som har tvär­vetenskaplig karaktär och/eller bedrivs i nära samverkan med intressenter utanför univer­sitetet.

Det första delmålet innebär att nämnden också bör verka för att utexaminerade lärare och lärarutbildare genomgår forskarutbildning som inte har direkt anknytning till det ut­bildningsvetenskapliga området och för att redan disputerade med sådana inriktningar skaf­far sig lärarutbildning; värdet av vetenskaplig skolning i allmänhet liksom av ett brett spektrum av fördjupad ämneskompetens hos olika nyckelpersoner gör att skolan har behov också av lärare som disputerat i t.ex. hållfasthetslära eller fransk litteratur.

Det sista delmålet – att bidra till kunskapsuppbyggnad inom det utbildningsveten­skapliga området – förutsätter i sin tur inte lärarutbildning utan här kan också doktorander och forskare med annan bakgrund göra värdefulla insatser. Men även om det ligger i nämndens intresse att å ena sidan en lärare hellre har genomgått vilken forskarutbildning som helst än ingen forskarutbildning alls, och å andra sidan att forskning om utbildnings­vetenskap hellre kommer till stånd än forskning med andra inriktningar, är det samtidigt uppenbart att det tillgodoser två av nämndens delmål om en verksam eller blivande lärare forskarutbildar sig inom just det utbildningsvetenskapliga området. Sådan utbildning bidrar i ett slag både till att öka andelen disputerade lärare och till att förbättra kunskapsläget inom utbildningsvetenskapen. Olika varianter av forskarutbildning med utbildningsveten­skaplig inriktning för lärare blir därför en prioriterad satsning inom nämnden.

4.1 Fler utexaminerade lärare med forskarutbildning

För att ge blivande och verksamma lärare bättre möjligheter att genomgå forskarutbildning i nära anslutning till det yrke de utbildat sig för eller redan utövar, avser UVF-nämnden att till att börja med inrätta ett forskarutbildningämne för detta ändamål. En arbetsgrupp till­sätts som får till uppgift att både utarbeta kursplan för ämnet och föreslå fullständiga be­hörighetsvillkor och regler för antagning. För sökande med äldre lärarutbildning behöver särskilda övergångsbestämmelser tas fram. Till frågan om ämnets benämning liksom till behovet av att inrätta ytterligare forskarutbildningsämnen med andra behörighetskrav skall nämnden återkomma. Vägvalet är här delvis avhängigt av hur Pedagogiska institutionen väljer att relatera sig och pedagogikämnet till UVF-nämnden och vilken fakultetsanknyt­ning som den nya med ILU sammanslagna institutionen i framtiden kommer att få. Ambi­tionen skall vara starta en professionsanknuten forskarutbildning 2003-01-01 varför grup­pen som tillsätts bör redovisa sitt arbete i början av höstterminen 2002. För att utbildningen skall kunna bedrivas i en aktiv forskningsmiljö är det i uppbyggnadsskedet viktigt att redan pågående forskning engageras på samma gång som ny forskning initieras. Benämningen av forskarutbildningsämnet har visserligen symbolisk betydelse men måste självklart under­ordnas forskningens sakinnehåll.

Parallellt med inrättandet av detta forskarutbildningsämne inleds diskussioner med andra fakultetsnämnder och enheter inom universitetet i syfte att etablera utbildningsveten­skapliga inriktningar av redan existerande forskarutbildningar. Vad man kan tänka sig är forskarutbildningar av typen ”kemi med utbildningsvetenskaplig inriktning”, ”geografi med utbildningsvetenskaplig inriktning” (som två exempel av många möjliga) där hel eller delad studiefinansiering från UVF-nämnden kan komma i fråga. Centrum för multietnisk forskning och Uppsala Learning Lab utgör exempel på andra enheter med vilka möjligheterna till samarbete inom forskarutbildningen bör undersökas. Vid Umeå univer­sitet har skapats en forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig profil på den biologiska grundutbildningen (motsvarande Uppsalas IBG). Den konstruktionen kunde vara värd att prövas också i Uppsala. Det som UVF-nämnden vid alla sådana här typer av samarbeten behöver komma överens med berörd fakultetsnämnd om är bl.a. vid vilken fakultet an­svaret för antagning och examination skall ligga, från vilken fakultet huvud- resp. biträ­dande handledare skall hämtas, hur stor del av kursdelen som skall ha utbildningsveten­skaplig profil, vid vilken institution doktoranden förväntas ha sin huvudsakliga placering och hur den utbildningsvetenskapliga inriktningen är tänkt att avspeglas i förekommande avhandlingsämnen. För detta och för samordning vad gäller handledning och krav på kur­ser och avhandlingsarbeten ser nämnden behov av ett brett sammansatt handledarkolle­gium. Till kollegiets uppgifter bör också höra att inventera den ämnesdidaktiska forskning som pågår och identifiera fortsatta forskningsbehov. Nämnden bör överväga att till detta organ också delegera antagning till forskarutbildning och fördelning av studiestöd.

Man kan peka på åtminstone fyra faktorer som kunde utgöra incitament för andra institutioner att inleda detta slags samarbete med UVF-nämnden om en utbildningsveten­skapligt inriktad forskarutbildning, nämligen möjligheterna

·        att i samarbete med utbildningsvetenskaplig sakkunskap bredda det egna ämnet mot bl.a. ämnesdidaktik. Detta i sin tur skulle också befordra en utveckling av institu­tionernas eget didaktiska arbete

·        att med det bredare ämnet locka forskarstuderande som annars skulle ha stannat i yrkesverksamhet eller hade valt andra studievägar

·        att som komplement till den egna studiefinansieringen konkurrera om studiestöd också från UVF-nämnden

·        att med en läraranpassad forskarutbildning i ämnet bidra till att fler vetenskapligt kvalificerade lärare kommer ut i skolan med de effekter det kan få på den framtida rekryteringen av studenter och på dessa studenters förkunskaper

I takt med att det byggs upp utbildningsvetenskapliga specialiseringar av det här slaget skall UVF-nämnden verka för att tillhandahålla lämpliga forskarkurser, både genom att skapa nya och pröva existerande kurser inom andra fakulteter. För att kurser inom forskar­utbildningen skall bli ekonomiskt bärkraftiga krävs självfallet viss volym på doktorand­gruppen.

För att manifestera sitt engagemang i det inom universitetets BASTU-projekt till­komna forskningprogrammet ”Kulturanalys och samtidskritik. Föreställningar om nor­malitet” avser nämnden att från den 1 januari 2003 utlysa ett studiestöd i anslutning till detta tema. Rekryteringen samordnas med Historisk-filosofiska och Teologiska fakulte­terna. Medel för en större satsning på programmet söks centralt från bl.a. Riksbankens Ju­bileumsfond och i ansökan ingår även en utvidgning av det utbildningsvetenskapliga inslaget.

Att generera medel för studiefinansiering är en viktig uppgift för nämnden, eftersom detta är en förutsättning både för att rekrytera till ett eget forskarutbildningsämne och för att intressera andra fakulteter att inrätta utbildningsvetenskapliga inriktningar av redan exi­sterande forskarutbildningsämnen (jfr ovan). Med växande del av universitetets forsk­ningsanslag avsätter UVF-nämnden en allt större studiestödspott och för lå 2003 planeras ytterligare fyra studiestöd – denna gång med företräde för sökande till professionsanknuten forskarutbildning. För kommande år bör nämnden återgå till att utlysa studiestöd utan an­nan öronmärkning än att de riktar sig till doktorander som söker (eller redan är antagna till) forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning.

Nya ansträngningar skall göras för att dra även annan extern doktorandfinansiering till fakulteten. I nämndens VP för 2002 har medel reserverats för att förbereda en ansökan till Vetenskapsrådets utbildningsvetenskapliga kommitté om en nationell forskarskola. Hur den planen kan komma att realiseras antyds i 4.3 nedan. Redan tidigare borde fler kunna beredas plats i forskarutbildningen genom att innehavarna av de olika anställningar som planeras (se 4.3) ges i uppdrag att inom sina inriktningar söka forskningsprojekt med dok­torandmedverkan.

För att i större utsträckning kunna rekrytera verksamma lärare till utbildningsveten­skaplig forskarutbildning (även magister- och licentiatutbildning) tillsätter nämnden en arbetsgrupp som i dialog med regionens kommuner och skolor skall undersöka möjligheterna till samfinansiering av den sortens kompetensutveckling. En förutsättning är givetvis att en magister- och forskarutbildning kan erbjudas vars relevans för lärarnas yrkesverksamhet är uppenbar.

4.2 Forskningsanknytning av grundläggande lärarutbildning

Nämnden skall fastställa former för en genomgripande översyn av hur Lärarprogrammets olika kurser uppfyller kravet på forskningsanknytning. Om en forskarutbildning inrättas där behörighetskravet sätts till avlagd lärarexamen blir det av avgörande betydelse att ut­bildningen för denna examen får en vetenskaplig nivå som gör det möjligt att klara av en forskarutbildning av samma höga kvalitet som inom universitetet i övrigt.

Det är av särskild vikt att grundutbildningen förstärks i följande avseenden. Veten­skapsteori och metodmoment bör fördjupas och en tydlig progression måste säkerställas mellan olika kursnivåer. I väsentliga delar bör utbildningen genomsyras av ett vetenskap­ligt förhållningssätt och läsning av kvalificerad litteratur skall prägla kurskraven. För både lärarstuderande och lärarutbildare är det centralt med fortlöpande kontakt med och infor­mation om vetenskapliga rön och aktuell forskning. Det kan bara uppnås om de aktiva forskarna å ena sidan efterfrågas och å andra sidan deltar med engagemang i utbildningen. Forskningsinformation måste med andra ord få högre prioritet.

I kursfordringarna för det nya Lärarprogrammet ingår obligatoriskt ett 10 poängs självständigt examensarbete. I syfte att de lärarstuderande genom detta skall få möjlighet att stärka sin yrkeskompetens är det väsentligt att de kan erbjudas ämnen som är tydligt professionsrelaterade. Sådana examensarbeten kan med fördel organiseras i projektform varvid biträdande handledare anlitas som har erfarenhet av arbete som lärare i skolan eller annan relevant professionskunskap. För att säkerställa den vetenskapliga nivån på exa­mensarbetet skall huvudhandledaren vara disputerad, helst docentkompetent. Eftersom antalet examensarbeten per år kan uppskattas till ca 700 blir behovet av kvalificerade handledare mycket stort. Lärare och aktiva forskare vid samtliga lärarutbildningsinstitu­tioner förutsätts därför medverka i såväl handledning som examination. Vid ILU måste det ökade handledningsbehovet tillgodoses både genom kompetensutveckling av verksamma lärarutbildare och genom skärpta krav på vetenskaplig kompetens vid rekrytering av nya lärare. Vid nyrekrytering skall kunna anställas lärare som delar sin arbetstid mellan ILU och annan institution. Lärare skall också kunna dela sin arbetstid mellan ILU och verk­samhet i skolan. Även för en samordnad handledning av examensarbeten skulle införandet av det under 4.1 nämnda gemensamma handledarkollegiet kunna ha stora fördelar. Under en övergångsperiod kan det också bli nödvändigt att från annat håll hyra in handledare med önskvärd specialistkompetens.

4.3 Satsning på utbildningvetenskaplig forskning

Behovet av forskning med utbildningsvetenskaplig inriktning är stort – bl.a. därför att sådan forskning hittills förfogat över jämförelsevis små resurser. Bilden är densamma in­ternationellt. Detta gör det särskilt viktigt att den forskning som kommer till stånd så långt det går utnyttjar, fördjupar och kompletterar redan existerande forskning. Det ligger självklart i nämndens intresse att resurserna på detta sätt optimeras.

I det nya Lärarprogrammet ingår obligatoriskt ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng. Denna del skall alltså ge kunskap och kompetens kring de delar av arbetet som är gemensamma för alla lärare. Det gäller till exempel arbete med lokala arbetsplaner, utvär­dering, betygsättning och ledarskap. Kring dessa kunskapsområden bör en forskningsmiljö byggas upp. Uppbyggnadsprocessen kan med fördel dra nytta av redan befintlig kompetens kring t.ex. utvärdering och läroplansteori. Samtalsprocesser är ett annat område som har en central roll i lärares verksamhet. Samtalet är ett viktigt redskap såväl i undervisning som i olika möten med enskilda – både i form av utvecklingssamtal och mer akuta krissamtal. Nämnden har som målsättning att forskning på detta fält stimuleras och att den forskar­kompetens som finns inom kunskapsområdet tillvaratas. Arbete med styrdokument, som läroplaner, kursplaner och lokala arbetsplaner, kräver en koppling till didaktisk och läro­plansteoretisk forskning. Vidare föreligger behov av forskning som gäller utbildning som system, dvs. utbildningssociologisk forskning, utbildningshistorisk forskning, utbildnings­politisk forskning och pedagogisk filosofi. Den forskning som för närvarande bedrivs inom dessa områden skulle redan idag kunna bättre tas till vara i lärarutbildningen.

Det hör till UVF-nämndens strävan att på olika sätt stimulera ämnesdidaktisk forsk­ning. Den breddade rekryteringen till högskolan kommer bl.a. att innebära didaktiska ut­maningar. Redan idag pågår vid Uppsala universitet åtskillig aktivitet av det slaget – i samarbete mellan forskare från olika fakulteter. En satsning på naturvetenskapernas didak­tik hör till det som här borde komma i främsta rummet och som en första åtgärd för att stärka det området kunde den befintliga professuren i fysikdidaktik föras in under UVF-nämnden. Även ämnesdidaktisk forskning inom bl.a. språk och samhällsvetenskap behöver utvecklas. Handledarkollegiets genomgång (jfr ovan) bör kunna visa vilken forskning som pågår och var fortsatt utveckling bäst svarar mot behoven. Ett rimligt antagande är att det inom en femårsperiod blir aktuellt med en professur i allmän didaktik.

Nämnden vill också verka för att forskning om IT och lärande resp. högskolepedago­gik hamnar mer i centrum av utbildningsvetenskapen och därmed knyts närmare till annan besläktad verksamhet inom nämndens ansvarsområde (inom exempelvis IT-området för­siggår sedan några år tillbaka ett livaktigt externfinansierat forskningssamarbete med KTH). Tills vidare väljer UVF-nämnden i den frågan att avvakta nu sittande utredning om hur Uppsala Learning Lab och Enheten för utveckling och utvärdering i framtiden skall vara organiserade.

Ett område med stark samhällsrelevans där nämnden vill utveckla forskning är Två­språkighet och andraspråksinlärning. Idag har ca 20 % av barnen i Sverige annan språklig och kulturell bakgrund än den svenska och det behövs mycket kunskap om hur tvåspråki­gas tillvaro kan förbättras och hur inlärning av ett andraspråk kan stödjas i undervisningen. En grund för forskningmiljön är lagd i och med det tidigare HSV-projektet ”Klassrumsinteraktion och lärande i ett mångkulturellt samhälle”. Ett par doktorsavhand­lingar och flera examensarbeten inom området håller på att färdigställas men f.n. måste handledning delvis köpas utifrån. Möjligheterna till samarbete mellan bl.a. ILU, Institu­tionen för lingvistik, Centrum för multietnisk forskning och Institutionen för nordiska språk är uppenbara.

Inom andra områden måste forskningsmiljöer byggas mer från grunden. Ett sådant om­råde är betygsättning och provkonstruktion. På sikt är det angeläget att också satsa på vissa traditionella specialiteter som är centrala inom utbildningsvetenskapen men som på senare år har hamnat i bakvatten, bl.a. pedagogisk psykologi och kvantitativ metod. Inom lärar­utbildningens område skulle en form av ”klinisk” forskning kunna utvecklas, som innebär att studera konkreta frågor, t.ex. varför en viss undervisningsmetod är mer framgångsrik i ett bestämt avseende än någon annan. En sådan forskning skulle kunna länkas till uppsats­arbeten redan på grundnivå. En klinisk forskning av det slaget förutsätter goda forsk­ningsmiljöer som gör det möjligt att infoga enskilda observationer i ett vidare teoretiskt sammanhang.

Olika inriktningar i Lärarprogrammet ansluter till olika ämnen. Speciella insatser krävs för inriktningar som inte är kopplade till ett specifikt undervisningsämne. De berör då när­mast lärarstuderande som har valt att bli lärare för de yngre barnen. Det är nödvändigt att det finns en forskning kring lärande, barns utveckling, skapande verksamheter, lekens pe­dagogik osv. Här vore det påkallat med en bred forskningsansats kring Barn- och ung­domsvetenskap. Ämnet har funnits i Uppsala sedan 1984 i och med bildandet av Centrum för barnkunskap. I början av 1990-talet avskaffades den självständiga enheten men ämnet lever vidare och ingår med kurser på både A-, B- och C-nivå i det nya Lärarprogrammet. Ett annat centralt område som blir aktuellt i detta sammanhang är Specialpedagogik där det föreligger ett uttalat behov av förstärkt kompetens och intensifierad forskning i Uppsala. En ytterligare satsning som nämnden vill göra är att få till stånd en forskning kring ”literacy”. Ordet svårt att översätta, läskunnighet är för smalt. ”Literacy” handlar om för­mågan att avkoda och hantera grundläggande kommunikativa processer. Dit hör inte bara läsforskning i traditionell mening utan uppfattning, tolkning och inlärning av såväl texter som bilder, matematiska tal och andra symbolsystem. Förutom att temat är centralt inom skola och utbildning har det intressanta kontaktytor mot bl.a. pedagogik, utvecklingspsy­kologi, litteraturvetenskap, matematik, datalogi och neurofysiologi. Nämnden har valt att kalla området ”Läs- och lärprocesser” och kunskap inom det behöver alla lärare, oavsett inriktning. Mycket litet görs på detta fält inom landet medan det internationellt är på stark frammarsch. Efter viss upparbetning av hithörande forskning bedömer nämnden att detta kunde utgöra tema för en Uppsalabaserad nationell forskarskola.

För att tillsammans driva den utbildningsvetenskapliga forskningen framåt och för att tillgodose ett ökande handledningsbehov behöver fler forskare rekryteras till lärarutbild­ningsområdet. Det bör ske ganska skyndsamt och vid utformningen av anställningsprofiler måste en sammanvägning göras mellan forskningsbehov och rekryteringsmöjligheter. Att de luckor som behöver fyllas är många och varierade får inte leda till att planeringen lam­slås. De forskningsfält som UVF-nämnden väljer att initialt satsa på är följande.

En anställning som adjungerad professor i Pedagogik med inriktning mot ledarskap kommer inom kort att föreslås. Hög prioritet har också inrättandet av en professur i Spe­cialpedagogik där behoven är utomordentligt stora och rekryteringsläget bedöms som rela­tivt gott. För att leda och stimulera tvärvetenskaplig forskning inom området Läs- och lär­processer vill nämnden anställa en forskare så snart som möjligt. Med tanke på att det här fordras forskningsuppbyggnad menar nämnden att en tidsbegränsad anställning som forsk­ningslektor (en anställning som lektor med tre års forskning på 75–100 %) vore mest ändamålsenlig. Väljer nämnden att efter den tiden permanenta anställningen, kan möjligheten av befordran till professor prövas. Inriktningarna mot specialpedagogik resp. läs- och lärprocesser är tillräckligt olika för att bidra till forskningsbredden men på samma gång tillräckligt näraliggande för att bädda för slagkraftig samverkan såväl inbördes som visavi de forskare som redan idag är verksamma inom lärarutbildningen. Nämnden har gjort bedömningen att inrättandet av de båda tänkta anställningarna är strategiskt mycket välgrundat i det rådande läget. En anställning som forskare i Tvåspråkighet och andra­språksinlärning har lika hög prioritet. Rekryteringsläget bedöms vara gynnsamt, men för att i dagsläget inte binda upp resurser för lång tid menar nämnden att en tidbegränsad an­ställning (tre år) som forskninglektor (med möjlighet till senare permanentning och even­tuell befordran) också i det här fallet vore lämpligast. Under 4.1 uppdrogs åt en arbets­grupp att i dialog med regionens kommuner inleda samtal om eventuell samfinansiering av verksamma lärares kompetensutveckling. Skulle en samförståndslösning nås leder detta ofrånkomligen till ett ökat behov av handledningsresurser inom lärarutbildningen. För att lösa det problemet ger nämnden samma grupp i uppgift att också sondera kommunernas intresse av att finansiera ett tidsbegränsat forskningslektorat i Barn- och ungdomsveten­skap.

Mycket av den forskning som redan bedrivs har i många avseenden relevans för lärarutbildning och lärares yrkesverksamhet. För att inventera den forskningen och för att ge förslag om hur information kring sådan forskning bättre kan tillgodogöras i lärarutbild­ningen samt föras ut på fältet inrättar nämnden en särskild arbetsgrupp. I gruppens uppdrag ingår också att identifiera viktiga forskningsluckor och att formulera förslag till en långsiktig forskningsstrategi för nämnden. Inventeringen och samordningen av ämnes­didaktisk forskning vid olika institutioner hänskjuts till det planerade handledarkollegiet.

För att uppmuntra till mera forskning på områden som i skolverksamheten uppfattas som särskilt problematiska planerar UVF-nämnden att anordna ett eller flera seminarier där representanter för såväl kommuner/skola som universitet/lärarutbildning tillsammans in­venterar angelägna forskningsuppgifter. Viktiga att komma till rätta med också i ett hög­skoleperspektiv är naturligtvis frågor om vad som styr barns och ungdomars intressen och programval i skolan.

Vid sidan av att rekrytera seniora forskare ser också nämnden ett påtagligt behov av meriteringsanställningar för att odla existerande forskningsinriktningar och utveckla nya, för att skapa bättre handledningsresurser och för att bidra till den framtida forskarförsörj­ningen. Som en första insats av det slaget tänker nämnden utlysa en tidsbegränsad anställ­ning som forskarassistent.

För att mobilisera också mindre vana anslagsansökare att söka projekt hos Utbild­ningsvetenskapliga kommittén avser nämnden att liksom inför den senaste ansöknings­omgången erbjuda rådgivning av drivna forskare. Det säger sig självt att tillväxten av den utbildningsvetenskapliga forskningen i stor utsträckning är beroende av externa bidrag.

Med uppbyggnaden av UVF-nämndens forskning följer också ökade behov av väl­fungerande yttre betingelser. Inför först den planerade samlokaliseringen av ILU och Pedagogiska institutionen och därefter flyttningen av den sammanslagna institutionen till kvarteret Blåsenhus vill nämnden på olika sätt agera för att infrastrukturen i de gemen­samma lokalerna anpassas också till forskningens behov. Vad som framför allt behöver bevakas är att ett gemensamt välfungerande bibliotek inrättas och att IT-försörjningen och utformningen av läs- och arbetsplatser tar hänsyn också till ett växande antal doktorander.

5. Tidsplan

Planerade åtgärder för att förstärka lärarutbildningens forskning och forskarutbildning är i det följande uppdelade på vår- och hösttermin under vart och ett av åren 2002–2004. De åtgärder som nämns under en viss termin kan behöva verkställas i annan ordningsföljd än som framgår av uppställningen. Att nämnden valt 2004 som slutår för sin forskningsplan beror dels på att BASTU-projektet avslutas detta år, dels på att sammanslagningen av ILU och Pedagogiska institutionen enligt rektors beslut skall vara genomförd år 2004.

Vt 2002

– UVF-nämnden antar en forskningsplan

– Forskningsplanen överlämnas till rektor i enlighet med rektors förslag till förnyelse och fördelning av BASTU-medel

– Nämnden kungör riktlinjer för hur universitetets medfinansiering av UVK-projekt skall hanteras

– En arbetsgrupp tillsätts med uppgift att utarbeta förslag till allmän studieplan och kursstruktur för en professionsanknuten forskarutbildning

– En adjungerad professor i pedagogik med inriktning mot ledarskap tillsätts

– En arbetsgrupp tillsätts med uppgift att inventera tidigare och pågående forskning av relevans för lärarutbildningsområdet. Gruppen skall också föreslå åtgärder för att effek­tivt informera om denna forskning, peka på forskningluckor som kan föranleda framtida nämndsatsningar och formulera ett förslag till långsiktig forskningsstartegi

– Rekrytering av ett tidsbegränsat (tre års) forskningslektorat i Tvåspråkighet och andra­språksinlärning inleds (tillsättning vt 2003)

– Rekrytering av ett tidsbegränsat (tre års) forskningslektorat i Läs- och lärprocesser inleds (tillsättning vt 2003)

Ht 2002

– Nämnden beslutar om inrättande av forskarutbildningsämne fr.o.m. 2003-01-01

– Arbetsgrupper tillsätts för att ta fram kursplaner för forskarutbildningens kursdelar

– Rekrytering av en professur i Specialpedagogik inleds (tillsättning ht 2003)

– En arbetsgrupp tillsätts med syfte att i samverkan med andra fakulteter få till stånd tvär­vetenskaplig forskning och forskarutbildning

– Nämnden bevakar doktoranders och forskares krav på ändamålsenliga lokaler och en forskningsanpassad infrastruktur inför först den planerade samlokaliseringen av Pedago­giska institutionen och ILU och senare flyttningen till kvarteret Blåsenhus av den sam­manslagna institutionen

– En arbetsgrupp tillsätts med uppgift att inleda en dialog med regionens kommuner om samfinansiering av verksamma lärares kompetensutveckling och bestridande av kostna­derna för ett tidsbegränsat forskningslektorat i Barn- och ungdomsvetenskap

– Ett studiestöd utlyses med inriktning mot forskningsprogrammet ”Kulturanalys och sam­tidskritik. Föreställningar om normalitet”. Tillträde 2003-01-01

– Minst fyra studiestöd med företräde för sökande till professionsanknuten forskarutbild­ning ledigförklaras med tillträde 2003-01-01

Vt 2003

– Studerande antas till forskarutbildning fr.o.m. 2003-01-01

– UVF-nämnden beslutar om krav på vetenskaplig kompetens vid nyrekrytering av tills­vidareanställda lärare inom nämndens ansvarsområde fr.o.m. 2004-01-01. Dispens medges restriktivt efter särskild prövning

– En forskningslektor (tidsbegränsad anställning under tre år) i Tvåspråkighet och andra­språksinlärning tillsätts

– En forskningslektor (tidsbegränsad anställning under tre år) i Läs- och lärprocesser till­sätts

– Ett eller flera seminarier arrangeras med deltagande av representanter för såväl kommu­ner/skola som universitet/lärarutbildning och med målet att inventera angelägna forsk­ningsbehov

– Ansökan om forskningprojekt (med doktorandmedverkan) inom Tvåspråkighet och andraspråksinlärning utarbetas och inges till UVK

– Nämnden tar initiativ till ett fakultetsöverskridande handledarkollegium för forskar­utbildningar med inriktning mot utbildningsvetenskap

Ht 2003

– Den vetenskapliga nivån på Lärarprogrammet 140–220 poäng utvärderas

– En professor i Specialpedagogik tillsätts

– Rekrytering av en tidsbegränsad anställning som forskarassistent inleds (tillsättning ht 2004)

– Minst två ytterligare studiestöd ledigförklaras med tillträde 2004-01-01

Vt 2004

– Ansökan om forskarskola i Läs- och lärprocesser utarbetas och inges till UVK/motsv.

Ht 2004

– En tidsbegränsad anställning som forskarassistent tillsätts

– Minst två ytterligare studiestöd ledigförklaras med tillträde 2005-01-01

6. Resursbehov

I följande kostnadsberäkning väljer UVF-nämnden att inte dra in medfinansieringen av projektanslag från Utbildningsvetenskapliga kommittén eftersom den enligt rektors beslut 2001-12-18 skall bestridas med centralt avsatta medel.

I tabellen nedan sammanfattas för budgetperioden 2002–2004 UVF-nämndens beräknade intäkter för forskning och forskarutbildning, de redan intecknade utgifterna (lönemedel och studiestöd med vissa kringkostnader) samt kostnaderna för att genomföra det forskningsprogram som har presenterats i avsnitt 4.1–4.3 och tidsplanerats i avsnitt 5.

Som förutskickades redan i inledningen till forskningsprogrammet kommer nu till­gängliga resurser att visa sig otillräckliga för att genomföra de motiverade satsningar som har redovisats i det ovanstående. Bristen uppkommer redan år 2003 och beräknas då uppgå till 1.765 tkr. För 2004 ligger underskottet på 2.000 tkr. Nämnden menar att detta trots allt är en rimlig expansionstakt och hyser gott hopp om att Uppsala universitet skall tillskjuta de medel som saknas och därmed ta fortsatt ansvar för uppbyggnaden av lärarutbildningens forskning.

Preliminär budget (i tkr) för UVF-nämndens forskning och forskarutbildning bå 2002–2004 (inkl lkp, lokaler och GÄ):

Drar man ut trenden kommer det år 2005 att saknas 3.800 tkr men genom att vissa av sats­ningarna är tidsbegränsade finns det förutsättningar att därefter vända utvecklingen. Skulle medelsbrist således tvinga nämnden att inte förlänga forskningslektoraten efter 3 år, att inte återbesätta befattningen som forskarassistent efter 4 år och att avstå från att utlysa ytter­ligare studiestöd efter år 2005 kommer budgeten – med enbart det tillskott som BASTU-medlen innebär – att åter vara i balans år 2008. Det är uppenbart att denna bromsmöjlighet begränsar risken för felsatsningar även om en sådan kräftgång inte är någonting som UVF-nämnden vare sig önskar eller räknar med.

Helt utan annan förstärkning än BASTU-medlen skulle forskningsplanen behöva ban­tas högst väsentligt – i fråga om både antalet studiestöd och de föreslagna anställningarna som forskare/handledare. Om endast BASTU-medlen utfaller väljer nämnden att använda dem för att dels tillsätta de båda forskningslektoraten i Läs- och lärprocesser (från ht 2003) och Tvåspråkighet och andraspråksinlärning (från vt 2004), dels bekosta två nya studiestöd vartannat år (med en första antagningsomgång vt 2003). Jämfört med den kompletta forsk­ningsplanen betyder det att professuren i specialpedagogik (från ht 2003) och anställningen som forskarassistent (från ht 2004) måste skrinläggas helt och att tillsättningen av de båda forskningslektoraten får senareläggas ett halvt resp. ett år. Utifrån samma prioritering bort­faller också tre av de fem nya studiestöd som föreslagits från vt 2003 och det kommer därefter inte att vara möjligt att ledigförklara två nya studiestöd varje år utan vartannat år. Konsekvensen av det senare blir på sikt att antalet samtidigt löpande studiestöd omfattar två utbildningsbidrag och två doktorandtjänster (till en sammanlagd årskostnad på drygt 1.100 tkr). I realiteten skulle detta innebära en viss reduktion av de tillgängliga studiestöds­rummen i jämförelse med situationen idag.

Back to  Forskning och forskarutbildning med utbildningsvetenskaplig inriktning vid Uppsala universitet
URL to this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/uvf-foprog-020425.htm
This HTML version created by Donald Broady. Last updated 09 Mar 2011