-
Listen to this page -
Print main content - URL of this page is www.skeptron.uu.se/broady/trad-05-ht.htm
Vetenskapliga traditioner
Föreläsningsserie hösten 2005
i anslutning till kursen Lärares Arbete B
Föreläsningarna "Vetenskapliga traditioner" ingår i delkursen "Vetenskaplig verksamhet" inom Lärares arbete B. Även alla andra intresserade är välkomna.
Ansvariga för föreläsningsserien är professor Donald Broady och doktorand
Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>, båda verksamma vid ILU. Kontakta
någon av dem om du undrar över något.
Föreläsningarna inträffar vissa torsdagar kl 16.15-17.30 i Aulan,
Institutionen för lärarutbildning (ILU), Seminariegatan 1, Uppsala. Det är
lämpligt att vara i god tid om du vill vara säker på att få plats. Om det
kommer fler än aulan rymmer, gäller principen först till kvarn, dvs. de sist
anlända får inte plats.
Fyra föreläsningar ordnas under höstterminen, se schema nedan. Välj de två
som intresserar dig mest (du är förstås välkommen till fler om du vill). Om
var och en av dessa två föreläsningar ska du skriva en mycket kort
redogörelse, bara en A4-sida, där du försöker karaktärisera det slags
forskning som föreläsningen handlat om.
Se även:
- Tidigare föreläsningar i samma serie våren
2005
<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-05-vt.htm> - Tidigare föreläsningar i samma serie hösten
2004
<http://www.skeptron.uu.se/broady/uv/trad-04.htm>
2006-01-12
Kommentar till inlämnade redogörelser ht 2005
Det har varit roligt att läsa era inlämningar på momentet Vetenskapliga
traditioner. Eftersom ni inte har haft mer än 1 500 tecken på er för varje
föreläsning, har det krävts effektivitet i er karaktäristik av
föreläsningarna. Somliga av er har lyckats mycket bra med att i få ord med
god precision beskriva de olika forskningstraditionerna. En del av er har
skrivit synnerligen korta texter vilket resulterat i väl magra inlämningar
med alltför generella formuleringar. Jag tycker även att många av er i lite
för stor utsträckning använt föreläsarnas PowerPoint-presentationer i
stället för att på ett mer självständigt vis sammanfatta föreläsningarna.
Höstens omgång av Vetenskapliga traditioner har bestått av fyra tydligt
olika forskningsansatser (utbildningssociologiskt, utbildningshistoriskt,
psykologiskt och mikrosociologiskt). De fyra forskningstraditonerna skiljer
sig åt vad gäller vilka frågor som ställs, vilka metoder som används och vad
det är för typ av resultat man får. Av era inlämningar att döma har
olikheterna framgått av föreläsningarna.
Ida Lidegran
Schema ht 2005
Följande torsdagar:
Föreläsning 1: 2005-09-15 kl 16.15-17.30
Föreläsning 2: 2005-09-22 kl 16.15-17.30
Föreläsning 3: 2005-11-03 kl 16.15-17.30
Föreläsning 4: 2005-11-17 kl 16.15-17.30
***
Föreläsning 1, torsd 15 sept kl 16.15-17.30: Utbildningssociologisk forskning
Ida Lidegran: "Vilka elever väljer vilka gymnasieutbildningar i Uppsala?"
Ida Lidegran är doktorand i pedagogik vid Uppsala universitet
Lästips:
Donald Broady (red.), Skolan under 1990-talet. Sociala
förutsättningar och utbildningsstrategier, 2000
- PDF-version (4625 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27.pdf>
- HTML-version av inledningen
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/sec-27-inledn.html>
Ida Lidegran, Uppsala - en akademiskt dominerad gymnasieskola
(SEC Report 34, prel version, 2004)
PDF-version (976
KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-lidegran-040929-sec34-gy-uppsala.pdf>
***
Föreläsning 2, torsd 22 sept kl 16.15-17.30: Utbildningshistorisk forskning
Esbjörn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets födelse"
Esbjörn Larsson är doktorand i historia vid Uppsala universitet.
Presentationen från föreläsningen:
PDF-version (94 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-050922-utbsystemets-tillkomst.pdf>
Lästips:
Esbjörn Larsson: "Det svenska utbildningssystemets födelse - olika
perspektiv på den svenska läroverksutbildningens utveckling under
1800-talet", i Forskningsfronten flyttas fram, red. Hans Albin
Larsson, Bromma, 2003.
PDF-version (183 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-03-sv-utbsystemets-fodelse.pdf>
Esbjörn Larsson: Manligt och omanligt på Karlberg. En studie av
pennalistiskt våld inom Kungl. Krigsakademiens kadettkår.
Utbildningsvetenskapliga doktorandrådets forskningsdag den 10 maj 2004, ILU,
Uppsala universitet.
PDF-version
(314 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-larsson-esbjorn-040510-manligt-karlberg.pdf>
Esbjörn Larsson: Självverksamhet och självsvåldigt agerande. Manlighet i
norm och praktik vid kadettutbildningen på Karlberg under perioden
1792-1866, Sessionen "Manligt och kvinnligt i uppfostran och utbildning -
normer och praxis 1700-1900", Svenska Historikermötet 2005, Uppsala 22-24
april 2005.
PDF-version <http://www-conference.slu.se/historiker2005/program/Utbhistoria/p40larsson.pdf>
***
Föreläsning 3, torsd 3 nov kl 16.15-17.30: Psykologi
Ann-Margret Rydell: "Barns relationer med lärare och kamrater"
Ann-Margret Rydell är univ.lektor, Institutionen för psykologi. Hon forskar om utvecklingspsykologi och psykopatologi.
Lästips:
Rydell et al, "Representations of attachment to parents and shyness as
predictors of children's relationships with teachers and peer competence in
preschool", Attachment and Human Development, 7, 2005, p. 187-201.
(PDF-version tillgänglig i Carolinas tidskriftsdatabas)
Henricsson & Rydell : Elementary school children with behavior problems:
Teacher-child relations and selfperceptions. A prospective study",
Merrill-Palmer Quarterly, 50, p. 111-138.
(PDF-version tillgänglig i Carolinas tidskriftsdatabas)
***
Föreläsning 4, torsd 17 nov kl 16.15-17.30: Mikrosociologisk forskning om barn och unga
Ann-Carita Evaldsson: "Yngre skolbarns samspel och identitetsarbete (genus, etnicitet, klass etc.) i kamratgruppen"
Ann-Carita Evaldsson tillträde den 1 juli 2005 en professor i pedagogik vid Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet. Hon kommer närmast från Tema K vid Linköpings universitet. Hennes forskning kan kallas mikrosociologisk och berör etnicitet, genus, klass och barns perspektiv.
Powerpointpresentation från Ann-Carita Evaldssons föreläsning 17 nov
2005.
(78 KB)
<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/p-evaldsson-051117-kamratkulturer.ppt>
Lästips:
Ann-Carita Evaldsson: "Språkbruk och alternativa kamratkulturer bland barn i miljonprogramsförorter", s. 74-90 i Interaktion i pedagogiska sammanhang, red. Sverker Lindblad och Fritjof Sahlström, Liber, Stockholm 2001.
Examinationsuppgift: lämna in korta redogörelser
Föreläsningarna (föreläsningarna 1−4) behandlar olika vetenskapliga
traditioner. Du skall skriva en kort redogörelse för två av dessa
föreläsningar (valfritt vilka). Du skall:
Ange vilka av föreläsningarna 1−4 du tagit del av.
Välja två av föreläsningarna att redogöra för.
Skriva en redogörelse för var och en av de två valda föreläsningarna där du
försöker karaktärisera det slags forskning som föreläsningen handlat om.
Dina svar på punkterna ovan sammanställer du i ett Word-dokument. Behandla
varje fråga/delfråga under en egen rubrik. Varje redogörelse skall omfatta
1000−1500 tecken inklusive mellanslag. Infoga sidbrytningar så att varje
redogörelse börjar på en ny sida. Dokumentet skall ha filnamnet:
Efternamn_Förnamn_årmåndag VV3T HT2005 TRADITIONER
Du skickar det till Ida Lidegran
<ida.lidegran@ilu.uu.se> samt till
ida.lidegran.uu@analys.urkund.se
Glöm inte att skicka in uppgiften i tid!
De skriftliga redogörelserna bedöms som godkända eller som inte godkända.
Du som tidigare examinerats
behöver inte göra om det
Om du hösten 2004 eller våren 2005 genomfört och examinerats på momentet
Vetenskapliga traditioner (där föreläsningarna Vetenskapliga traditioner då
ingick) behöver du inte lämna in några redogörelser. Kontakta i så fall Ida
Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>
som noterar att du är klar.
Du är naturligtvis ändå varmt välkommen att ta del av höstens
föreläsningsserie.
Tanken med föreläsningarna
Syftet med föreläsningsserien är att lärarstudenter ska få inblickar i den livaktiga forskningen i Uppsala om utbildningsvetenskapliga frågor, dvs. frågor som berör bildning, utbildning, undervisning, fostran och lärande. Sådan forskning pågår inom många olika ämnen och vid många av universitets institutioner, alltifrån studier av fysikdidaktik vid Fysiska institutionen till livsåskådningsstudier vid Teologiska institutionen. Vid Institutionen för psykologi intresserar man sig för ADHD-barn och andra s.k. bokstavsbarn. Vid Historiska institutionen pågår en rad avhandlingsarbeten om utbildningens historia. Lingvisterna undersöker klassrumsspråket. Pedagogerna vid Pedagogiska institutionen och vid ILU undersöker klassrumsinteraktionen, skolreformerna, skolans och högskolans sociologi och IT i utbildningen. En hel del didaktisk forskning förekommer både vid ILU och andra institutioner, och didaktik har nyss blivit ett eget examensämne vid universitet. Det finns mycket mer.
Föreläsningsserien om forskningstraditioner ger dej tillfälle att möta några få bland alla dessa forskare och du får förstås bara glimtar av allt som pågår. Men under den övriga lärarutbildningen kommer du att erbjudas möjligheter till fördjupningar i någon eller några forskningstraditioner som du blir nyfiken på. Försök gärna själv ta reda på mer, till exempel genom att ta del av artiklar och rapporter från någon forskargrupp, eller genom att besöka öppna föreläsningar vid någon institution eller någon doktorsdisputation (alla disputationer är öppna för alla intresserade). Försök gärna hitta ett område inom vilket du så småningom kan tänka dig att skriva ditt examensarbete, kanske med handledare från någon forskningsmiljö som du tycker verkar spännande. Under vissa betingelser kan examensarbetet genomföras som en C-uppsats i något ämne. Du kanske till och med har lust att förbereda dig för att i framtiden eventuellt söka till någon forskarutbildning.
I den obligatoriska utbildningen ingår att du ska besöka två föreläsningar som du själv väljer. Om var och en av dessa två föreläsningar ska du skriva en mycket kort redogörelse, bara en A4-sida, där du försöker karaktärisera det slags forskning som föreläsningen handlat om.
URL of this page: www.skeptron.uu.se/broady/trad-05-ht.htm