<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-smk98.html>
Uppsala universitet, Institutionen f�r pedagogik och ILU, jan-maj 1998
Undervisningstillf�llen vanligen vissa m�ndagar kl 13.00-15.00. Lokal: Seminariet A (dvs ett rum p� andra v�ningen), Pedagogiska institutionen, Sturegatan 4, Uppsala. Ibland ges tillf�lle till f�rseminarium samt gemensam lunch samma dag fr�n kl 11.30 (kontakta Jonas Gustafsson<jonas.gustafsson@ilu.uu.se> om du har lust med f�rseminarium)..
Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Kursassistent: Jonas Gustafsson
Institutionssekreterare vid Pedagogiska institutionen �r Ingegerd �fverstedt
<ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>, tel 018-4712475.
V�r administrat�r vid ILU (Institutionen f�r l�rarutbildning) �r Christina Johansson
<christina.johansson@ilu.uu.se>,
tel 018-4712455, rum 3256.
Kursens diskussionsgrupp (intern, l�sordsskyddad) n�s p� adress http://www.skeptron.uu.se/dscftr/. Detta �r enklaste s�ttet att g�ra skriftliga alster tillg�ngliga f�r kursledning och andra deltagare. N�r du med din webbl�sare �ppnat diskussionsgruppens sidor kan du skicka ditt bidrag eller kommentera n�gon annans bidrag.
Deltagare kan placera material �ven p� den interna webben http://www.skeptron.uu.se/intftr/ men det �r lite kr�ngligare, sker med ftp.
Kursplan
Prel. schema
Anvisningar
Samh�llsvetenskapens "eviga fr�gor"
Elias, bibliografiskt
Foucault, bibliografiskt
Bourdieu, bibliografiskt
Kursansvarig: Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Kursassistent: Jonas Gustafsson <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>
M�L
Kursen skall ge en �verblick �ver f�rfattarskap, begrepp och metoder inom n�gra centrala samh�llsvetenskapliga traditioner.
KURSENS INNEH�LL OCH STRUKTUR
Kursen behandlar n�gra av samh�llsvetenskapens "moderna klassiker" med tonvikt vid deras f�rankring i skilda forskningstraditioner. Under kursen ber�rs b�de de forskningstraditioner som utg�r fr�n �ldre klassiska f�rfattarskap (Comte, Marx, Weber, durkheimanerna m.fl) och "moderna" klassiker, varmed avses f�rfattarskap fr�n och med ungef�rligen 1920-talet.
Kursen genomf�res i form av f�rel�sningar och seminarier. Deltagarna kommer att l�sa n�gra fullst�ndiga verk. Undervisningen inneb�r �ven n�rl�sning och diskussion av klassiska verk i korta utdrag. Kortare skriftliga redovisningar inl�mnas under kursens g�ng. Kursen avslutas med inl�mning av en examinationsuppgift.
EXAMINATION
F�r godk�nnande kr�vs dels aktivt deltagande, dels en godk�nd inl�mnad skriftlig examinationsuppgift, d�r l�sningen redovisas p� ett sj�lvst�ndigt s�tt. Samarbete till�tes och uppmuntras, men av redovisningen m�ste framg� vilka avsnitt varje deltagare haft eget ansvar f�r. Betygen godk�nd och icke godk�nd anv�nds.
LITTERATUR
Kurslitteraturen best�r av:
F�rsta bandet av andra utvidgade upplagan av Norbert Elias:
�ber
den Proze� der Zivilisation. Bern: Francke, 1969 (334 s.). Of�r�ndrat omtryck p�
Suhrkamp, Frankfurt am Main, flera upplagor.
Sv. �vers. Sedernas historia. Stockholm: Atlantis, 1989.
Eng. �vers. The History of Manners. New York: Pantheon, 1978
Michel Foucault: Surveiller et punir. Naissance de la prison.
Paris: Gallimard, 1975 (318 s.).
Sv. �vers. �vervakning och straff. F�ngelsets f�delse. Lund:
Arkiv F�rlag, 1987.
Norsk �vers. Overv�gning og straf. Det moderna f�ngselv�sens historie.
K�behavn: Rhodos/Oslo: Gyldendal Norsk Forlag, 1977.
Eng. �vers. Discipline and Punish: The Birth of the prison. New York:
Vintage/Random House, 1979.
Pierre Bourdieu: Homo academicus. Paris: Minuit, 1984. (289 s.)
Sv. �vers. Homo academicus. Stockholm/Stehag: Brutus �stlings
Bokf�rlag Symposion, 1996.
Tysk �vers. Homo academicus. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1988.
Eng. �vers. Homo academicus. Cambridge: Polity Press, 1988.
Ytterligare ett eller ett par moderna klassiska samh�llsvetenskapliga verk som v�ljes i samr�d med kursledningen.
Duplicerade kortare utdrag ur klassiska filosofiska och samh�llsvetenskapliga verk, utdelas i samband med kursen.
Ytterligare duplicerade texter som utdelas i samband med kursen.
Tisd 1998-01-27 kl 13.15-15.00 Seminariet A, Sturegatan 4: Introduktion
Tisd 1998-02-17 kl 13.00-15.00 Seminariet A, Sturegatan 4: Elias
Tisd 1998-03-10 kl 13.00-15.00 Seminariet A, Sturegatan 4: Foucault
Tisd 1998-03-31 kl 13.00-15.00 Sal 103, Sturegatan 9: Bourdieu
Tisd 1998-04-21 kl 13.00-15.00 Sal 103, Sturegatan 9 (obs lokal�ndring): Habermas
Tisd 1998-05-26 kl 13.00-15.00 Sal 103, Sturegatan 9: Diskussion av inl�mningsuppgifter.
Kurslitteraturen kan bytas ut mot annan, f�rutsatt att kursledningen ger sitt godk�nnande. Kurslitteraturen b�r om m�jligt l�sas p� originalspr�k, men det �r inget tv�ng. Ut�ver den egentliga kurslitteraturen l�ses handbokslitteratur och sekund�rlitteratur i m�n av tid och behov.
Deltagarna �r forskarstuderande i Pedagogik vid Uppsala universitet. �ven deltagare med annan bakgrund �r v�lkomna i m�n av plats och efter �verenskommelse med kursledningen. (Studerande med annan hemvist �n Pedagogiska Institutionen, Uppala universitet, m�ste f�r att tillgodr�kna sig kurspo�ngen inh�mta samtycke fr�n ansvariga l�rare vid den egna institutionen.)
Denna kurs planerades ursprungligen att ges vid L�rarh�gskolan i Stockholm. Doktorander vid L�rarh�gskolan i Stockholm erbjuds m�jligheter att f�lja kursen i Uppsala. Ifall n�gon doktorand vid L�rarh�gskolan i Stockholm har �gnat sommaren 1997 �t att l�sa in litteraturen till kursen och har sv�rt att resa till Uppsala, kan kursen genomf�ras som en l�skurs. Examinationen sker d� genom att en skriftlig inl�mningsuppgift s�nds till Donald Broady. Inl�mningsuppgiften skall skrivas enl. riktlinjerna nedan, men den inl�sta litteraturen skall vara mer omfattande �n den som anges i kursplanen. Om du �r doktorand vid L�rarh�gskolan och �nskar genomf�ra kursen i form av en l�skurs, skicka snarast ett f�rslag till rubrik f�r inl�mningsuppgift samt f�rslag till litteraturlista till Donald Broady <broady@nada.kth.se>.
F�r godk�nnande kr�vs dels aktivt deltagande, dels en godk�nd inl�mnad skriftlig uppgift, d�r l�sningen redovisas p� ett sj�lvst�ndigt s�tt (rena referat duger inte).
Det kursen framf�r allt kan erbjuda �r en m�jlighet till f�rdjupning i f�rfattarskap och problemomr�den som du har intresse av. V�lj litteratur som du tror att du kommer att ha gl�dje av �ven i framtiden. L�t inte kurspo�ngen bli den enda beh�llningen av l�sarbetet.
Inl�mningsuppgiften skall redovisa ett sj�lvst�ndigt l�sarbetet. Det skall framg� vad du p� egen hand f�tt ut av litteraturen. T�nk sj�lv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hj�lp av handb�cker och sekund�rlitteratur. Undvik rena referat av den l�sta litteraturen, och undvik att okritiskt �terge uppfattningar som cirkulerar i sekund�rlitteraturen. Din inl�mningsuppgift skall vittna om att du sj�lv g�tt i n�rkamp med originallitteraturen.
Inl�mningsuppgiften skall best� av en text som �r genomarbetad, �ven i spr�kligt avseende. D�r skall finnas korrekta och precisa k�llh�nvisningar med angivande av sidor. Det skall framg� vad du bygger dina slutsatser p�. L�saren m�ste kunna skilja mellan det du h�mtar ur originalliteraturen, det du h�mtar ur sekund�rlitteraturen och dina egna sj�lvst�ndiga tolkningar. Inl�mningsuppgiften skall f�rses med en f�rteckning �ver inl�st litteratur. Inl�mningsuppgiftens omfattning har ingen avg�rande betydelse —10 eller 15 sidor kanske kan vara lagom. Samarbete �r till�tet och uppmuntras, men i s� fall skall varje deltagare ansvara f�r f�rfattandet av en egen del av den gemensamt inl�mnade texten.
Inl�mningsuppgiften kan skrivas p� m�nga s�tt. Ett exempel p� en
inl�mningsuppgift �r Elisabeth Hultqvist, Vad ska vi g�ra och varf�r?
Om pedagogiken p� det individuella programmet (fr�n kursen Samh�llsvetenskapliga
forskningstraditioner, L�rarh�gskolan i Stockholm, januari—juni 1996) som finns p�
adressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/hultq1.html.
Det �r en uppgift som tar fasta p� f�rfattarens egna forskningsproblem och
f�rbinder dessa med de traditioner som behandlades under kursen. Observera att
meningen med kursen prim�rt �r att deltagarna skall g�ra sig f�rtrogna med
forskningstraditioner. Ni f�r mer �n g�rna skriva om egna forskningsproblem, men ni
m�ste d� relatera dessa till den litteratur ni l�st och visa att ni g�tt i n�rkamp
med f�rfattarskapen.
Ett annat s�tt att skriva en inl�mningsuppgift �r att j�mf�ra ett par f�rfattarskap, kanske med utg�ngrpunkt i hur de f�rh�ller sig till vissa bland Samh�llsvetenskapens "eviga fr�gor", se nedan.
D. Broady, 1998-02-20
Nedan en lista �ver somliga av samh�llsvetenskapens "eviga fr�gor". Jag f�resl�r att ni f�rs�ker j�mf�ra hur de f�rfattare vi diskuterar under kursen f�rh�ller sig till dessa fr�gor. S�dana j�mf�relser kan vara en utg�ngspunkt f�r v�ra fortsatta diskussioner under seminarierna och �ven, f�r de kursdeltagare som s� �nskar, en utg�ngspunkt f�r era skriftliga redog�relser. Jag p�minner om att ni ska l�mna ifr�n er skriftliga bidrag under kursens g�ng, inte bara som slutresultat. Enklaste s�ttet �r att d� och d� (�tminstone lika ofta som vi tr�ffas, dvs var tredje vecka) skicka en snutt till Jnas Gustafsson, eller (om du har webbl�saren Explorer 4) till diskussionsgruppen p� URL http://www.skeptron.uu.se/dscftr/. Det beh�ver inte vara n�gra f�rdiga texter, men ska f�rst�s bygga p� er l�sning.
"Vom Sehen in der Natur", Blau-We�-Bl�tter II, 1921, Heft 8-10, pp. 133-144.
Idee und Individuum. Eine kritische Untersuchung zum Begriff der Geschichte
. Phil. Diss., Breslau 1924.
Die Gesellschaft der Individen
, Uppsala 1939.
�ber den Proze� der Civilisation. Soziogenetische und psychogenetische Untersuchungen
. Bern: Verlag Francke AG, 1939. (2 uppl. p� Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1969).
Die h�fische Gesellschaft. Untersuchungen zur Soziologie des K�nigtums und der h�fischen Aristokratie. Mit einer Einleitung: Soziologie und Geschichtswissenschaft
. Neuwied und Berlin: Hermann Luchterhand Verlag, 1969. (2 uppl. p� Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1983).
Was ist Soziologie?
M�nchen: Juventa Verlag, 1970.
�ber die Einsamkeit der Sterbenden
. Suhrkamp, Frankfurt am Main, 1982.
Sport im Zivilisationsproze�. Studien zur Figurationssoziologie
(medf�rfattare Eric Dunning, utg. Wilhelm Hopf). M�nster: Lit Verlag, 1983.
Engagement und Distanzierung. Arbeiten zur Wissenssoziologie I
(utg. Michael Schr�ter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1987.
Humana conditio. Beobachtung zur Entwicklung der Menschheit am 40. Jahrestag eines Kriegsendes (8. Mai 1985)
. Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1985.
�ber die Zeit. Arbeiten zur Wissenssoziologie II
(utg. Michael Schr�ter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1988.
Die Gesellschaft der Individen
(utg. Michael Schr�ter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1988.
Studien �ber die Deutschen. Machtk�mpfe und Habitusentwicklung im 19. und 20. Jahrhundert
(utg. Michael Schr�ter). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1989.
Norbert Elias �ber sich selbst
(utg. A.J. Heerma van Voss och A. van Stolk). Frankfurt am Main: Suhrkamp, 1990.
The Symbol Theory
(utg. Richard Kilminster). London, Newbury Hill, New Delhi: Sage, 1991.
H�r f�rtecknas enbart bokutg�vorna, inte artiklar etc.
Maladie mentale et personnalit�. Paris: P.U.F., 1954 (2 omarb. uppl. Maladie mentale et psychologie. Paris: P.U.F., 1962).
Folie et d�raison. Histoire de la folie � l'�ge classique
. Paris: Plon, 1961 (2 rev. o. f�rk. uppl. Histoire de la folie � l'�ge classique. Paris: Gallimard, 1972).
En sv. �vers. av Histoire de Folie, 1972, �r Vansinnets historia under den klassiska epoken. Arkiv, Lund 1983
Naissance de la clinique : une arch�ologie du regard m�dical
. Paris: P.U.F., 1963 (nyutg�va 1972).
Raymond Roussel
. Paris: Gallimard, 1963.
Les mots et les choses. Une arch�ologie des sciences humaines
. Paris: Gallimard, 1966.
L'arch�ologie du savoir
. Paris: Gallimard, 1969.
Sv. �vers. Vetandets arkeologi. Bo Cavefors Bokf�rlag, Lund 1972.
L'ordre du discours, Le�on inaugural au Coll�ge de France prononc�e le 2 d�cembre 1970
. Paris: Gallimard, 1971.
Diskursens ordning. Installationsf�rel�sning vid Coll�ge de France den 2 december 1970
. Stockholm/Stehag: Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, 1993
Moi, Pierre Rivi�re, ayanat �gorg� ma m�re, ma soeur e mon fr�re... Un cas de parricide au XIX
e si�cle. Paris: Gallimard-Julliard, 1973 (kollektivt arbete, red. Foucault).
Surveiller et punir. Naissance de la prison
. Paris: Gallimard, 1975.
Sv. �vers. �vervakning och straff. F�ngelsets f�delse. Lund: Arkiv, 1987.
La volont� de savoir
(l'Histoire de la sexualit�, I). Paris: Gallimard, 1976.
Sexualitetens historia I. Viljan att veta
. Stockholm: Gidlunds, 1980
Le d�sordre des familles. Lettres de cachet des archives de la Bastille
(utg. Arlette Farge och M. Foucault). Paris: Gallimard-Julliard, 1983.
L'usages des plaisirs
(l'Histoire de la sexualit�, II). Paris: Gallimard, 1984.
Le souci de soi
(l'Histoire de la sexualit�, III). Paris: Gallimard, 1984.
R�sum�s des cours 1970-1982
. Paris: Julliard, 1989.
Postumt:
Dits et �crits 1954-1988
. Tome I-IV. �d. Daniel Denfert & Fran�ois Ewald. Paris: Gallimard, 1994.
Biografiskt, se t.ex. Eribon, Didier: Michel Foucault (1926-1984). Paris: Flammarion, 1989 (sv. �vers. Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, Stockholm/Stehag 1991), samt Eribon, Didier: Michel Foucault et ses contemporaines. Paris: Fayard, 1994.
Ut�ver Homo academicus, som ing�r i kursens k�rnlitteratur, kan n�mnas n�gra andra utg�vorna nedan, som framf�r allt �r valda f�r att visa hur f�ltbegreppet anv�nds. En s�rskild kurs om f�ltbegreppet planeras till v�ren 1999.
Pierre Bourdieu, Les r�gles de l’art. Gen�se et structure du champ litt�raire. Paris: Seuil, 1992. 480 s. ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagda analys av ett kulturellt f�lt, n�mligen konstens och litteraturens f�lt i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Svensk �ver. under utgivn. p� Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, 1998. Eng. �vers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field. Cambridge: Polity Press, 1996. P� engelska finns �ven ett antal f�rarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature(Ed. Randal Johnson). Cambridge: Polity Press, 1993.
Kulturens f�lt
, red. D. Broady. Under utgivn. p� F�rlaget Daidalos, 1998. Ca 300 s. En antologi som visa hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens f�lt.
P. Bourdieu, Le sens pratique, Paris, Minuit, 1980, ISBN 2-7073-0298-8 (475 sidor). Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som �nskar stifta grundlig bekantskap med hans nyckelbegrepp. Dock har boken n�gra �r p� nacken, vilket inneb�r att f�ltbegreppet �nnu inte �r s�rskilt utvecklat.
Boken f�religger i engelsk �vers. The Logic of Practice, Cambridge, Polity Press, 1990, ISBN 0-7456-1015-3 (333 sidor). Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une th�orie de la pratique, Gen�ve; Paris, Droz, 1972 (282 sidor), Entwurf einer Theorie der Praxis, Frankfurt am Main, Suhrkamp, 1976 (494 sidor) samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., 1977 ( 248 sidor). Den grundligare framst�llningen i Le sens pratique att f�redra framf�r dessa tidigare versioner.
P. Bourdieu, La noblesse d'�tat. Grandes �coles et esprit de corps. Paris: Minuit, 1989 (569 sidor). Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens f�lt och maktens f�lt i Frankrike.
Eng �ver. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power
. . Stanford: Stanford University Press, 1996
P. Bourdieu, Texter om de intellektuella, Stockholm/Stehag, Brutus �stling Bokf�rlag Symposion, 1992, ISBN 91-7139-035-9 (208 sidor). En liten urvalsvolym med j�mf�relsevis l�ttl�sta texter. Kan fungera som introduktion f�r den som inte �r s�rskilt bekant med Bourdieus f�rfattarskap. De flesta texterna belyser f�ltbegreppets till�mpning p� olika omr�den.
P. Bourdieu och Y. Delsaut: "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, no 1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen �r en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensf�lt.
Sv �vers. "Modeskaparen och hans m�rke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Stockholm/Sk�ne, Brutus �stling Bokf�rlag Symposion, 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1. (Denna utg�va �r en ny men inneh�llsligt of�r�ndrad upplaga av den bok som 1986 utkom p� Salamander Bokf�rlag).
P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. �nnu en uppsats om ett socialt f�lt, n�mligen det parisiska kulturliv d�r konstn�rer och gallerister, f�rfattare och f�rl�ggare, pj�sf�rfattare och teaterdirekt�rer r�r sig.
Sv. �vers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, 1991.
P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. �mnet �r det tyska intellektuella f�ltet under 1910- och 20-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi d�r Heidegger genomf�rde sin revolution.
Tysk �vers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Frankfurt am Main, Syndikat, 1976, ISBN 3-8108-0004-X (121 sidor), 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform �r L'ontologie politique de Martin Heidegger, Paris, Minuit, 1988, ISBN 2-7073-1166-9 (123 sidor).
P. Bourdieu och Lo�c J.D. Wacquant, R�ponses. Pour une anthropologie r�flexive, Paris, Seuil, 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor). En bred och j�mf�relsevis l�ttillg�nglig framst�llning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
Amerikansk version An Invitation to Reflexive Sociology. Cambridge: Polity Press, 1992.
P. Bourdieu, In other words. Essays Towards a Reflexive Sociology, Cambridge, Polity Press, 1990, ISBN 0-7456-0659-8 (223 sidor). Matnyttig samling av kortare uppsatser varav flertalet av metodiskt intresse.
P. Bourdieu, Die Intellektuellen und die Macht, Hamburg, VSA-Verlag, 1991, ISBN 3-87975-563-9 (124 sidor). P� tyska finns ett antal samlingar f�redrag och kortare uppsatser. Denna �r den som s�ger mest om Bourdieus nuvarande s�tt att analysera intellektuella f�lt.
P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'�conomie des �changes linguistique, Paris, Fayard, 1982.
Denna numer inte s�rskilt aktuella uppsatssamling b�r n�mnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) f�religger i svensk �vers.: "Vad det vill s�ga att tala. Det spr�kliga utbytets ekonomi", Skeptron 1, Stockholm, Symposion Bokf�rlag, 1984, pp. 27-59.
P. Bourdieu, Sur la t�l�vision. Suivi de L'emprise du journalisme. Paris: Liber �ditions, 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 s.).
Sv. �vers. Om televisionen, f�ljd av Journalistikens herrav�lde. Stockholm/Stehag: Brutus �stlings Bokf�rlag Symposion, 1998.
URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-smk98.html (avoid an older version at http://www.lhs.se/~broady/sec/k-smk98.html )
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011