Forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin"

Uppsala universitet, ILU och Pedagogiska institutionen, jan-mars 2002

<http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal02.htm>

Kursplan
Litteratur
Deltagare
Schema

Anvisningar och praktiska upplysningar

Verktygslådan: några av Bourdieus begrepp
Tumregler till ledning för bedömning av graden av autonomi
Innehållsförteckning, antologin Kulturens fält

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/

Administration forskarutbildningen i pedagogik: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.

Forskningsadminstratör för SEC:: Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4712459, rum 3248.

Undervisningstillfällen vissa tisdagar kl 13.15-15.00 med start 15 jan 2002.

Lokal: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Stureg. 4, rum Seminarium A.


Fastställd 1998-05-15

Kursplan för forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin", 5 poäng

Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin
(The concept "field" in the sociology of education and culture, 7,5 ECTS)

Kursen ges inom ramen för forskarutbildningen och är öppen även för D-studerande.

Planen är fastställd av institutionsstyrelsen 1998-05-15

Kursansvarig: Donald Broady

MÅL

Kursen syfte är att ge kännedom om hur begreppet fält används som forskningsverktyg i Pierre Bourdieus författarskap och i aktuella undersökningar av dels kulturella fält (dvs. konst. litteratur, vetenskap, religion), dels utbildningsväsendet.

INNEHÅLL

- Bourdieus nyckelbegrepp kapital, habitus och fält.

- Fältbegreppets användbarhet i relation till skilda forskningsobjekt.

- Metoder och forskningstekniker vid studier av dels kulturella fält, dels utbildningsväsendet.

Kursen är av metodkaraktär, vilket innebär att intresset riktas mot fältbegreppets användning som redskap i forskningsarbetet.

GENOMFÖRANDE

Kursen genomföres i form av föreläsningar och seminarier. Kortare skriftliga redovisningar inlämnas under kursens gång.

LITTERATUR

Enligt särskild förteckning

EXAMINATION

Kursen examineras genom skriftliga redovisningar. Betygen Underkänd och Godkänd ges.


D. Broady, 1998-05-04

Litteratur för forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin

Den obligatoriska kurslitteraturen består av två böcker:

Pierre Bourdieu, Les règles de l’art. Genèse et structure du champ littéraire, Seuil, Paris 1992. 480 sidor. ISBN 2-02-018159-2. Brett upplagd analys av ett kulturellt fält, nämligen konstens och litteraturens fält i Frankrike under modernismens genombrottsskede, med portalfigurer som Flaubert, Baudelaire och Manet.
Sv. övers. Konstens regler, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, 2000, 523 s. Eng. övers: The Rules of Art. Genesis and Structure of the Literary Field, Polity Press, Cambridge 1996. På engelska finns även ett antal förarbeten samlade i volymen The field of Cultural Production. Essays on Art and Literature (Ed. Randal Johnson), Polity Press, Cambridge 1993.

Kulturens fält, Daidalos, Göteborg, 1998, 476 s. En antologi som ger prov på hur forskare in Norden studerat konstens, litteraturens, religionens och vetenskapens fält.

 

Dessutom väljes i samråd med kursledningen minst 300 sidor valfri litteratur. Förslag på lämplig litteratur:

P. Bourdieu, Le sens pratique, Minuit, Paris 1980, ISBN 2-7073-0298-8 (475 sidor). Bourdieus mest syntetiska teoretiska arbete, rekommenderas var och en som önskar stifta grundlig bekantskap med hans nyckelbegrepp. Dock har boken några år på nacken, vilket innebär att fältbegreppet ännu inte är särskilt utvecklat.
Eng. övers. The Logic of Practice, Polity Press, Cambridge 1990, ISBN 0-7456-1015-3 (333 sidor). Tidigare versioner av samma arbete var Esquisse d'une théorie de la pratique, Droz, Genève/Paris 1972 (282 sidor), Entwurf einer Theorie der Praxis, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1976 (494 sidor) samt Outline of a Theory of Practice, Cambridge U.P., Cambridge 1977 (248 sidor). Den grundligare framställningen i Le sens pratique är att föredra framför dessa tidigare versioner.

P. Bourdieu, La noblesse d'État. Grandes écoles et esprit de corps, Minuit, Paris 1989 (569 sidor). Den mest samlade analysen av relationerna mellan utbildningens fält och maktens fält i Frankrike.
Eng övers. The State Nobility. Elite Schools in the Field of Power, Stanford University Press, Stanford 1996.

P. Bourdieu, Texter om de intellektuella, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1992, ISBN 91-7139-035-9 (208 sidor). En liten urvalsvolym med jämförelsevis lättlästa texter. Kan fungera som introduktion för den som inte är särskilt bekant med Bourdieus författarskap. De flesta texterna belyser fältbegreppets tillämpning på olika områden.

P. Bourdieu och Y. Delsaut: "Le couturier et sa griffe", Actes de la recherche en sciences sociales, n1 1975, pp. 7-36. Uppsatsen är en studie av de parisiska modeskaparnas och modehusens konkurrensfält.
Sv. övers. "Modeskaparen och hans märke. Bidrag till en teori om magin", pp. 81-151 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, Brutus Östling Bokförlag Symposion, Stockholm/Skåne 3 uppl. 1991, ISBN 91-7139-039-1. (innehållsligt oförändrad utgåva av den bok som 1986 utkom på Salamander Bokförlag, Stockholm).

P. Bourdieu, "La production de la croyance", Actes de la recherche en sciences sociales, no 13, 1977, pp. 3-43. Ännu en uppsats om ett socialt fält, nämligen det parisiska kulturliv där konstnärer och gallerister, författare och förläggare, pjäsförfattare och teaterdirektörer rör sig.
Sv. övers. "Produktionen av tro", pp. 153-243 i P. Bourdieu, Kultursociologiska texter, 1991.

P. Bourdieu, "L'ontologie politique de Martin Heidegger", Actes de la recherche en sciences sociales, no 5-6, novembre 1975, pp. 109-156. Ämnet är det tyska intellektuella fältet under 1910- och 1920-talet och i synnerhet den nykantianska filosofi där Heidegger genomförde sin revolution.
Tysk övers. Die politische Ontologie Martin Heideggers, Syndikat, Frankfurt am Main 1976, ISBN 3-8108-0004-X (121 sidor), 2 uppl. 1988. En senare reviderad och utvidgad fransk version i bokform är L'ontologie politique de Martin Heidegger, Minuit, Paris 1988, ISBN 2-7073-1166-9 (123 sidor).

P. Bourdieu, Homo academicus, Minuit, Paris 1984, ISBN 2-7073-0696-7 (295 sidor). Bourdieus studie av det fält där han själv vistas, den parisiska universitets- och forskarvärlden.
Sv. övers. Homo academicus, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1996. Eng. övers. Homo academicus, Polity Press, Cambridge 1988, ISBN 0-7456-0258-4 (325 sidor). Tysk övers. Homo academicus, Suhrkamp, Frankfurt am Main 1988, ISBN 3-518-57893-6 (455 sidor).

P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor). En bred och jämförelsevis lättillänglig framställning av en rad centrala teman i Bourdieu's nyare sociologi. Anbefalles som introduktion.
En amerikansk version, som i vissa avseenden är bättre än den franska, är An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992.

P. Bourdieu, In other words. Essays Towards a Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1990, ISBN 0-7456-0659-8 (223 sidor). Matnyttig samling av kortare uppsatser varav flertalet av metodiskt intresse.

P. Bourdieu, Die Intellektuellen und die Macht, VSA-Verlag, Hamburg 1991, ISBN 3-87975-563-9 (124 sidor). På tyska finns ett antal samlingar föredrag och kortare uppsatser. Denna är den som säger mest om Bourdieus nuvarande sätt att analysera intellektuella fält.

P. Bourdieu, Ce que parler veut dire. L'économie des échanges linguistique, Fayard, Paris 1982.
Denna numer inte särskilt aktuella uppsatssamling bör nämnas eftersom det nyskrivna pariet (sidorna 11-95) föreligger i svensk övers.: "Vad det vill säga att tala. Det språkliga utbytets ekonomi", pp. 27-59 i Skeptron 1, Symposion Bokförlag, Stockholm 1984.

P. Bourdieu, Sur la télévision. Suivi de L'emprise du journalisme, Liber Éditions, Paris 1996, ISBN 2-9121107-00-8 (95 sidor).
Sv. övers. Om televisionen, följd av Journalistikens herravälde, Brutus Östlings Bokförlag Symposion, Stockholm/Stehag 1998.

Ingrid Heyman, Gånge hatt till... Omvårdnadsforskningens framväxt i Sverige. Sjuksköterskors avhandlingar 1974—1991, Daidalos, Göteborg 1995 (339 sidor).


Deltagare

Desmond Ayim-Aboagye <ayim_aboagye_desmond@yahoo.com>, Carina Fast <carina.fast@ilu.uu.se>, Linda Helgesson <linda.helgesson@geography.umu.se>, Ida Lidegran <ida.lidegran@ilu.uu.se>, Ingrid Nordkvist <int@hig.se>, Lars Vigerland <lars.vigerland@telia.com>, Christina Wistman <c.wistman@waldemarsudde.com>, Monica Langerth Zetterman <monica.langerth@ped.uu.se>


Schema

Undervisningstillfällen inträffar följande tisdagar kl 13.15-15.00: 

15 jan kl 13.15-15.00

22 jan kl 13.15-15.00

29 jan kl 13.15-15.00

12 feb kl 13.15-17.00

5 mars 2002 kl 13.15-15.00.

Lokal: Pedagogiska institutionen, Uppsala universitet, Stureg. 4, rum Seminarium A.


D. Broady, ILU, Uppsala universitet
Version 4, rev. 2001-06-06

Anvisningar till deltagarna i forskarutbildningskursen
"Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin",
5 p, jan-mars 2002

Aktuell information finns på webbadressen
http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal02.htm

Kursledare: Donald Broady <broady@nada.kth.se>, URL http://www.skeptron.uu.se/broady/

Administration forskarutbildningen i pedagogik: Ingegerd Öfverstedt <ingegerd.ofverstedt@ped.uu.se>. Postadress Pedagogiska institutionen, Box 2109, 750 02 Uppsala. Tel 018-4712475.

Forskningsadminstratör för SEC:: Marie Ols <marie.ols@ilu.uu.se>, tel 018-4712459, ILU, rum 3248.

Deltagarna behöver tillgäng till internetuppkoppling, webbläsare och e-postkonto

För att seminarierna skall bli givande skall deltagarna ett par dagar innan varje seminarium (förslagsvis senast söndag lunch ) till kursens diskussionslista skicka in noteringar från er läsning och frågor ni önskar ta upp till diskussion. 

Obligatorisk är däremot den avslutande examinationsuppgiften. Om ni skickar en preliminär kortversion till diskussionslistan vid en tidpunkt som meddelas senare så finns det tid för er att i skrivandet ta hänsyn till reaktioner från kursledning och övriga deltagare.

 

LITTERATUREN

Den obligatoriska litteraturen består som framgår av kurslitteraturlistan av två böcker:

Bourdieus Les règles de l’art (Seuil, Paris 1992, 480 sidor, ISBN 2-02-018159-2)

samt

antologin Kulturens fält (red. D. Broady), Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, 476 sidor, ISBN 91-7173-091-5. PDF-version, 82 kb, av inledning, summary och innehållsförteckning tillgänglig på URL http://www.skeptron.uu.se/broady/dba-b-980906-kulturens-falt-inledn.pdf

Bourdieu bör om möjligt läsas på originalspråk, men det är inget tvång. I Stockholm finns nämnvärt utbud av fransk litteratur hos:

Utöver den egentliga kurslitteraturen läses handbokslitteratur och sekundärlitteratur i mån av tid och behov. Till deltagarna kommer att utdelas den korta introduktionstexten D. Broady, Kapitalbegreppet som utbildningssociologiskt verktyg, Skeptronhäften nr 15, 1998 (PDF version, 129 kb, tillgänglig på http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/ske-15.pdf).   Bland nordisk litteratur om Bourdieu kan nämnas D. Broady, Sociologi och epistemologi, HLS Förlag, Stockholm, 1 uppl. 1990, 2 uppl. 1991, ISBN 91-7656-269-7 (645 sidor), samt Staf Callewaert, Kultur, pædagogik og videnskab, Akademisk Forlag, København, 1992, ISBN 87-500-32026-4 (201 sidor). En användbar franskspråkig introduktion är Louis Pinto, Pierre Bourdieu et la théorie du monde social, Albin Michel, Paris 1998, ISBN 2-226-10678-2 (264 sidor). En utmärkt introduktion är även P. Bourdieu och Loïc J.D. Wacquant, Réponses. Pour une anthropologie réflexive, Seuil, Paris 1992, ISBN 2-02-014675-4 (268 sidor), vars amerikanska version An Invitation to Reflexive Sociology, Polity Press, Cambridge 1992, i vissa avseenden är bättre än den franska.

 

EXAMINATIONSUPPGIFT

Preliminära skriftliga redovisningar lämnas in under kursens gång, och sammanställes i slutet av kursen till en skriftlig examinationsuppgift.

Denna examinationsuppgift skall vara genomarbetad, även i språkligt avseende. Där skall finnas genomtänkt rubriksättning, paginering, korrekta och precisa källhänvisningar med angivande av sidor, och i slutet en förteckning över inläst litteratur. Det skall framgå vad du bygger dina slutsatser på. Läsaren måste kunna skilja mellan det du hämtar ur originallitteratur, det du hämtar ur handböcker eller annan sekundärlitteratur och det som är dina egna självständiga tolkningar. Läsningen redovisas på ett självständigt sätt. Det innebär att det skall framgå vad du på egen hand fått ut av litteraturen. Tänk själv! — vilket inte hindrar att du dessutom tar hjälp av handböcker och sekundärlitteratur. Undvik rena referat av den lästa litteraturen, och undvik att okritiskt återge uppfattningar som cirkulerar i sekundärlitteraturen. Din redovisning skall vittna om att du själv gått i närkamp med originallitteraturen.

Samarbete tillåtes och uppmuntras, men av examinationsuppgiften måste framgå vilka textavsnitt varje deltagare haft eget ansvar för.


D. Broady, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin" (från tidigare seminarium 1999-02-16)

Verktygslådan

Kapital är enkelt sagt symboliska och materiella tillgångar. Bourdieu skiljer mellan olika arter av kapital: kulturellt kapital (kultiverat språkbruk och förtrogenhet med den s.k. finkulturen, förmågor som i Frankrike förvärvas främst i elitskolor), socialt kapital (släktband, vänskapsförbindelser, kontakter med gamla skolkamrater, kåranda) och ekonomiskt kapital (materiella tillgångar samt kännedom om ekonomins spelregler), jämte många mer speciella kapitalarter såsom ”utbildningskapital” (examina), ”vetenskapligt kapital” (anseende i den lärda världen) eller ”litterärt kapital”. En tillgång vilken som helst fungerar som symboliskt kapital i de sammanhang där den tillerkännes värde. Låt säga en civilingenjörsexamen utgör ett utbildningskapital som är verksamt som symboliskt kapital inom näringslivets fält men inte inom litteraturens.

Med habitus avses system av dispositioner som tillåter människor att handla, tänka och orientera sig i den sociala världen. En människas habitus grundlägges genom de vanor hon införlivar i familjen och skolan och fungerar sedan som ett seglivat och ofta omedvetet handlingsmönster. Habitus kan betraktas som förkroppsligat kapital.

Strategier är individers, gruppers eller institutioners försök att värna värdet på sitt kapitalinnehav och att försvara eller förbättra sin position. Sådana försök är ofta mer eller mindre omedvetna. Bourdieu använder således termen ”strategi” -- liksom ”intresse”, ”investering”, ”vinst” -- på annat sätt än i vardagsspråket eller i ekonomins vokabulär där man brukar avse medvetna föreställningar och överlagd kalkyl.

Det sociala rummet är systemet av relationer mellan de positioner som intages av olika sociala grupper (klasser, klassfraktioner, yrkesgrupper). Bourdieus undersökningar av det sociala rummet motsvarar således det som inom andra forskningstraditioner kallas klassanalys eller studier av social stratifiering. Den dominerande klassen är detsamma som överklassen, vilken enligt Bourdieu består av två stora fraktioner, å ena sidan en ”dominerande” ekonomisk fraktion där företagsledare spelar en framträdande roll och å andra sidan en ”dominerad” kulturell fraktion vari ingår universitetslärare, konstnärer, författare. Tyvärr klingar ordet ”härska” alltför värdeladdat i nutida svenska öron, annars kunde Bourdieus la classe dominante på god svenska översättas med ”den härskande klassen” (domination är den gängse franska översättningen av den vänsterhegelianska traditionens Herrschaft).

Fält kan, om vi söker en definition som är så generell som möjligt, definieras som ett system av relationer mellan positioner. Med socialt fält (även benämnt ”kampfält” eller ”konkurrensfält”) avser Bourdieu ett föränderligt område i samhället där människor och institutioner strider om något de har gemensamt, t.ex. inom litteraturens fält om rätten att döma om litterär kvalitet. Varje autonomt fält har sin egen specifika art av kapital, och fältbegreppet är bl.a. ett verktyg för studiet av fördelningen av kapital. En typisk studie av det litterära fältet bygger på information om författares, kritikers eller förläggares innehav av både specifikt litterärt kapital (som ger dem anseende bland författare eller kritiker) och andra arter av kapital såsom kulturellt, socialt, ekonomiskt eller politiskt. Men ett fält kan även konstrueras på grundval av information om låt säga förlagens och tidskrifternas egenskaper. Det är då inte fråga om ett socialt fält utan ett fält av institutioner. Begreppet maktens fält använder Bourdieu för att fånga in hela systemet av relationer mellan samtliga kapitalarter av betydenhet, från konstnärligt kapital över juridiskt och politiskt till ekonomiskt.

Bidragen till denna antologi handlar inte så mycket om läsarna eller publiken (som tillhör konsumtionsfältet) utan framför allt om produktionsfält, befolkade av författare, konstnärer, kritiker, förläggare, gallerister etc. De kallas produktionsfält eftersom det är här som verk, värden och trosföreställningar -- men även ”producenter”, dvs. författarna eller konstnärerna -- frambringas. Ett särskilt slag av produktionsfält är kulturella fält (en mer precis benämning är fälten för kulturell produktion), dvs. konst, litteratur, vetenskap och religion, vilka i sin tur kan inrymma subfält såsom teaterns fält, sociologins fält etc.

För att ett område skall kunna analyseras som ett fält i Bourdieus mening krävs att det besitter en väl utvecklad autonomi, dvs. självständighet i förhållande till andra fält och till omvärlden i övrigt. 

(Ur D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält",Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, pp. 11-26. Citatet hämtat från s. 13-15.

D. Broady, kursen "Fältbegreppet inom utbildnings- och kultursociologin" (från tidigare seminarium 1999-02-16)

Tumregler
till ledning för bedömning av graden av autonomi

"
Här nio tumregler som kan vara till ledning för att bedöma graden av autonomi. Att ett fält, låt säga det litterära fältet, är autonomt innebär att det bland annat besitter
• sin egen specifika art av kapital (det litterära kapitalet är det anseende som vissa genrer, verk, författare eller kritiker åtnjuter; detta kapital existerar även i förkroppsligat tillstånd, nämligen i form av en författares eller kritikers förmåga att handskas med litteraturens verkningsmedel och kännedom om tidigare och pågående strider inom litteraturens fält)
• en grundstruktur definierad av de ovan nämnda polariteterna (dvs. en dimension som uttrycker grad av erkännande och en annan korsande dimension som uttrycker det specifikt litterära kapitalets tyngd)
• ett eget ”rum av möjligheter” (jfr ovan) vars struktur liknar den hos systemet av relationer mellan positionerna i fältet (annorlunda uttryckt: ett eget rum av ställningstaganden som är homologt med rummet av ställningar)
• en ”omvänd ekonomi”, varmed avses att deltagarna värderar fältets eget specifika kapital högt, blundar för verksamhetens materiella betingelser och nedvärderar kommersiell succé och andra ”världsliga” mått på framgång; denna omvända ekonomi är mest framträdande i den del av fältet där det specifika kapitalet väger tyngst (vänsterut i figur 1)
• egna slag av inträdeskrav, insatser i spelet, vinster (belöningen består främst i att vinna erkännande och anseende som författare eller kritiker)
• egna trosföreställningar (vilka Bourdieu benämner doxa)
• ett eget slags drivkrafter, engagemang, hängivenhet, intresse (Bourdieus term är illusio) som sporrar deltagarna att göra sina insatser i spelet
• egna inrättningar som hallstämplar verken och författarna (Bourdieus term är ”konsekrationsinstanser”, exempel är litteraturkritiken, de mest välrenommerade förlagen, litteraturhistorikerna, akademierna)
• samt en förmåga att till fältets egen logik översätta teman och diskussioner som importeras från omvärlden (såsom när sociala eller politiska frågor transformeras till frågor om litterär stil)
"

(Efter s. 19-20 i D. Broady: "Inledning: en verktygslåda för studier av fält",Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, s.  11-26)

Innehållsförteckning, antologin Kulturens fält

Kulturens fält, red. D. Broady, Bokförlaget Daidalos, Göteborg 1998, 476 sidor., ISBN 91-7173-091-5


Inledning: en verktygslåda för studier av fält
Donald Broady

1. Pengarna eller odödligheten. Fosforisterna och romantikens litterära fält
Petra Söderlund

2. Kalfstek och rosor. En studie i August Strindbergs strategier under 1870-talet
och självanalysen i Röda rummet
David Gedin

3. ”Galet nog att vara modernt”: om Strindbergs Inferno och fältens lagar
Staffan Ericson

4. Agent och struktur i det litterära fältet. Två fallstudier: Jan Fridegård och Jan Wictor
Erik Peurell

5. Skaldinnans rörelser på fältet
Eva Lilja

6. Inträdet. Om litteraturkritik som intellektuellt fält
Donald Broady och Mikael Palme

7. Postmodernism som avantgardestrategi
Barbro Andersson

8. Konstmuseifältet
Johan Ericstam

9. Balettdansare och paradoxen med det kulturella kapitalet
Helena Wulff

10. Hilma Borelius - pionjär på fältet
Anna Nordenstam

11. De intellektuellas fält: fallet Finland
Keijo Rahkonen och J. P. Roos

12. Omvårdnadsforskning - ett vetenskapligt fält i vardande?
Donald Broady och Ingrid Heyman

13. Bokmarknad och litterära fält
Bo Peterson

14. Rektorn och det kulturella kapitalet
Annika Ullman

15. Det musikpedagogiska fältets framväxt
Jonas Gustafsson

16. Arkitekturens fält
Niels Albertsen

17. Sund handel och osunda gårdfarihandlare.
Lars Kaijser

18. Befrielseteologin i det transnationella katolska fältet. Exemplet Peru
Ulf Borelius

19. Författaren och fältets tid
Bo G. Ekelund

20. Fält i skuggan av fält: sensocialismens dubbelliv
J. P. Roos & Anna Rotkirch

21. Intellektuell multipositionalitet: exemplet Tel Quel (1963-1971)
Niilo Kauppi 


URL of this page is http://www.skeptron.uu.se/broady/sec/k-fal02.htm
Back to SEC home page
Created by Donald Broady. Last updated May 5th, 2002