Underlag till seminariet "Eliternas transnationella strategier i Frankrike och Sverige", Forskningsgruppen f�r utbildnings- och kultursociologi, L�rarh�gskolan i Stockholm, 30 maj 1997
Mikael B�rjesson
L�rarh�gskolan i Stockholm,
Internationalisering har blivit ett honn�rsord inom utbildningsv�rlden, och framf�r allt kanske inom den h�gre utbildningen. Enligt Sverker S�rlin, som studerat utbildningsv�rlden sedan medeltiden fram till idag, kan vi se en �kad internationalisering, eller snarare transnationalisering, av den h�gre utbildningen och forskningen de senaste decennierna. Ett p�st�ende som m�nga s�kert skulle skriva under p�. Vi kan d� st�lla oss fr�gan vad denna �kade transnationalisering best�r av?
F�r att besvara denna fr�ga �r det viktigt att skilja mellan tv� analytiska niv�er. Den ena kan s�gas vara diskursiv och syftar till att analysera "talet om" internationalisering, medan den andra, den faktisk niv�, s�ker att analysera vad som faktiskt sker inom h�gre utbildning betr�ffande internationalisering.
P� den diskursiva niv�n ger centrala styrdokument vid handen att internationalisering �r viktigt f�r den h�gre utbildningen. Studerar vi informationsmaterial och �rsredovisningar fr�n olika universitet och h�gskolor finner vi bel�gg f�r internationaliseringens �kade betydelse �ven p� de olika h�gskolorna och universiteten.
Motsvaras d� dessa programf�rklaringar av reella satsningar – och vidare, vari best�r den s. k. internationaliseringen? P� den faktiska analysniv�n �r det l�mpligt att skilja mellan olika former av internationalisering. Internationalisering kan s�gas omfatta
1) Student- och forskarmobilitet, att svenska studenter, l�rare och forskare vistas utomlands vid utl�ndska universitet och h�gskolor, samt att motsvarande grupper vistas vid svenska universitet och h�gskolor, vilket kan ske inom ramen f�r olika utbytesprogram eller genom informella kontakter,
2) Undervisning p� fr�mmande spr�k, vilket inneb�r att svenska studenter l�r sig ett fr�mmande spr�k men �ven att utl�ndska studenter l�ttare kan tillgodog�ra sig undervisningen,
3) Anpassning av undervisningens struktur och kurser efter internationell standard,
4) Forskarsamarbete med utl�ndska forskningsmilj�er, vilka kan vara formellt reglerade eller av mer informell karakt�r,
5) �mnens karakt�r, att de utg�r fr�n ett internationellt perspektiv, eller att sj�lva objekten �r internationella
Att internationalisering �r av stor betydelse f�r den h�gre utbildningen torde vara st�llt utom allt tvivel. Exempelvis har antalet svenska studenter som studerar utomlands p� egen hand �kat fr�n ca 2 000 studerande 87/88 till ca 15 000 studerande 95/96 och antalet utbytesavtal har �ven det �kat markant. Det �r inte bara fr�gan om ett honn�rsord, internationaliseringen har faktiska konsekvenser f�r utbildningssystemet och d�rmed f�r olika sociala gruppers utbildningsstrategier och sociala reproduktion. Projektet Eliter och transnationella utbildningsstrategier syftar till att ge svar p� hur internationaliseringen p�verkar det svenska h�gskolesystemet och vilken betydelse de transnationella utbildningsstrategierna spelar f�r olika sociala grupper. Flera olika unders�kningar �r planerade att genomf�ras. F�r att studera hur de olika sociala grupperna g�r bruk av transnationella utbildningsstrategier �r ett statistisk datamaterial best�llt fr�n SCB, d�r samtliga svenska studenter som l�ste utomlands med studiemedel under 95/96 skall ing�. Dessa skall sedan relateras till de som l�ser inom den svenska h�gskolan. Vidare �r tv� mer detaljerade unders�kningar planerade av svenskar som l�ser utomlands i New York-omr�det och i Parisomr�det, tv� omr�den som representerar de tv� mest popul�ra l�nderna f�r svenska utlandsstudenter.
De resultat som skall presenteras h�r grundar sig p� en explorativ unders�kning av olika utbildningsinstitutioner i Stockholm. M�let har varit att f�rs�ka kartl�gga vilka former av internationella satsningar som finns och studera skillnader mellan de olika l�ros�tena. Unders�kningen �r i huvudsak baserad p� intervjuer med ansvarig f�r det internationella arbetet, dels p� central niv�, dels p� institutionsniv� och fakultetsniv�. Ytterligare information har h�mtats fr�n olika informationsmaterial, exempelvis informationsbroschyrer f�r de som vill �ka utomlands och studera, eller f�r de som �r intresserade av att studera i Sverige, statistik �ver studentmobilitet, �rsredovisningar, kursplaner etc. Vidare har ocks� studenter vid de olika utbildningarna som studerat utomlands intervjuats. F�r att f� en mer generell bild av internationalisering har �ven f�retr�dare f�r andra organisationer med internationella uppdrag, som H�gskoleverket, Svenska Institutet, Sverige-Amerika stiftelsen och Studying Stockholm intervjuats. Tonvikten h�r kommer dock att ligga vid de olika utbildningss�tenas internationella satsningar. Vilka resultat har d� framkommit i unders�kningen?
F�r det f�rsta kan vi konstatera att de internationella satsningarna till stor del f�ljer det svenska h�gskolef�ltets struktur Mikael Palme och Donald Broady har i tidigare unders�kningar visat att de svenska h�gskoleutbildningarna utg�r ett hierakiserat system d�r en dominerande pol och en dominerad pol �terfinns. De h�gskolor och institutioner som �r mest utpr�glat internationella �r Karolinska institutet, Handelsh�gskolan och Kungliga tekniska h�gskolan, vilka intar de mest dominerande positionerna inom h�gskolef�ltet. Ser vi till studentutbyte s� skickar KI idag ut mer �n 50% av sina l�karstuderande utomlands n�gon g�ng under utbildningen, motsvarande siffra �r f�r Handels �ver 30% och f�r KTH n�rmare 25%. I princip tar man �ven emot liknande andelar studenter fr�n utlandet. Detta kan j�mf�ras med exempelvis Stockholms universitet, d�r den juridiska fakulteten skickar ut flest studenter och har en andel p� 10-15% av sina studerande. Vi finner �ven skillnader i vilka former av avtal och skolor som de olika l�ros�tena har utbyte med. De flesta olika m�jligheterna f�r utlandsstudier och utlandspraktik finns p� Karolinska, medan Handels har de mest exklusiva utbytesprogrammen. Handels ing�r exempelvis i ett utbytesprogram d�r de b�sta handelsh�gskolorna i tolv Europeiska l�nder ing�r. Men internationaliseringen �r inte endast en fr�ga om studentutbyte. Ett annat viktigt inslag i internationaliseringen �r undervisning p� fr�mmande spr�k, vilket utan undantag inneb�r engelska. Antalet kurser som h�lls p� engelska har �kat drastiskt p� de olika utbildningsinstitutionerna.
Betr�ffande studenterna kan vi st�lla oss fr�gorna vilken roll utlandsstudierna spelar i studenternas livsbanor och vilken form av investering utlandsstudierna b�r ses som? Utifr�n de genomf�rda intervjuerna med studenter som studerat utomlands en eller tv� terminer genom n�got utbytesprogram, framst�r de spr�kliga investeringar och den kulturella erfarenheten som viktigast. Sj�lva studierna spelar �ven de en viss roll, men framh�lls inte som speciellt viktiga, oftare n�mner man att man �nskat komma ut och se sig om i v�rlden eller att man helt enkelt ville ha ett avbrott fr�n studierna h�r hemma. P� fr�gan vad man fr�mst anser att utlandsstudierna har givit �r det framf�r allt de spr�kliga kunskaperna och erfarenheten av annan kultur som dominerar uttalandena. Vid samtal med de som ansvarar f�r utbytena p� institutionerna, bekr�ftas dessa motiv f�r och erfarenheter av utlandsstudierna, med det till�gget att vissa �ven anger att de s�ker sig utomlands f�r att studierna d�r �r b�ttre �n i Sverige. Dessa studenter prefererar ofta de prestigefyllda universiteten i exempelvis USA.
En annan fr�ga av stort intresse f�r projektet �r fr�gan om f�rekomsten av en transnationell utbildningsmarknad. Utifr�n det h�r insamlade materialet om internationella satsningar inom h�gre utbildning i Stockholm kan vi finna flera indikatorer p� f�rekomsten av en transnationell utbildningsmarknad. Det tydligaste tecknet utg�rs av de olika str�mmarna av utbytesstudenter. Totalt sett s� manifesteras Sveriges dominerade position i det faktum att vi har en negativ utbytesbalans, det �ker ut ca 20 000 svenska studenter varje �r medan endast ungef�r 10 000 utl�ndska studenter kommer hit f�r att studera. Det finns vidare ett tydligt m�nster i hur str�mmarna av studenter g�r, vilket kan ses som en indikator p� de olika l�ndenas positioner inom ett transnationellt utbildningsf�lt. Svenska studenter prioriterar ofta engelskspr�kiga l�nder, d�r USA intar den mest dominerade positionen, och betr�ffande de europeiska l�nderna, prioriteras framf�r allt Tyskland och Frankrike. D�remot �r det f� anglosaxiska studenter som kommer till Sverige f�r att studera, medan tyska och franska studenter kommer i ungef�r lika stor utstr�ckning som svenska studenter �ker dit. De l�nder som skickar betydligt fler studenter till Sverige �n de tar emot �r de sydeuropeiska och de icke anglosaxiska l�nder utanf�r Europa.
Back to SEC home page
Last updated 25 May 1997