P� svenska i st�llet, tackFr�d�ric LEBARON:
Les �conomistes fran�ais entre science et politique.
Contribution � une sociologie de la culture �conomique.
EHESS, Paris 1996.
Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi , ILU, Uppsala universitet, har egna högre seminarier och arrangerar öppna föreläsningar och seminarier. Nedan information (i omv�nd kronologisk ordning) om vissa kommande och tidigare �ppna arrangemang. Till de flesta arrangemang �r alla intresserade v�lkomna, i annat fall anges nedan att anm�lan kr�vs.
V�gbeskrivning f�r resen�rer: ILU �r en pampig tegelbyggnad i Uppsalas nordv�stra h�rn. Fr�n Uppsala C en halvtimmes promenad (g� l�ngs Fyris�ns v�stra strand s� kommer du r�tt till slut) eller buss 13 som g�r l�ngs Dragarbrunnsgatan. Bil�kare fr�n Stockholm forts�tter p� E4an tills Uppsala b�rjar ta slut, sen n�r det dyker upp skylt mot Svartb�cken ta av till v�nster och k�r Gamla Uppsalagatan s� kommer du fram till ILU omedelbart efter �n. P� g�rden brukar finnas parkeringsplats, stoppa 6 kr i automaten f�r en dags parkering.
Note to non-Swedish readers: The language is most often Swedish. It is indicated in the TOC when the information below is in French or English.
Table of contents
Seminarium "Transnationella utbildningsstrategier i Stockholm", Mikael B�rjesson, 17 Dec 1997 (Transnational educational strategies in Stockholm)
Disputation, 10 Dec 1997. Eva Trotzig f�rsvarar vid Universitet i Link�ping en doktorsavhandling om den tidiga sysl�jdundervisningens pionj�rer i Sverige.
Seminarium "Ekonomernas f�lt i Frankrike", Fr�d�ric Lebaron, 8 Dec 1997. (The economists' field in France) (In English or French)
Disputation, 2 Dec 1997. Annika Ullman f�rsvarar doktorsavhandlingen Rektorn. En studie av en titel och dess b�rare.
Seminarium "Utbildningssocioliska studier i Mo�ambique , Mikael Palme och Calisto Linha, 3 Nov 1997. (In Swedish and English) (schooling in Mo�ambique)
Disputation, 13 Sept 1997. Boel Englund f�rsvarar doktorsavhandlingen Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt �ter-skapande.
Workshop "Metodproblem vid studier av kulturella f�lt", Louis Pinto, 4 June 1997 (Methodological problems in research on cultural fields) (Swedish and French)
Seminarium "Eliternas transnationella strategier i Frankrike i Sverige", Anne-Catherine Wagner et al, 30 May 1997 (Transnational strategies of the �lites in France and Sweden) (In French and Swedish). Som f�rberedelsel�sning: HTML-version av Anne-Catherine Wagners uppsats "De internationella skolorna och utbildningspraktikerna: specifika konstruktioner av det nationella"
Seminarium "Kulturarvet i efterkrigstidens svenska skola", Piero Colla, 26 May 1997 (The cultural heritage in post-war Swedish schooling) (In English)
Seminarium "Sjukdomens antropologi", Sandro Campana Wadman, 12 May 1997
Minikurs om statistikprogrampaketet SAS, 8 April 1997 (Introduction to the statistics package SAS)
Seminarium "70-talets stencilr�relse i svensk litteratur", Daan Vandenhaute, 7 April 1997
Seminarium "Transnationella strategier i gymnasieskolan", 24 March 1997 (Transnational strategies in secondary education)
Symposium: "P� �terbes�k i ramfaktorteorin", 20-21 March 1997 (The Frame Factor Theory Revisited). Program.
Seminarium med anledning av Ola Stafsengs kommenterade nyutg�va av Ellen Keys Barnets �rhundrade, 18 Febr 1997 . Anf�randen av Ola Stafseng och Ulf. P. Lundgren.
Slutseminarium, 4 Febr 1997. Granskning av Boel Englunds avhandlingsmanus "Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt �ter-skapande"
Tid: Onsdagen den 17 december 1997 kl 10.15-12.00
Plats: ILU, Seminariegatan 1, rum 1219 ("N�mndrummet").
Underlag: prel. version av Mikael B�rjessons rapport "Kampen om det internationella. En kartl�ggning av Stockholms h�gre utbildningars transnationella strategier". Best�lles fr�n f�rfattaren <mikael.borjesson@ilu.uu.se>, tel. arb 018-712490, tel hem 08-889627.
Alla intresserade v�lkomna.
/Donald Broady
Tid: Onsdagen den 10 december 1997 kl 10.00
Plats: Eklundska salen (I:101), Institutionen f�r pedagogik och psykologi, Universitet i
Link�ping
Eva Trotzigs avhandlingsarbete handlar om den tidiga sysl�jdundervisningens pionj�rer i Sverige.Titeln �r "s�tta flickan i st�nd att fullg�ra sina husliga plikter" Fyra m�rkeskvinnor och flickors sl�jdundervisning. Link�ping Studies in Education and Psychology No. 54. Link�ping, 1997. Opponent: Inga Elgqvist Salzman. Handledare: Sven Hartman..
Fr�d�ric Lebaron
Universit� d'Amiens et
Centre de sociologie de l’�ducation et de la culture, �cole des Hautes �tudes en
Sciences Sociales, Paris
Tid: M�ndagen den 8 december 1997 kl 13.15-16.00.
Plats: Institutionen f�rl�rarutbildning, Uppsala Universitet, Seminariegatan 1, rum 1219
("N�mndrummet").
Spr�k: engelska, eller franska med simultan�vers�ttning till svenska. (language:
Engliush, or French with translation to Swedish)
Fr�d�ric Lebaron disputerade i december 1996 vid �cole des Hautes �tudes en Sciences Sociales, Paris, p� avhandlingen Les �conomistes fran�ais entre science et politique. Contribution � une sociologie de la culture �conomique, vari Pierre Bourdieus f�ltbegrepp anv�nds i en analys av den ekonomiska vetenskapen och de franska ekonomernas positioner och strategier. Nedan en sammanfattning av avhandlingen samt en svensk �vers�ttning.
See also a rough HTML version (without footnotes and tables) of Fr�d�ric Lebaron, "Les fondements sociaux de la neutralit� �conomique Le Conseil de la politique mon�taire de la Banque de France", Actes de la recherche en sciences sociales, no 116/117, mars 1997, pp. 69-90.
Alla intresserade �r hj�rtligt v�lkomna.
/Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Fr�d�ric LEBARON:
Les �conomistes fran�ais entre science et politique.
Contribution � une sociologie de la culture �conomique.
EHESS, Paris 1996.
Ce travail tente de mettre en �vidence les conditions de la gen�se et la structure d'un champ de production culturelle particulier, soumis � une forte d�pendance �conomique et politique. Pour cela, sont successivement �tudi�s les fondements sociaux de la formation d'une sous-esp�ce d�finie de capital scolaire (� travers des �tudes cas consacr�es � l'enseignement secondaire, l'universit�, les grandes �coles et le march� du travail), l'espace des positions des �conomistes fran�ais contemporains (avec l'�tude de diff�rentes trajectoires), la reproduction de leurs dispositions propres (� partir de l'exemple de 1'ENSAE), et, enfin, la logique de leurs prises de position scientifiques et politiques (en s'appuyant sur trois cas).
La premi�re transformation � l'origine de l'ascension des producteurs de discours �conomiques en France depuis une trentaine d'ann�es, �tudi�e dans une premi�re partie, est le changement des rapports de force symboliques entre champ �conomique et syst�me �ducatif national, qui a renforc� les contraintes �conomiques pesant sur l'Ecole et, directement ou indirectement, donn� aux disciplines et aux fili�res "�conomiques" un r�le important dans la reproduction de l'ordre social. Cette tendance est perceptible dans l'enseignement secondaire, les universit�s, les formations sup�rieures courtes et au sein des grandes �coles. Elle est aussi l'un des fondements des tentatives concurrentes de constitution d'une "profession" d'�conomiste.
Dans le champ des �conomistes, dont la dynamique structurale fait l'objet d'une deuxi�me partie, cette �volution g�n�rale s'est traduite par la marginalisation des positions domin�es, tout particuli�rement des agents caract�ris�s par des trajectoires militantes, et par un changement de l"'�conomie universitaire" au profit de l'�conomie dite "n�o-classique", orient�e vers les Etats-Unis. Celle-ci n'avait pas r�ussi jusqu'� la fin des annces 1960 � s'implanter vraiment dans les universit�s fran�aises. La structure du champ, qui d�pend fortement de ses relations avec d'autres univers sociaux, oppose � des agents dot�s de pouvoirs �conomiques et bureaucratiques un p�le plus intellectuel, les chercheurs et universitaires "n�o-classiques", dot�s d'un capital � dominante math�matique, occupant une position interm�diaire qui s' est fortement affirm�e.
En s'appuyant sur une enqu�te aupr�s des �l�ves de l'ENSAE, on montre ensuite que le syst�me de reproduction des �conomistes a lui-m�me connu une transformation profonde. Le fondement de l'adh�sion � l'�conomie "n�o-classique" qui la caract�rise r�side dans un type de conformisme indissociablement scolaire et politique, qui se manifeste de mani�re diff�renci�e suivant les caract�ristiques sociales des �l�ves: si l'on retrouve ici une opposition entre un p�le public et un p�le priv�, elle se double d'une deuxi�me opposition qui permet de distinguer un p�le "conformiste" d'un p�le "anti-conformiste".
Fr�d�ric Lebaron:
Les �conomistes fran�ais entre science et politique.
Contribution � une sociologie de la culture �conomique.
EHESS, Paris 1996.
[De franska ekonomerna ekonomerna mellan vetenskap och politik.
Bidrag till en sociologi om den ekonomiska kulturen]
I detta arbete f�rs�ker jag sp�ra betingelserna f�r hur ett s�rskilt produktionsf�lt uppst�tt och strukturerats, ett f�lt som �r starkt beroende av ekonomin och politiken. F�r det syftet har jag unders�kt den sociala grunden till utvecklingen av, f�r det f�rsta, ett specifikt utbildningskapital (med hj�lp av fallstudier av gymnasieskolan, universitetet, elith�gskolorna och arbetsmarknaden), f�r det andra (genom att studera olika utbildnings- och karri�rbanor) det rum som konstitueras av ekonomernas positioner i dagens Frankrike, f�r det tredje (med ENSAE som exempel) reproduktionen av dessa ekonomers dispositioner och, f�r det fj�rde (med h�nvisning till tre fallstudier) logiken f�r deras vetenskapliga och politiska st�llningstaganden.
Under de senaste trettio �ren har ekonomerna er�vrat en stark st�llning. I avhandlingens f�rsta del behandlas den f�rsta omvandling som l�g till grund f�r detta uppstigande, n�mligen f�r�ndringarna i symboliska styrkef�rh�llanden mellan � ena sidan det ekonomiska f�ltet, � andra sidan det nationella utbildningssystemet. Dessa f�r�ndringar har sk�rpt de ekonomiska kraven p� skolan och direkt eller indirekt tilldelat "ekonomiska" �mnen och utbildningsinriktningar en viktig roll i reproduktionen av den sociala ordningen. Det �r en tendens som �r m�rkbar i gymnasieskolan, p� universitetet och de korta h�gskoleutbildningarna liksom inom elith�gskolorna. Samma tendens ligger bakom de skilda konkurrerande f�rs�ken att g�ra ekonomerna till en "profession".
Avhandlingens andra del behandlar den strukturella dynamiken inom ekonomernas f�lt. H�r har den n�mnda allm�nna utvecklingen tagit sig uttryck i att de dominerade positionerna marginaliserats, i synnerhet positionerna f�r de agenter som varit verksamma som aktivister. Vidare har utvecklingen inneburit en omvandling av "universitetsekonomin" som gynnat den USA-inspirerade s.k. "neoklassiska" ekonomin, vilken vann insteg p� allvar i det franska unversitet s� sent som i slutet av 1960-talet. F�ltet �r starkt beroende av relationer till andra sociala v�rldar och �r strukturerat s� att det st�ller mot varandra � ena sidan agenter f�rsedda med ekonomisk och byr�kratisk makt och � andra sidan en mer intellektuell pol d�r "neoklassiska" forskare och universitetsm�n utrustade med ett kapital d�r matematiken v�ger tungt intar en framtr�dande f�rmedlande position.
Med st�d av ett fr�geunders�kning bland ENSAE-elever visar jag slutligen att sj�lva det system som reproducerar ekonomerna underg�tt en genomgripande omvandling och nu karakt�riseras av att man sluter upp kring den "neoklassiska" ekonomin. Bakom denna uppslutning finns en konformism som �r p� en och samma g�ng skolm�ssig och politisk, och som tar sig skilda uttryck beroende p� elevernas sociala egenskaper: f�r det f�rsta finns h�r en mots�ttning mellan en offentlig och en privat pol, f�r det andra en mots�ttning mellan en "konformistisk" och en "icke-konformistisk" pol.
(�vers. D. Broady)
Tid: tisdagen den 2 december 1997 kl 10.00
Plats: Sal D3, L�rarh�gskolan, R�lambsv. 24, Stockholm
Annika Ullman f�rsvarar doktorsavhandlingen Rektorn. En studie av en titel och dess b�rare. Opponent: Sverker Lindblad. Handledare: Donald Broady.
Mikael Palme presenterar en studie av mo�ambikiska prim�rskoll�rare, Calisto Linha presenterar en studie av moderna koranskolor i Mo�ambique.
Tid: M�ndagen den 3 november 1997 kl 13.15-16.00.
Plats: Institutionen f�rl�rarutbildning, Uppsala Universitet, Seminariegatan 1, rum 1219
("N�mndrummet").
Spr�k: Svenska och engelska
Mikael Palme will make a presentation of his ongoing studies of Mozambican primary school teachers. An ethnographically oriented sub-study focuses on the role of rural teachers’ intermediary position between modernity and traditional rural society. Fieldwork has so far been concentrated to a remote matrilineal community in northern Nampula province, where local school teachers, peasant families, representatives of the traditional local leadership, such as family heads and religious leaders, as well as government officials and local merchants have been interviewed on the meaning of schooling and on their way of understanding the role of teachers. The rural primary school teachers occupy an intermediary position between, on the one hand, the modern society that confers their relatively modest cultural capital, and, on the other hand, the rural traditional society in which they normally have their social origin and in which they are socially inserted. The ambiguities that arise from this intermediary position are a major factor creating the strict division between the world of the school and the world outside school with which most rural teachers operate. Further, the study approaches the uses of schooling among the peasantry, and the growing disillusion in relation to public education that has its origin in the inflation of the value of educational diploma and the steadily increasing costs for achieving a diploma with a real market value. A second sub-study addresses students at the teacher training colleges and the structural position of these colleges in the education system as a whole. This study combines open-ended interviews with students and instructors with the use of a questionnaire that is analysed using correspondence analysis. An hypothesis is that many of the typical views of the teacher candidates in educational matters, such as the question of bilingual education, depend on the structurally dominated position of the colleges in the education system and the fact that they above all recruit students from the peasantry and from lower social classes.
Calisto Linha has recently finished a study on the modernisation of Koranic schools along the cost in Nampula province. It is shown that a newly created private (or non-governmental) secondary school in the coastal town of Nacala is in fact a seminar for future chehes, Islamic religious leaders. After finishing their studies the students (many of who are sons of traditional chehes and leaders of Koranic or madrassa schools) are often sent on scholarships to Arab countries in Northern or Central Africa, where they complete their learning of Arabic and of the Koran. On their return they create their own madrassas that, in contrast to the traditional Koranic schools, represent a modernised form of education where Arabic is actually taught and religious teaching stands considerably closer to the Koranic texts than in the old Koranic schools. As a consequence, tensions arise between an older, "Africanised", Islam and a modern one. It is an hypothesis that the probably dramatic expansion of modernised forms of Islamic education also should be seen in the light of the decreasing value of Western public schooling that results from the inflation of educational diplomas.
(Calisto Linha bes�ker Stockholm och Uppsala under perioden 1 - 13 nov.)
Alla intresserade �r hj�rtligt v�lkomna. Ingen anm�lan beh�vs.
/Donald Broady < broady@nada.kth.se>
Tid: l�rdagen den 13 september 1997 kl 10.00
Plats: Sal D3, L�rarh�gskolan, R�lambsv. 24, Stockholm
Boel Englund f�rsvarar doktorsavhandlingen Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt �ter-skapande. Studies in Educational Sciences 10. Stockholm HLS F�rlag, 1997, som presenterar en j�mf�rande studie av gymnasieundervisningen i litteratur i Frankrike och Sverige under 1900-talet. Handledare: Staffan Selander. Opponent: Tomas Englund.
Donald Broady, maj 1997
Onsdagen den 4 juni ordnas en liten workshop i G�teborg, "Metodproblem vid studier av kulturella f�lt". Kulturella f�lt skall h�r uppfattas i sn�vare mening, dvs konst, litteratur, vetenskap, religion etc. workshopen �r ett samarrangemang mellan det g�teborgska programmet Forskningens villkor (som leds av Lennart Olausson) och Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi.
Vid workshopen kommer Louis Pinto, charg� de recherches vid CNRS-Paris, att deltaga.
Pinto har i Bourdieus anda studerat det franska intellektuella och filosofiska f�ltet och
bl.a. publicerat
Ni �r �ven v�lkomna att delta tisdagen den 3 juni kl 14.15-16.00, Humanisten, rum C430, d� Louis Pinto ger ett seminarium om sina studier av det filosofiska f�ltet i Frankrike. Spr�k: franska, med korta resum�er p� engelska
Louis Pinto kommer �ven att bes�ka Stockholm 6-8 juni f�r fortsatta informella diskussioner.
****************
Tid: Onsd 4/6 kl 10.15-17
Lokal: Humanisten, rum C430 (em 4/6 rum C432)
ca 10.00 kaffe
10.15 - 12.30, rum i rum C430. Spr�k: engelska (alternativt franska och svenska med simultan�vers�ttning). F�rst talar Louis Pinto om sina studier av franska filosofins f�lt, om andra franska studier av kulturella f�lt, samt om det av en p�b�rjad st�rre internationell studie av humanvetenskapernas villkor (Historie sociale des sciences humaines) under ledning av Pierre Bourdieu och Patrick Champagne. D�refter n�mner jag kort (bl.a. som info till Louis Pinto och f�r att presentera workshopsdeltagarna) ett antal tidigare och p�g�ende studier av kulturella f�lt i Sverige. D�refter kommer representanter (Lennart Olausson, Margareta Hallberg, Mats Rosengren och kanske ytterligare n�gon) f�r programmet Forskningens villkor vid humanistiska fakulteten i G�teborg att ber�tta om p�g�ende och planerade studier inom programmet samt ev resa fr�gan om f�rh�llandet mellan � ena sidan "Sociology of scientific knowledge"-traditionen, � andra sidan studier av kulturella f�lt i Bourdieus anda.
12.30-13.30 Lunch
13.30-17.00, rum C432. Spr�k: svenska (f�r Pinto ordnas simultan�vers�ttning). Diskussion av metodproblem vid studier av kulturella f�lt.. Deltagarna ombeds prata kort (10 minuter) om t.ex. n�got eller n�gra specifika metodproblem, n�gon problematiskt aspekt av Bourdieus bruk av f�ltbegreppet, n�got eget innovativt bruk av f�ltbegreppet el dyl. Dvs inga omst�ndliga projektpresentationer utan pang p� metoden och forskningshantverket.
********************
ANVISNINGAR F�R RESEN�RER FR�N STOCKHOLM
Var och en best�ller egen t�gbiljett. I efterhand kan Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi t�cka kostnaden f�r t�gresan om du inte disponerar andra respengar. Dock kan vi inte betala ev. hotell eller m�ltider. N�gra av oss som vill vara med om Pintos seminarium tisd 3/6 reser med t�get fr�n Stockholm samma dag kl 08.00, ankomst till G�teborg kl 11.12 . F�r natten har vi bokat rum p� hotel Lorensberg som ligger n�ra Humanisten. Ni som t�nker avresa onsd morgon 4/6 m�ste tyv�rr upp i svinottan f�r att ta t�get fr�n Stockholm kl 06.30, ankomst till G�teborg kl 09.45. Hemresa f�r de flesta av oss torde ske med t�get fr�n G�teborg 18.05, ankomst Stockholm ca 21.20. Samtliga n�mnda t�gtider g�ller X2000-t�g, vilket inneb�r att resan tar 3 tim och en kvart.
V�gbeskrivning i G�teborg. Arrangemanget sker i Humanisten, som faktiskt ocks� �r en gatuadress. Ligger intill Olof Wijksgatan. F�r att �ka kommunalt g�r man fr�n t�gstationen till Brunnsparken, tar d�r sp�rvagn nr 5 (av g�teborgare kallad r�da vagnen) i riktning Torp el Liseberg, kliver av vid h�llplatsen Korsv�gen, g�r �t h�ger �ver gatan mot gr�nomr�de och l�ngs en g�ngv�g mellan ett gult tr�hus och r�da tegelhus fram till en stor gr�smatta varifr�n man ser det stora byggnadskomplex som inrymmer Humanisten och Universitetsbiblioteket.
H�r vid behov av er till mig <broady@nada.kth.se> eller Mats Rosengren <filmr@phil.gu.se>. V�l m�tt i G�teborg.
/Donald Broady
Heldagsseminarium 30 maj 1997, obs. anm�lan kr�vs f�r deltagande i lunchen
Fredagen den 30 maj 1997 kl. 10.00-17.00
L�rarh�gskolan, V�sterbroplan 1, Stockholm. Lokal: Duvslaget
Spr�k: under f�rmiddagen franska som simultantolkas till svenska, under eftermiddagen svenska
Prel program:
Kaffe serveras fr�n kl 09.00
10.00-12.30 Anne-Catherine Wagner, sociolog vid Sorbonne och knuten till Centre de sociologie de l’�ducation et de la culture vid �cole des Hautes �tudes en Sciences Sociales, presenterar sin forskning om transnationella elitgrupper i Frankrike. F�redraget som �r rubricerat "Les strat�gies transnationales en France" h�lls p� franska men simultantolkas till svenska. Det kommer att utges som nr 13 i serien Skeptronh�ften samt i en HTML-version
Se �v HTML-version av prel. sv. �vers. av Anne-Catherine Wagners uppsats "De internationella skolorna och utbildningspraktikerna: specifika konstruktioner av det nationella".12.30-13.30 Lunch serveras i Duvslaget.
13.30-15.00 Donald Broady och Mikael B�rjesson, L�rarh�gskolan i Stockholm, Ingrid Heyman, Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, samt Helena Wulff, Socialantropologiska institutionen, Stockholms universitet, presenterar p�g�ende forskning om eliternas transnationella utbildningsstrategier inom den svenska gymnasieskolan och h�gskolan. Till Mikael B�rjessons presentation finns ett underlag.
15.00-15.30 Kaffe
15.30-16.30 Ulf Jonsson, Richard Palmer och ev. Camilla Elmhorn, Ekonomisk-historiska institutionen, Stockholms universitet, presenterar p�g�ende forskning om transnationella inslag inom svenskt n�ringsliv och ev. om transnationella grupper i Bryssel. Till Richard Palmers presentation finns ett underlag.
16.30-17.00 Avslutande diskussion.
F�r deltagande i den gemensamma lunchen under seminariet den 30 maj kr�vs anm�lan senast den 26 maj till Mikael B�rjesson <mikael.borjesson@lhs.se>, som �ven besvarar fr�gor ang�ende programmet och Ann-Chaterine Wagners bes�k i Sverige. Adress: L�rarh�gskolan i Stockholm, Inst f pedagogik, Box 34103, 100 26 Stockholm, tel. 08-7375655.
Alla intresserade �r hj�rtligt v�lkomna!
Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Tid: M�ndagen den 26 maj 1997 kl 13.00-15.30
Plats: L�rarh�gskolan, V�sterbroplan 1, Stockholm. Lokal: 1 trappa, rum 133B
Spr�k: engelska
Piero Colla, som slutf�r ett avhandlingsarbete vid �cole des Hautes �tudes en Sciences Sociales om bl.a. retoriken i svenska l�rob�cker och svensk utbildningspolitik under efterkrigstiden, h�ller ett anf�rande p� engelska under rubriken "From the critique of cultural heritage to technological conceptions of identity: on the production of legitimacy through language in the school rhetoric on Swedish values".
Tid: M�ndagen den 12 maj 1997 kl 13.00-15.30
Plats: L�rarh�gskolan, V�sterbroplan 1, Stockholm. Lokal: 1 trappa, rum 133B
Sandro Campana Wadman presenterar den franska forskningstraditionen "anthropologie de la maladie", med utg�ngspunkt i fr�mst Marc Aug�s skrifter. Presentationen, rubricerad Det biologiska och det sociala. Marc Aug� om sjukdom och andra olyckor, finns �ven tillg�nglig som nr 14 i serien Skeptronh�ften samt i HTML-version.
Spr�k: svenska
Marc Aug� �r den franska socialantropolog som mest av alla i sitt land har bidragit till att utveckla en teoretisk reflektion kring sjukdom. Vad g�r sjukdom intressant f�r en antropolog? Inte dess biologiska egenskaper i sig, som �r biomedicinens forskningsf�lt, s�ger Aug�, men det han kallar de sociala dimensionerna av sjukdom.
Vad menar han med det? I varje samh�lle �r sjukdomen ett fenomen som oroar. Den skapar oordning i den v�rld som m�nniskor lever i. Sjukdomen blir d� objekt f�r m�nniskornas f�rest�llningar. Det �r dessa sjukdomsf�rest�llningar som intresserar antropologer mest. Hur beskriver man olika sjukdomar? Hur f�rklarar man deras uppkomst och orsakssammanhang? Vilka metoder anv�nds f�r att bota sjuka?
Marc Aug� p�st�r att det inte g�r att avskilja f�rest�llningarna kring sjukdom fr�n andra f�rest�llningar som k�nnetecknar ett samh�lle. De bildar en enhet. De id�er och tankekategorier, de konceptuella redskap som hj�lper oss att f�rst� vad en sjukdom �r, ligger ocks� till grund f�r v�rt s�tt att uppfatta vad en m�nniska �r, b�de som biologisk kropp och som person i relation till andra. Det finns, enligt Aug�, ingen brytning mellan det mest individuella, till exempel en biologisk oordning som m�ste f�rklaras, och det mest kollektiva, de sociala relationer som ger var och en sin plats i ett best�mt sammanhang. En gemensam tolkningsmall binder samman de olika dimensionerna av verkligheten.
En antropolog som intresserar sig f�r sjukdom m�ste inrikta sig p� samspelet mellan dessa dimensioner, mellan det biologiska och det sociala, mellan individens f�rst�else av kroppens f�r�ndringar och de tankeredskap och f�rklaringsmodeller som finns tillhands. Detta samspel, h�vdar Aug�, k�nnetecknar varje samh�lle, b�de traditionella och moderna.
Det h�r fenomenet �r kanske mer synligt i de samh�llssystem som uttryckligt understryker att det alltid finns en social orsak bakom varje sjukdom (det m� vara h�xeri, otrohet, f�rbudsbrott, etc). All biologisk oordning tolkas som ett tecken p� social oordning. Tillfrisknandet kan endast �ga rum n�r den sociala ordningen har �terskapats.
Traditionell antropologisk forskning kring sjukdom har ofta missat det viktiga med detta samspel. I st�llet f�r att f�rs�ka f�rst� de procedurer som m�jligg�r dessa samband har man p�pekat det irrationella eller det magiska i andras sjukdomsf�rest�llningar. Felet, p�st�r Aug�, har varit att acceptera den medicinska definitionen av sjukdom. Andras praktiker kring sjukdom har med andra ord ofta analyserats utifr�n deras terapeutiska effektivitet m�tt enligt den biomedicinska m�ttstocken.
Att fr�n en m�ngd handlingar och trosf�rest�llningar urskilja vilka behandlingar och id�er som kan s�gas vara vetenskapligt grundade ger inte n�gon intressant utg�ngspunkt f�r en antropologisk forskning, s�ger Aug�. Forskare m�ste ist�llet f�rs�ka f�rst� hur alla dessa dimensioner h�lls samman och de ger individen en begriplig bild av det universum hon lever i.
Det magiska �r ju ofta det mest intressanta, sj�lva den sociala f�rankringen av sjukdomen. Det f�rklarar varf�r saker och ting blir till, varf�r vissa h�ndelser h�nder mig och inte andra, h�r och nu och inte n�gon annanstans, n�gon annan g�ng. Det magiska, eller den sociala dimensionen som Aug� f�redrar att kalla den, uttrycker v�rt behov av att hitta ett sammanhang, att ge en mening �t vad som h�nder med och runt omkring oss.
Vi beh�ver f�rst� vad som h�nder med v�r kropp, b�de n�r vi k�nner till eller inte k�nner till de biologiska mekanismer som orsakar en sjukdom. Behovet av sammanhang �r p�tr�ngande: det kan inte v�nta. V�ra kunskaper �r begr�nsade och r�cker inte till f�r att f�rklara allt; b�de i biomedicinens v�rld och i "primitiva" samh�llen. Det som fattas fylls p� med det magiska. Eller r�ttare sagt: varje ny kunskap tar plats i ett universum som redan �r strukturerat, redan har blivit bearbetat av v�rt s�tt att se p� v�rlden.
Denna tolkningsmall m�ste finnas, innan n�gon kunskap kan komma till. Hypotesen h�mtar Aug� hos Claude L�vi-Strauss. Det symboliska, som L�vi-Strauss kallar detta, finns alltid innan kunnandet. Det ena f�ruts�tter det andra.
Aug� anser f�ljdaktligen att n�r n�got ov�ntat intr�ffar �r m�nniskans anstr�ngningar f�rst och fr�mst inriktade p� att f� det ov�ntade begripligt. Hon str�var inte s� mycket efter att f� mer kunskap utan att f� sin v�rldsbild bekr�ftad. Det �r inte kunnandet i sig som �r huvudsaken f�r m�nniskans handlande och t�nkande, menar Aug�, utan igenk�nnandet, att k�nna sig hemma i sin v�rld.
I detta avseende finns det ingen djup skillnad mellan traditionella och moderna samh�llen: det grundl�ggande behovet av mening finns �verallt. F�r antropologin, som ofta karakt�riseras av sitt j�mf�rande perspektiv, blir d� uppgiften att hitta den sociala dimensionen (det magiska) i alla samh�llens f�rh�llande till sjukdom.
Hur kan man, till exempel, f�rst� vissa reaktioner i samband med HIV-virus' uppkomst utan att h�nvisa till olika f�rest�llningar som endast kan f�rklaras med v�rt behov av mening? Ur antropologisk synvinkel �r det viktigare �n sj�lva den medicinska effektiviteten, att f�rs�ka f�rst� den symboliska betydelsen av, till exempel, alkohol eller tobak i v�r v�rldsbild och att analysera vilka sociala konsekvenser detta orsakar.
Hos oss blir sjukdomen mer och mer relaterade till sociala faktorer. V�rt levnandss�tt p�st�s vara en viktig orsak till olika typer av cancer, hj�rt- och k�rlbesv�r eller andra sjukdomar. Det handlar om fet mat, �vervikt, r�kning, brist p� motion men ocks� om stress, arbetsl�shet och ensamhet. Det biologiska och det individuella blir p� s� s�tt intimt f�rbundet med den sociala verkligheten, med v�ra relationer till andra. Vad har detta f�r f�ljder f�r v�ra sjukdomsf�rest�llningar? Hur uppfattar man h�lsa och oh�lsa? Hur v�rderas personligt ansvar och samh�llets insatser? �r det en ny bild av m�nniskan som h�ller p� att formas? Dessa fr�gor borde antropologin f�rs�ka besvara, anser Aug�.
Ett forskningsomr�de som till en b�rjan ofta tycks ha varit en studie av andras d�raktigheter och of�rm�ga att t�nka rationellt, visar sig i st�llet kunna ge antropologin utm�rkta tillf�llen att analyserar hur m�nniskor �verallt f�rs�ker f�rst� v�rlden de lever i. Detta har alltid varit antropologins fr�msta uppgift. Marc Aug�s reflektion kring sjukdom och andra olyckor �r ett f�rs�k i denna riktning.
Sandro Campana Wadman, maj 1997
Mer info fr�n Mikael B�rjesson <mikael.borjesson@lhs.se>, tel 08-737 56 55.
Lars Holmberg och Torbj�rn Erlandsson, sociologistuderande vid Sociologiska institutionen, Uppsala universitet, kommer och ber�ttar om sina uppsatsarbeten. Lars Holmberg har skrivit en C-uppsats: "Stockholms bostadsf�lt – En studie av bostadsinnehavare p� �stermalm i Stockholm och tankar kring Pierre Bourdieus till�mpbarhet p� svenska samh�llsf�rh�llanden". De arbetar f�r n�rvarande tillsammans med en D-uppsats inspirerad av Bourdieus Homo Academicus med titeln "Homo Upsaliensis" om Uppsalas professorer och de kommer att ber�tta om hur detta arbete fortskrider.
F�r den som �r intresserad finns Lars Holmbergs uppsats tillg�nglig i mappen i v�rt fikarum, V�sterbroplan 1.
F�ljande �r saxat ur uppsatsen:
"Denna uppsats ambition �r att unders�ka bostadspreferenser hos den dominerande fraktionen inom den h�gre klassen i Stockholms innerstad, och hur dessa kan konstitueras med hj�lp av Pierre Bourdieus teori och begreppsv�rld…Valet av �stermalm som den stadsdels om i synnerhet unders�ks sammanfaller med denna stadsdels specifika karakt�r och plats i den v�rdehierarki som innerstadens olika stadsdelar rangordnas efter…
Uppsatsen best�r av ett antal empiriska och teoretiska element.
Den f�rsta unders�kningen, den statistiska unders�kningen av Stockholms olika stadsdelar, socialdistrikt och f�rsamlingar genomf�rdes med hj�lp av statistisk �rsbok.
De ekonomiska och kulturella institutionernas lokalisering i Stockholms innerstad och dess f�rh�llande till varandra presenteras i en geografisk kartl�ggning. K�llan till dess geografiska l�ga har huvudsakligen varit Telefonkatalogen, Gula sidorna i Stockholmsdelen, samt intervjuer med specialister inom respektive f�lt.
Den tredje unders�kningen, det vill s�ga f�rnyelseagenternas identifikationer genomf�rdes med ett f�renklat enk�tformul�r. Denna unders�kningsgrupp best�ende av sjutton personer valdes subjektivt ut av mig och representerar agenter som mer eller mindre st�r utanf�r det f�lt eller delf�lt som unders�kts. De utg�rs av personer som �r boende i andra stadsdelar �n de unders�kta utanf�r Stockholms innerstad och �ven i st�rre eller mindre orter runt om i landet…
En unders�kning av l�genhetspriser f�r bostadsr�ttsl�genheter av liknande standard och storlek genomf�rdes med hj�lp av Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet Boextra…
Jag genomf�rde ocks� observationsstudier av de olika stadsdelarna…
Till sist genomf�rdes intervjuer med boende i stadsdelen �stermalm.
Dessa agenter var tio till antalet. De m�klare, fastighets�gare och boutiqueinnehavare som intervjuades var fyra till antalet…
Den teoretiska delen av uppsatsen behandlar Pierre Bourdieu, hans teori och metod. K�llmaterialet som anv�ndes f�r detta �ndam�l var huvudsakligen Pierre Bourdieus egna utgivningar, Donald Broadys avhandling om Pierre Bourdieu och hans f�rfattarskap och utgivningar om Bourdieu fr�n forsknings- och h�gskole�mbetet UH�. Mikael Palme har varit en stor inspirationsk�lla vad det g�ller den h�gre klassens tre fraktioner och hur dessa konstitueras f�r svenska f�rh�llanden…
Statistiken visar att innerstadens stadsdelar inte uppvisar n�gra st�rre skillnader vad g�ller inkomster, andel pension�rer etc. Den skillnad som finns existerar fr�mst p� det kulturella planet exempelvis hur man r�star politiskt. Dock finns vissa skillnader mellan stadsdelarna vad g�ller l�genhetsstorlekar, inkomster, antal sammanboende och s� vidare. Dessa skillnader �r dock sm� och analysen visade att exempelvis att de uppfattningar de tillfr�gade tillk�nde vissa stadsdelar inte �verensst�mde med de statistiska uppgifterna… Man kan fr�n de tv� gruppernas svar sluta sig till en intern rangordning av Stockholms innerstads olika stadsdelar, vad g�ller plats inom denna v�rdehierarki d�r �stermalm tilldelas en speciell plats som innehavare av framf�r allt ekonomisk makt…
F�ltets kulturella och ekonomiska institutioner visade sig vara knutna till ’ekonomin’ inom f�ltet och f�ljde f�ltets inneboende logik. Exempelvis teatrarna �r strukturellt homologa med sin publik… Detsamma g�ller skillnaden i konstgallerier och guldkrogarnas placering i f�rh�llande till sina respektive kulturella och ekonomiska fraktioner."
Hj�rtligt v�lkomna!
Mikael B�rjesson <mikael.borjesson@lhs.se>
Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi anordnar
Kursen ges i form av en introducerande f�rel�sning tisdagen den 8 april kl
9.00-12.00, L�rarh�gskolan, Aulan, H-huset, R�lambsv. 24
samt uppf�ljande seminarier vid senare tidpunkt.
Kursen �r avsedd som en introduktion f�r dem som avser att anv�nda statistikprogrampaketet SAS, Windows-version, ver. 6.11. F�rel�sare �r Mats Ramstedt, doktorand vid Sociologiska inst., Stockholms universitet, som kommer att behandla programmets grunder, hur man importerar filer och strukturerar data, enklare till�mpningar av programspr�ket samt genomf�rande av de mest element�ra statistiska operationerna. Mats Ramstedt kommer att sammanst�lla ett introduktionsmaterial till SAS f�r deltagarna.
Anm�lan eller fr�gor till Mikael B�rjesson <mikael.borjesson@lhs.se>, tel 08-737 56 55
Daan Vandenhaute <Daan.Vandenhaute@rug.ac.be>, doktorand vid Skandinaviska institutionen (Dept. of Nordic Studies), Universitetet i Gent, Belgien, presenterar sitt p�g�ende avhandlingsarbete om stencilr�relsen inom det svensk litter�ra f�ltet under 1970-talet. Nedan ett underlag.
/Donald Broady <broady@nada.kth.se>
*************************
Med tanke p�
t�nker jag genomf�ra min studie om 70-talets stencilr�relse inom svensk litteratur i f�ljande tre steg, i syfte att p�visa att det finns fog att tala om ett autonomt (litter�rt) f�lt, d�r det p�g�r strider mellan pretendenter och h�rskare i olika allianser, med olika konsekreringsmekanismer och f�ltspecifika normer r�rande vad litteratur b�r vara, samtidigt som unders�kningen bidrar till den empiriska beskrivningen av den nyare svenska litteraturen:
(I) Ett kapitel d�r sj�lva tidskrifterna [FOTNOT 1] beskrivs och analyseras (p� liknande s�tt som Holmberg, 1987, gjort med de unglitter�ra tidskrifterna fram till Rondo - detta underl�ttar m�jliga j�mf�relser) och d�r deras inneb�rdes positioner beskrivs samt deras positioner inom (de litter�ra) tidskrifternas rum. Det g�ller bl.a. att visa att fenomenet inte g�r att reducera till en konsekvens av den s.k. f�rlagskrisen utan att stenciltidskriften �ven �r utslag av ett "positivt" val. Dessutom m�ste visas att begreppet "stencilr�relse" t�cker olika inneh�ll. Broady och Palme tolkar periodens kulturella f�r�ndringar som ett resultat av en demografisk katastrof (Ord&Bild, 1992:1). Denna hypotes m�ste pr�vas noggrant. Det kan t.ex. ifr�gas�ttas om F�rfattarf�rlaget ("etablerade" f�rfattare som dessutom publicerar sig p� andra etablerade f�rlag vid sidan om), F�rfattarens Bokmaskin (40-talister som har b�de prosapublikationer p� Bonniers och refuseringar bakom sig) och Guru Papers (50-talister och debuterande lyriker) kan analyseras utifr�n en enda f�rklaringsmodell.
(II) Dylika fr�gor ger upphov till ett andra kapitel d�r de positioner som stencilpoeterna intar inom det litter�ra f�ltet unders�ks. Ett intressant tillv�gag�ngss�tt �r att unders�ka tidskriftmedarbetarnas sociala bakgrund och att systematiskt analysera deras kapitaltillg�ngar. H�r m�ste �ven ing� en receptionsunders�kning [FOTNOT 2], en beskrivning av f�rlagsl�get och av orienteringsm�jligheterna (litter�ra f�rebilder, genrehierakier, konsekreringar).
(III) Sista steget kan d� vara att analysera en rad olika positionstaganden [FOTNOT 3]. Jag t�nker nu p� Vesuvius-poeternas litter�ra aktiviteter (Bruno K. �ijer, Eric Fylkeson och Per Erik S�der), Per Lindgren och Ragnar Str�mberg (Konflikt) och Bengt Berg (Rallarros).
FOTNOT 1. Dvs. jag tar upp endast de tidskrifter som visar klara ambitioner - som erk�nns som s�dana av de �vriga spelarna - att bli ett namn, till skillnad fr�n den amat�rverksamhet som f�rekommer vid samma tid och som anv�nder sig av samma tekniska reproduktionsm�jligheter (stencil, offset) men som inte utg�r tilltr�desinstrument.
FOTNOT 2. Jag tror att det inte p� n�got s�tt �r tal om att f�ltets autonomi under perioden s�tts ur spel s�som Sapiro konstaterat om det franska litter�ra f�ltet under krigs�ren. Det g�ller snarare en "rapprochement de l'avant-garde politique et de l'avant-garde intellectuelle" [in casu litter�rt] (Kauppi, 1990, s. 115) - vilket �r v�rt att unders�ka vidare -, som inte leder till att de f�ltspecifika reglerna (typ "Toute conformit� � un jugement ext�rieur aux pr�occupations d'ordre litt�raire ferait imm�diatement perdre toute valeur litt�raire � une production quelconque", P�ru, 1991, s. 61) upph�r att g�lla.
FOTNOT 3. "Sans critique, pas de participation � la vie litt�raire, au march� qui fixe le cours des valeurs." (P�ru, 1991, s. 54)
REFERENSER
Broady, Donald, Sociologi och epistemologi, Sthlm, 1990
Bourdieu, Pierre, Les r�gles de l'art, Paris, 1992
Kauppi, Niilo, Tel Quel: la constitution sociale d'une avant-garde, Helsinki, 1990
P�ru, Jean-Michel, Une crise du champ litt�raire fran�ais, Actes de la recherche en sciences sociales, nr 89, 1991, s. 47-65
Viala, Alain, Effets de champ, effets de prisme, Litt�rature, 1988, s. 64-71
Daan Vandenhaute, mars 1997
Kallelse:
Seminariet skall redovisa l�get inom projektet "Den svenska
gymnasieskolan i det nya Europa. Transnationella inslag i utbildningsinstitutionernas
f�lt och elevernas levnadsbanor". Ingrid Heyman och Mikael Palme skall ber�tta med
utg�ngspunkt i n�gra rapporter de nu f�rdigst�ller. I projektet medverkar ocks�
Mikael B�rjesson, Jonas Gustafsson, Wojtek Kalinowski, Helena Wulff och jag sj�lv. Vi
har alla behov av att dryfta p�g�ende och planerade delstudier. Kopior av Ingrids
rapportutkast (om kvalitativa studier i tre skolor i Stockholmstrakten) tillhandah�lles
av Mikael B�rjesson <mikael.borjesson@lhs.se>.
V�l m�tt!
/Donald Broady <broady@nada.kth.se>
************
I en rapport skall rapporteras ett �rs studier av utbildningsinstitutionernas f�lt och elevers levnadsbanor i den nya svenska gymnasieskolan. Huvudvikt har lagts vid kvalitativa studier av framf�r allt elevers – och f�r�ldrars – strategier att ut�ka sina symboliska tillg�ngar med hj�lp av transnationella strategier. Somliga synes ha p�b�rjat en klassresa som f�r�ldrarna ig�ngsatt f�r egen del trettio �r tillbaka, andra verkar bef�sta sitt kulturella kapital med samma slag av strategier.
De enskilda har f�tt st�rre frihet att v�lja studiev�g och har ocks� m�jlighet att f�rl�gga delar av sina studier utomlands. N�r kommuner och skolenheter har st�rre frihet att utforma och profilera sin utbildning f�r det konsekvenser s�v�l f�r de inblandade som f�r andra t.ex. f�r presumtiva elever som ser till det symboliska v�rde utbildningen vid en best�md skola kan ge. Allt s�dant har vi funnit intressant att ta del av. Vilka elever som v�ljer vad av det utbud som finns, hur tar sig skolornas profilering ut �r fr�gor som varit styrande i det empiriska arbetet.
Den nya gymnasieskolan med en st�rre valfrihet – i varje fall f�r vissa elever – att v�lja skola, kurser, inriktning etc. ger ytterligare chanser f�r elitens elever att f�rmera sitt kapital. Temat Europa i skolan har anv�nts som id�program och pedagogisk profil f�r flera skolor, vilka l�gger s�rskild tonvikt vid spr�k, internationella fr�gor, samh�lls- och n�ringsliv i olika l�nder liksom �ven kultur och politik.
P� grund av det kortsiktiga perspektivet – studier under 1 �r p� halvtid – har krafterna koncentrerats till elevers och f�r�ldrars syn p� och bruk av de m�jligheter som finns av transnationellt slag. F�rst i slutet av �r 1996 fick projektledningen besked om att projektet kan fortg� ytterligare tv� �r. Denna rapport f�r d� betraktas som en inledning f�r kommande studier; som en delrapport. Ett f�tal gymnasieskolor med alldeles s�rskild inriktning mot internationella kontakter och spr�kf�rdjupning har vi valt att studera. Dessa �r Kungsholmen gymnasium och Frans Schartaus gymnasium samt det nyetablerade Viktor Rydbergs gymnasium. Dessa tre gymnasieskolor har vi valt d�rf�r att de har olika men klart uttalade m�l att f�rbereda eleverna f�r vidare studier i Sverige eller utomlands samt f�rbereda f�r ett arbetsliv som str�cker sig l�ngt in p� n�sta �rhundrade. Spr�kundervisningen, framf�r allt i engelska, men p� en skola �ven i tyska och franska, �r framtr�dande. I stor utstr�ckning sker undervisningen p� annat spr�k �n svenska. Dessa skolor har gjort stora anstr�ngningar att internationalisera undervisningen och utbildningen.
V�lkomna med synpunkter framf�r allt p� hur rapportens slut skall gestalta sig!!
Ingrid Heyman <ingrid.heyman@ped.uu.se>
************
Inneh�llet i tv� rapporter under utarbetande kommer att presenteras.
Den f�rsta utg�rs av resultaten av en statistisk analys av gymnasieskolans sociala struktur i Stockholmsomr�det efter 1991 �rs gymnasiereform (n�rmare best�mt l�s�ret 1995/96 och n�r utg�ngspunkten �r eleverna i �rskurs 2, dvs andra det studie�ret d� differentieringen p� gren inom de olika studieprogrammen sker). Denna rapport har samma uppbyggnad som den tidigare studien Gymnasieskolans sociala struktur i Stockholmsregionen f�re 1991 �rs skolreform (Rapporter fr�n Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi, 10, 1994) och n�rmare sig sitt �mne ur tv� perspektiv: a) vilka �r relationerna mellan gymnasieskolor och gymnasieutbildningar (program, grenar, profilerade utbildningar) n�r h�nsyn tas till deras rekryteringsprofiler, och b) hur ser utbildningsvalen i gymnasiet ut inom olika grupper av elever, avgr�nsade efter de tre dimensionerna socialt ursprung, k�n och m�tt av skolframg�ng i h�gstadiet? En central fr�ga som ska diskuteras �r vad detta slags registerdata s�ger om strukturella f�r�ndringar i gymnasieskolan n�gra �r efter 1991 �rs reform. I samband med denna presentation kommer jag att kort redog�ra f�r de register �ver gymnasieelever som forskningsgruppen nu f�rfogar �ver (de klassificeringar och variabeldefinitioner som gjorts, databasformat, framtida tillg�nglighet, osv.).
Den andra rapporten avser den etnografiska studie Ingrid Heyman och undertecknad genomf�rde p� S�dra Latins och Frans Schartaus gymnasier inom ramen f�r de p�g�ende studierna av gymnasieskolan. Eftersom denna studie redan presenterats vid ett tidigare tillf�lle, ska denna g�ng perspektivet begr�nsas till vissa fr�gest�llningar av metodiskt och teoretiskt intresse f�r de studier som nu f�rbereds. Dels kommer en korrespondensanalys av svaren p� den enk�t som genomf�rdes p� de tv� skolorna att presenteras och diskuteras, inte minst ur metodologisk synpunkt. Dels kommer metodologiska aspekter av n�gra centrala analytiska begrepp i Bourdieutraditionen att diskuteras utifr�n mycket konkreta erfarenheter fr�n f�ltarbetet p� de tv� skolorna och med eleverna och deras f�r�ldrar, n�mligen habitusbegreppet, kapitalbegreppet, f�rh�llandet mellan ett strukturellt perspektiv � ena sidan och de enskilda individernas och familjernas historia � den andra, samt, slutligen, f�rh�llandet mellan olika slags data (direktobservation, elev- och f�r�ldrarintervjuer, enk�tdata, data om skolorna och l�rarna, offentliga registerdata). Meningen �r inte att f�rs�ka f�ra en diskussionen p� h�g teoretisk niv�, utan att t�mligen konkret diskutera erfarenheter fr�n denna tidigare studie och inte minst bristf�lligheter av metodologisk natur.
Mikael Palme <mikael.palme@lhs.se>
Obs, anm�lan kr�vs:
Uppsala University, 20-21 March 1997
Arranged by the research network Forum f�r studier av utbildning och kultur.
Participants: Urban Dahll�f, Ulf P. Lundgren et al.
Language: Swedish.
Anm�lan till <pia-maria.ivarsson@ped.uu.> , som �ven l�mnar mer information.
Inbjudan till
Inbjudan till symposium – OBS, anm�lan kr�vs!
Ramfaktorteorin har sedan sextiotalet haft stor betydelse f�r f�rst�elsen av pedagogiska fenomen. Teorin har anv�nts f�r att f�rklara s�v�l l�roplaners genomslagskraft som verksamheten i klassrummet. I det h�r symposiet skall vi behandla ramfaktorteorin i relation till id�er och diskussion om utbildning och p�g�ende f�r�ndringar i skola och samh�lle.
Symposiet arrangeras av Skolverkets n�tverk "Forum f�r studier av utbildning och kultur", som leds av Donald Broady och Sverker Lindblad. Vi planerar att inleda med lunch torsdagen den 20 mars och avslutar ocks� med lunch fredagen den 21 mars. P� torsdag kv�ll tr�ffas vi och �ter middag tillsammans.
Presentat�rer: Urban Dahll�f, Ulf P Lundgren, Donald Broady, Christina Gustafsson, Elisabeth Hultqvist, Daniel Kall�s, Sverker Lindblad, G�ran Linde, Agneta Linn�, Lars Naeslund, Fritjof Sahlstr�m och Ralf Sandberg.
Diskutander: Staf Callewaert, Ingrid Carlgren
Anm�lan skickas (g�rna med e-post) till Pia-Maria Ivarsson senast den 20 februari.
Ange vilka av f�ljande tre m�ltider du �nskar ta del av: * Lunch torsd 20/3
* Lunch fred fred 21/3
* Middag torsd kv�ll 20/3
Anm�lan skickas till per e-post, snigelpost, eller fax till:
Pia-Maria Ivarsson <pia-maria.ivarsson@ped.uu.se> , fax: 018-181651. Postadress: Pedagogiska institutionen, Box 2109, 75002 UPPSALA. (Gl�m inte att ange vilka m�ltider du vill ta del av)
V�nliga h�lsningar
Donald Broady <broady@nada.kth.se> , Sverker Lindblad <Sverker.Lindblad@ped.uu.se>
Arr. Forskarn�tverket Forum f�r studier av utbildning och kultur
De som �nskat lunch torsdag 20 mars tr�ffas p� Svenssons Krog & Bakficka, Sysslomansgatan 15, klockan 12.00. Sedan samlas samtliga i pedagogiska institutionens undervisningslokaler, Sturegatan 9, d�r symposiet �ger rum.
Torsdag 20 mars
Ordf�rande: Erik Wallin
13.15 Donald Broady och Sverker Lindblad: Inledning.
13.30 Urban Dahll�f: N�gra synpunkter p� ramfaktorteoretiskt t�nkande efter 30 �r.
14.00 Christina Gustavsson: Ramfaktorer och pedagogiskt arbete.
14.30 Kaffe.
15.00 Agneta Linn�: Moralen, barnet eller vetenskapen?
15.30 Sverker Lindblad, G�ran Linde och Lars-G�ran Naeslund: Ramfaktorteori och h�ndelselogik: En or�ttvis betraktelse?
16.00 Donald Broady: Det svenska hos ramfaktorteorin.
16.30 Staf Callewaert och Ingrid Carlgren avslutar med att kommentera dagens inl�gg och presentationer.
19.00 Festm�ltid. Vi tr�ffas �terigen p� Svenssons Krog & Balficka, festv�ningen.
Fredag 21 mars
9.00 Ralf Sandberg: Skolan som kulturell m�tesplats i tid och rum.
9.30 Sverker Lindblad och Fritjof Sahlstr�m: Gamla m�nster och nya gr�nser.
10.00 Kaffe.
10.30 Elisabet Hultqvist: Vad ska vi g�ra och varf�r? Om pedagogiken p� det individuella programmet.
11.00 Ulf P Lundgren: P� �terbes�k i ramfaktorteorin.
11.30 Staf Callewaert och Ingrid Carlgren avslutar med att kommentera dagens inl�gg och presentationer.
11.50 Donald Broady och Sverker Lindblad: Avslutning.
12.00 Avslutande lunch p� Svenssons Krog & Bakficka
Obs, anm�lan kr�vs:
Tid: tisdagen den 18 februari 1997 kl 14.00 -16.30. D�refter eftersits.
Plats: L�rarh�gskolan i Stockholm, "Duvslaget", V�sterbroplan 1, f�rsta v�ningen.
Seminarium med anledning av nyutg�van Ellen Key: Barnets �rhundrade. Oml�st hundra �r senare med introduktion och kommentar av Ola Stafseng. Informationsf�rlaget, Stockholm 1996, ISBN 91-7736-377-9.
Program
14.00 Samling
14.10 V�lkommen, tf professor Donald Broady, L�rarh�gskolan och Forum f�r pedagogisk
historia, och bokf�rl�ggare Ulf Heimdahl.
14.15 "Ellen Key, en introduktion". F�redrag av Skolverkets generaldirekt�r
Ulf P. Lundgren.
14.45 kaffepaus.
15.00 "Vad har Barnets �rhundrade gjort med Ellen Key?" F�redrag av Ellen
Key-k�nnaren och sociologen Ola Stafseng.
16.00 Informellt samtal, fr�gor och diskussion.
16.30 Eftersits med �l och sm�rg�s.
Arrang�rer: Forum f�r pedagogisk historia och Informationsf�rlaget.
Alla intresserade hj�rtligt v�lkomna. Ingen avgift.
Anm�lan (namn, telefon, fax) senast 14 februari till Informationsf�rlaget, Box 6884, 113 86 Stockholm, tel 08-340915, telefax 08-313903, e-post red@informationsf�rlaget.se. Ange i anm�lan om du t�nker delta i eftersitsen eller inte (detta f�r sm�rg�sbest�llningens skull).
Mer information fr�n Ann Mari Flodin, tel. 08-7653032, eller Informationsf�rlaget, tel. 08-340915.
| Forum f�r pedagogisk historia | Informationsf�rlaget |
| Donald Broady | Ulf Heimdahl |
Tisd 4 febr 1997 kl 09.30 intr�ffar "slutseminarium" d� Boel Englunds n�stan f�rdiga avhandlingsmanus uts�tts f�r granskning. En l�sgrupp kommer att ge sina kommentarer. Lokal: A35 p� adressen R�lambsv 24. Obs denna lokal finns i en byggnad fem minuters promenad fr�n d�r vi vanligen h�ller till.
Avhandlingens titel �r "Skolans tal om litteratur. Om gymnasieskolans litteraturstudium och dess plats i ett kulturellt �ter-skapande". Staffan Selander �r handledare.
I v�rt kafferum p� f�rsta v�ningen, V�sterbroplan 1, finns en holk som inneh�ller kopior av ett utdrag, att avh�mtas av den som s� �nskar. Den som vill l�sa rubbet f�r kontakta Boel <boel.englund@lhs.se>, tel arbete 08-7375657, tel hem 08-966644.
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/eve-97.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011
En fran�aise