C-kurs i pedagogik, jan-maj 2002

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt02.htm>

Kursledare Jonas Gustafsson  <jonas.gustafsson@ilu.uu.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/jongus, telefon  018-4712485
Examinator
Donald Broady <broady@nada.kth.se>
Admin. Christina Johansson <christina.johansson@ilu.uu.se>, ILU, rum 3256, tel 018 -4712455. Postadress: SEC, ILU, Uppsala universitet, Box 2136, 750 02 Uppsala.

Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema

Instruktioner till deltagarna
Examinationsuppgifter
Om den avslutande essän

Samhällsvetenskapens eviga frågor

 


KURSPLAN

PEDAGOGIK C , 20 poäng
EDUCATION C, 30 ECTS-credits
Kurskod:  4LU356

1. BESLUT OCH RIKTLINJER

Kursen är en fristående kurs.
Kursansvarig institution: Institutionen för lärarutbildning.

2. SYFTE

Den studerande skall förvärva insikter i olika forskningstraditioner och vetenskapsteoretiska problem med anknytning till utbildningsforskningen, samt inhämta kunskaper om olika metoder för insamling och analys av data. Genom att skriva en uppsats skall den studerande dessutom utveckla kunskaper och färdigheter i att genomföra en vetenskaplig analys och redovisa den i skriftlig form.

3. INNEHÅLL

Kursen består av två delkurser:

Vetenskapliga perspektiv, 10 poäng
- Introduktion till olika vetenskapliga perspektiv inom utbildningsforskning
- Orientering om för pedagoger relevanta kunskapsområden som t ex didaktik och kulturvetenskap
- Datainsamlings- och bearbetningsmetoder samt tillämpningsövningar

Examensarbete, 10 poäng
- Ett självständigt skriftligt arbete

 4. UPPLÄGGNING OCH VERKSAMHETSFORMER

Föreläsningar,  seminarier och skriftliga uppgifter. Examensarbetet innebär ett självständigt arbete under handledning enskilt och/eller i seminarieform.

5. FÖRKUNSKAPSKRAV

40 poäng i pedagogik eller motsvarande.

6. EXAMINATION

Examination sker genom muntliga och skriftliga uppgifter samt ett självständigt  skriftlig arbete på 10 poäng.

Som betyg används något av uttrycken väl godkänd, godkänd eller underkänd.

Studerande som underkänts på kurs eller del av kurs har rätt att inom rimlig tid genomgå förnyad examination för att få godkänt resultat.

7. ÖVRIGA FÖRESKRIFTER

Vid kursstart skall kursens lärare, efter samråd med de studerande, fastställa vilka moment som kräver obligatorisk närvaro. Samtidigt skall läraren presentera former för närvarokontroll och anvisningar för hur obligatoriska moment skall tas igen.

Kurslitteratur, se bilaga


KURSLITTERATUR
PEDAGOGIK C, 20 poäng

KURSLITTERATUR
PEDAGOGIK C, 20 poäng

Kurskod: 4LU356

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2001). Textens mening och makt. Metodbok i samhällsvetenskaplig textanalys. Lund: Studentlitteratur. 344 s.

Bjerg, Jens (red) (2000). Pedagogik, en grundbok. Stockholm: Liber. 370 s.

Broady, Donald (1998). Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 15. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf./ 26 s.

Broady, Donald (1998). ”Inledning: en verktygslåda för studiet av fält”. I Donald Broady (red). Kulturens fält . S 11-26. Göteborg: Daidalos. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf. / 15 s.

Broady, Donald (red).Läsestycken för samhällsvetare (1998). 5 uppl. Uppsala: SEC/ILU, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6. /Finns i PDF-version på webbadressen http://www.skeptron.uu.se/ broady/sec/sec-6.pdf  ./ 66 s.

Dahmström, Karin (2000). Från datainsamling till rapport. Att göra en statistisk undersökning.   uppl. Lund: Studentlitteratur. 325 s.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. 286 s.

Lindensjö, Bo & Lundgren, Ulf P. (2000). Utbildningsreformer och politisk styrning. Stockholm: HLS förlag. 220 s.

Stake, Robert E. (1995). The art of case study research. London: Sage. 175 s.

En doktorsavhandling som väljs i samråd med kursledningen tillkommer. Ca 200 s.        

Kortare artiklar som utdelas vid kursstart kan tillkomma.

Totalt ca 2000 sidor


Deltagare, Ped C vt 2002

Jonas Gustafsson
ILU

 

Helfart

Lindberg, Linda                          linda.borga@spray.se

Angeberg-Fredlund, Margareta                    M_Angeberg@hotmail.com

Szabo, Maria                           ronja74@hotmail.com

Folke-Fichtelius, Maria               maria.folke-fichtelius@fortbild.se

Engler, Veronika                      veronika.engler@telia.com

Holmström, Mikaela                        mikaelaholmstroem@hotmail.com

Beatrice Westerberg                  beatrice_w@hotmail.com

Lars Löfgren                                    larsloefgren@hotmail.com

 

Kvartsfart

Ryding, Marianne                      botvid@swipnet.se

Ulander, Brita                             brita.u@vinator.se

Nilsson, Marina                         marina.nilsson@sandviken.se

Palm, Margareta                    margareta.palm@swipnet.se

Johansson, Ing-Marie                     i-mj@privat.utfors.se

 

Uppsats

Ringmar, Cecilia              cecilia.ringmar@ebox.tninet.se


Schema

Jonas Gustafsson
ILU
Uppsala universitet

C-kurs pedagogik vt 2002

Datum

Kl

Timmar

Moment

Lärare

Kommentar

Tis 29 jan

17.15-18

1

Introduktion

Jonas Gustafsson

praktikaliteter

 

18.15-20

2

Föreläsning

Pedagogik som vetenskap

Donald Broady

Föreläsning

Tis 12 feb

17.15-20

3

Vetenskapsteoretiska

perspektiv

Jonas Gustafsson

Föreläsning

Tis 19 feb

17.15-20

3

Enkätkonstruktion I

Mikael Börjesson

Föreläsning

Tis 26 feb

17.15-19

2

Inför uppsatsarbetet

Carl-Anders Säfström

Föreläsning

 

19.15-20

1

Intervjumetodik I

Jonas Gustafsson

Föreläsning

Ons 6 mars

17.15-19

2

Etnografisk metod I

Monica Axelsson

Föreläsning

Tis 12 mars

17.15-19

2

Enkätkonstuktion II

Mikael Börjesson

Uppföljning

 

19.15-20

2

Intervjumetodik II

Jonas Gustafsson

Uppföljning

Ons 20 mars

17.15-19

2

Diskursanalys I

Ulrika Tornberg

Föreläsning

 

19.15

1

Etnografisk metod II

Monica Axelsson

Seminarium

Tis 2 april

17.15-19

2

Utbildningspolitik

Ulf P Lundgren

Föreläsning

 

19.15-21

2

 

 

Jonas Gustafsson

Seminarium

Onsdag 10 april

17.15-19

2

Diskursanalys II

Ulrika Tornberg

Uppföljning

 

19.15-21

2

Litteraturseminarium

Jonas Gustafsson

Bjerg

Tis 16 april

17-20

3

Inför uppsatsen II

Carl-Anders Säfström

Seminarium

Tis 7 maj

17-20

3

Inför uppsatsen III

Carl-Anders Säfström

Seminarium

Tis 21 maj

17-20

3

Examination

Jonas Gustafsson

Donald Broady

 

 

 


Instruktion till kursdeltagarna 2002-01-29 

Enkätuppgiften

Syftet är att studenterna ska bli mer förtrogna med statistiska arbetsmetoder och redovisningar. Enkäten kan genomföras som paruppgift.

Intervjuuppgiften

Granskning av avhandling

I kursen ingår att läsa en doktorsavhandling. Främst ska de metodiska aspekterna granskas. Varje student ska skriva en kortare essä där avhandlingens teoretiska ansats och metodiska frågor belyses och diskuteras.

Avslutande essä

En längre essä – ca 8-12 sidor – där skilda vetenskapliga och metodiska förhållningssätt diskuteras, gärna i anslutning till det egna kommande uppsatsarbetet. En lämplig utgångspunkt kan vara Samhällsvetenskapens eviga frågor, som presenteras i Läsestycken för samhällsvetare (Broady, red.) Välj en eller ett par sådana frågor som utgångspunkt för att skriva en självständig text, där frågorna diskuteras, snarare än redovisas. Texten ska vara språkligt genomarbetad och ha korrekta referenser till använda källor. Den ska dessutom visa prov på ett självständigt resonemang. Att bara återge innehållet i litteraturen duger inte. Tänk själv.

För helfartsstudenter gäller...

För kvartsfartsstudenter gäller...


Om den avslutande essän

D. Broady
Senast reviderad 2001-06-30

I den avslutande essän skall läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Omfång cirka tio sidor. Hellre kort, välskrivet och genomtänkt än långt och ofärdigt. 

Examinationsuppgiften skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! - vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.

Beträffande ämnet för examinationsuppgiften finns många möjligheter. Det primära är att du visar att du gjort dig förtrogen med några författarskap. En möjlighet är att du ägnar examinationsuppgiften åt att jämföra hur Durkheim, Weber och några modernare forskare förhåller sig till några av ”samhällsvetenskapens eviga frågor”, se nedan.

Preliminära versioner av delar av examinationsuppgiften insändes under kursens gång till kursledningen.


Samhällsvetenskapens eviga frågor

/Citat ur Läsestycken för samhällsvetare, i urval och översättning av Donald Broady, Rapporter från Forskningsgruppen för utbildnings- och kultursociologi nr 6, femte uppl., ILU, Uppsala universitet, okt 1998, p. 63/

Appendix: Samhällsvetenskapens eviga frågor

För att rita upp sin egen karta över forskningstraditioner och författarskap kan det vara till hjälp att fundera över hur olika forskare förhållit sig till samhällsvetenskapens eviga frågor, såsom:

 ·       praktisk kunskap vs teoretisk

·        kritik vs normativ förståelse, nutidsperspektiv vs dåtidsperspektiv

·        förhållandet mellan individ och samhälle

·        metodologisk individualism kontra metoder som tar fasta på ”det kollektiva medvetandet”

·        förklaringar som hänvisar till människors intentioner kontra andra typer av förklaringar (funktionsförklaringar, historiska förklaringar, hänvisningar till samhälleliga strukturer)

·        olika sätt att studera sociala grupper (samhällsklasser och klassfraktioner, statusgrupper, professioner, grupper i byråkratier, smågrupper)

·        vad håller ihop ett samhälle?

·        evolutionstankens ställning i samhällsvetenskapen

·        förhållandet mellan å ena sidan materiella förhållanden och människors levnadsvillkor, å andra sidan kulturen, medvetandeformerna, ”överbyggnaden”

·        storskaliga studier av sociala system kontra småskaliga etnografiska eller mikrosociologiska studier

·        kunskapsteoretisk rationalism kontra empirism

·       det normativas och värdenas ställning i samhällsvetenskapen (skall vetenskapen förklara eller förbättra världen? hur bör forskaren hantera sina egna värderingar?)

·        förhållandet mellan vetenskaplig kunskap och annan kunskap

·        verifiering och falsifiering av vetenskapliga resultat

·        samhällsvetenskapens differentia specifika (samt samhällsvetenskapens relation till naturvetenskaperna och matematiken, till psykologin, till filosofin, till politiken, till vardagskunskapen)


URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-pedcvt02.htm

Back to SEC home page

Created by Donald Broady. Last updated 11 Aug 2011